Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarkollegium - Kammarkonsert - Kammarkontor - Kammarladdningsgevär - Kammarmusik - Kammarmusiker - Kammarmusikföreningen i Stockholm - Kammarorgel - Kammarrevisionen - Kammarråd - Kammarrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Kammarkollegium—Kammarrätten
222
Kammarkollegium, Sveriges äldsta
ämbetsverk, tillhör Finansdep:s huvudtitel och har
enl. instr. 27 juni 1929 att 1) handlägga
frågor av kameral natur eller som angå den
allmänna hushållningen, 2) att ha vård och
inseende över viss fast egendom: till civil- och
ecklesiastikstaterna upplåtna boställen
(skogs-statens undantagna), till civila och kyrkliga
behov och ändamål i övrigt anslagna
fastigheter med vissa undantag, under stadgad
åbo-rätt upplåtna fastigheter, Vadstena
krigs-manshuskassas egendom samt den statens
fasta egendom i övrigt, i avseende varå icke
annorlunda är stadgat. K. har vidare 3) att
ombesörja ärenden, som angå förvärvande åt
eller avhändande från staten eller allmän
inrättning av äganderätt till fastighet. De
väsentligaste uppgifterna under 1) röra
kronans jordebok, äldre, delvis under avveckling
stående jordrättsliga förhållanden,
marke-gångstaxan, prästerskapets och
kyrkobetjä-ningens löningsrättigheter på landet, talan
för det allmänna i vattenmål, ändringar i
rikets administrativa, kommunala och
ecklesiastika indelning samt avgivande av
utlåtanden i rättshistoriska, finans- och allmänt
förvaltningsrättsliga frågor. Beträffande 2)
är under utredning frågan om upprättande
av liggare över offentlig egendom. I fråga
om 3) märkas ärenden rörande skatteköp,
försäljning av viss kyrklig jord
(ensittarlägen-heter), nybyggens omförande till skatte. K.
handlägger gemensamt med Riksarkivet
frågor om Kammararkivet och efter samråd med
riksarkivarien K:s under egen vård stående
arkiv samt vårdar rikets regalier och
åtkomsthandlingar till viss offentlig egendom.
Fr, o. m. 1 juli 1929 utgöres K. av
gene-raldir. såsom chef för ämbetsverket och som
ledamöter 4 kammarråd, envar chef för sin
byrå. Dessutom äro anställda en förste och
en andre advokatfiskal (se K a m m a r a
d-vokatf iskal), 2 förste arkivarier
(huvudsaki. för utredningsarbete), 5 sekr.
(föredragande och i övrigt biträdande, en hos chefen
och en på varje byrå), 2 fiskaler (på
advokat-fiskalskontoret), 5 notarier samt registrator.
Ärendena avgöras antingen kollegialt (i
plenum el. på division, s. k. lilla plenum) el. av
chefen i närvaro av led. eller ock av
vederbörande led. — Ett kammarråd är ex officio
led. av vattenöverdomstolen.
K:s tillkomst kan sättas till 1530-talet
(1539). Det kallades kammarrådet, men
ledamöternas antal växlade, och
organisationen saknade fasthet. Verket kom att arbeta
på två avd., räntekammaren, som
handlade kronans penningförvaltning, och r ä
k-ningek am ma ren, som kontrollerade den
lokala fogdeförvaltningen. Genom
kammarordningar 1613 och 1618 infördes verklig
äm-betsorganisation; 1634 organiserades K. som
ett av de fem rikskollegierna med
riks-skattmästaren som chef och fungerade såsom
finansministerium, riksräkenskapsverk och
statskontor. Från K. ha utbrutits
Bergskollegium, Kommerskollegium, Kammarrätten och
Statskontoret (1600-talet),
Generaltullstyrelsen och Generallantmäterikontoret (nu
Lant-mäteristyrelsen) samt Domänstyrelsen
(1800-talet). Schg.
Kammarkonsert, se Konsert 2.
Kammarkontor, räkenskapsförande avd. i
Järnvägsstyrelsen och inom
kommunalförvaltningen.
Kammarladdningsgevär, ett i Sverige på
1840-talet konstruerat gevär, på vilket pipans
bakre del (kammaren) gjordes som ett
särskilt stycke, vilket vid laddandet kunde givas
en sådan ställning, att krut och kula däri
kunde införas. K. ersattes snart av
bakladd-ningsgeväret. G. af W-dt.
Kammarmusik, musik, avsedd för mindre
rum; efter 1750 särskilt sådan
instrumentalmusik, som utföres i ensemble av flera
musiker, en vid varje stämma. Man indelar den
efter antalet stämmor i duo, trio, kvartett,
kvintett m. m. Skapare av denna stil är
närmast Josef Ilaydn (omkr. 1760). Litt.: A.
Hill-man, »Kammarmusiken och dess mästare»
(1918). T. N.
Kammarmusiker, eg. hovmusiker; nu i
Sverige titel på medlem av hovkapellet.
Kammarmusikföreningen i Stockholm
var verksam 1911—27 och plägade ge
konserter varje månad under vintersäsongen
(okt.—’mars). Initiativtagare och föreningens
kraftiga stödjare voro bl. a. advokaten E.
Lid-forss och violinisten Sven Kjellström. T. N.
Kammarorgel, se Orgelharmoni um.
Kammarrevisionen. Den kontroll över
kronans uppbördsmän, som redan på 1500-talet
och sedan enl. 1618 års kammarordning
utövades genom räkenskapernas granskning av
Kammarkollegium i dess helhet, överflyttades
snart på en särskild avd., Besvärska
m-maren, Revisionskammaren eller
Kammarrevisionen; den avskildes
från Kammarkollegium 1695. Namnet
ändrades 1799 till Kammarrätten (se d. o.).
Kammarråd, se Kammarkollegium.
Kammarrätten, centralt ämbetsverk, som
hör till Finansdep., tillkom 1695 (se
Kammarrevisionen); fick sitt namn 1799.
Sedan dess revisionsavd. 1921 överflyttats till
det då inrättade Riksräkenskapsverket, är K.
blott domstol. Enl. senaste instr. (1925)
behandlar och avgör K. huvudsaki.
beskattnings-mål, besvär över länsstyrelsernas beslut om
debitering av utskylder och avgifter samt i
fattigvårdsmål m. m., över
förvaltningsmyndigheters och Riksräkenskapsverkets beslut i
anmärkningsmål och mål om
avlöningsförmåner m. m. Vissa av K:s beslut, t. ex. i
fattigvårds- och barnavårdsmål, i mål ang.
mantalsskrivning och kyrkobokföring samt om
avlöningsförmåner, få ej överklagas. — Vid 1928
års ingång voro, i avrundade tal, 11,300
be-svärsmål anhängiggjorda i K., s. å. inkommo
6,400 mål samt avgjordes 8,300 mål, därav
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
