Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen el. Campen, Jakob van - Kamepn för tillvaron - Kampenhofs a.-b. - Kampera - Kamperduin - Kampeschträ, Blod- el. Blåholts - Kampf, Arthur von - Kampmann, Hack - Kamptull - Kampylotrop el. Campylotrop - Kamskiva - Kamtsjatka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Kampen för tillvaron—Kamtsjatka
226
lig påverkan av V. Scamozzi och A. Palladio.
Den senares stränga klassicism framträder
i synnerhet i det 1648 påbörjade rådhuset
(nu kungl. slottet) i Amsterdam (se d. o.
med bild), vartill K. utfört skisser omkr.
1640, som utarbetades av P. Post o. a. Bland
andra mera kända arkitekturskapelser av K.
märkes Mauritshuis i Haag (färdigt omkr.
1650; se Haag, bild 6), även den byggnaden
uppförd efter Posts arbetsritningar, vilka
följde K:s utkast av 1633. K. gjorde
utkast till flera offentliga och enskilda
.byggnader, men uppförandet av dem överlät han
i regel till andra. Hans och hans
efterföljares verksamhet satte en gräns för den
måleriska renässansstilen i den holländska
byggnadskonsten. E. L-k.
Kampen för tillvaron (eng. struggle for
existence), av nationalekonomen Malthus
nyttjat uttryck, som genom Darwin blev slagord
(jfr Descendenslära, sp. 765).
Kampenhofs a.-b., se Uddevalla.
Kampera, ligga i läger; vistas.
Ka’mperduin [-döln], eng. Camperdown, by
i nederl. prov. Nordholland, n. v. om Alkmaar.
Känd genom ett engelsk-holländskt sjöslag 11
okt. 1797 (se D u n c a n, sp. 101).
Kampéschträ, Blod- el. B 1 å h o 11 s
(blåträ), veden av Ilaemato’xylon campecheänum,
ett till baljväxterna hörande träd med små,
gula blommor, som växer i Centralamerika
och Västindien. Veden är blodröd—mörkt
violett och innehåller hematoxylin; brukas till
färgning och i finare möbelslöjd. G. M-e.
Kampf, Arthur von, tysk målare (f.
1864). Var lärare i Düsseldorf, sedermera
prof, och några år akad:s president i Berlin.
K. målade på 1880-talet historiska el.
genre-artade ämnen i luftigt realistisk hållning, i
höga, starka färger och med utmärkt
karakteriserade figurer, senare moderna
fabriks-el. storstadsmotiv, »Valsverk», »Brobygge»,
»Stadsbygge» o. a., samt även porträtt.
Arbeten av K. ses i nationalgalleriet i Berlin,
i München, Düsseldorf^ Dresden m. fl. G-g N.
Kampmann, Hack, dansk arkitekt (1856—
1920). Studerade vid akad. i Köpenhamn och
i utlandet, var prof, vid akad. 1908—18. Bland
K:s arbeten märkas landsarkivet i Viborg,
tullhus och stadsbibl. i Aarhus samt slottet i
Mar-selisborg. Vid Ny Carlsberg utförde han C.
Jacobsens boningshus (nu litterär heder
sbostad) och Glyptotekets 1906 fullbordade avd.
för antik konst, i monumental hållning
betydligt överträffande den av Dahlerup byggda
äldre delen av komplexet. K:s sista arbete
var ritning till polishuset i Köpenhamn, ett
väldigt byggnadsverk förbluffande genom
mått och formgivning (utfört efter K:s död av
Aage Rafn m. fl., fullbordat 1924). G-g N.
Kamptull, tull, avsedd att vara repressalier
för eller förebygga ovänliga handelspolitiska
handlingar från främmande stat. K. H. A.
Kampylotröp el. Campylotröp, bot.,
krökt (om fröämne; se d. o., sp. 10).
Ord, som saknas under
Gammal stadsport i Kampen.
Kamskiva, se Kam, sp. 201.
Kamtsja’tka, halvö i n. ö. Asien, mellan
Ochotska havet och Stilla havet; 270,000
kvkm, 16,500 inv. (1926). Ingår som subregion
i Fjärran österns område inom Sovjetryssland.
Huvudstad: Petropavlovsk (1,691 inv.). —
Kusterna äro i regel låga och sandiga; klippkust
finnes dock, bl. a. på ö. kusten s. om
Avatsja-viken. De flesta floderna mynna i långa,
smala lagunsjöar. Viktigast äro
Kamtsjatka-floden, Bolsjaja och Tigil. V. kusten är
alldeles rak, på den ö. finnas många vikar;
viktigast Avatsjaviken. K. är till större delen ett
bergland. Längs västkusten sträcker sig en
sumpig strandslätt, antagl. bildad under
tertiärtiden. Ett annat större låglandsområde
finnes kring Kamtsjatkaflodens mellersta
lopp. V. om floden reser sig ett väldigt,
Vulkanen Kisimen, Kamtsjatka.
K, torde sökas under C. XI. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
