Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanada - Historia - Litteraturanvisningar - Kanadabalsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Kanadabalsam
242
förde en moderat politik, som kom till
uttryck i Quebec act 1774, enl. vilken fransk
sedvanerätt och civillag skulle fortfara att
äga bestånd, engelsk kriminallag införas,
katolska kyrkans rättigheter erkännas och ett
av kronan tillsatt lagstiftande råd ställas vid
guvernörens sida. K. blev England troget
under de äldre koloniernas oavhängighetskrig,
och efter freden 1783 slogo sig över 35,000
flyktande »lojalister» från Förenta staterna
ned i Nova Scotia, New Brunswick och nuv.
Ontario. Det nytillkomna engelska elementet
åstadkom 1791, genom Canada act, en
tudelning av K. i Nedre K., eller Quebec, och övre
K., eller Ontario. Fransmännen utgjorde
största antalet i det förra, engelsmännen i det
senare. Vardera provinsen fick sin
folkrepresentation och sin guvernör. Förenta staternas
anfallskrig mot England 1812—15 bidrog att
ena de skilda nationaliteterna i K. Ett
växande missnöje med regeringen i både övre och
Nedre K. och tillbakasättandet av
fransmännen framkallade dock 1837 öppet uppror i
Quebec. I övre K. utbröt uppror på grund
av den anglikanska kyrkans stora
jordförvärv och det aristokratiska
ämbetsmannaväldet. De båda upproren kvävdes emellertid
inom kort. Genom den av engelska regeringen
utsände guvernören lord D u r h a m s (se d. o.)
kloka uppträdande återinträdde snart lugnare
förhållanden, ordnade genom Reunion act 1840,
varigenom övre och Nedre K. sammanslogos,
fingo gemensamt parlament, en inför detta
ansvarig, vid guvernörens sida ställd ministär
och egna provinsförsamlingar för lokala
ärenden. En mängd reformer, rask
folkmängds-tillväxt och en kraftig uppblomstring av
handel och industri utmärkte de närmast följ,
årtiondena. En del inre motsatser i K-,
härflytande från nationaliteternas
skiljaktigheter, löstes slutligen 1867 genom British North
America act. Denna skapade Dominion
of Canada, som till en början bestod av
Quebec, Ontario, Nova Scotia och New
Brunswick; även de båda sistnämnda hade fått
parlamentarisk självstyrelse. 1869 förvärvade det
nya statsförbundet Hudson-bay-kompaniets
förut täml. avstängda område, och därav
bildades efter några oroligheter bland
halvindianerna provinsen Manitoba och
Nordvästterritorierna. 1871 tillkom provinsen British
Columbia och 1873 Prince Edward island.
1870 och 1885 utbröto i K. uppror bland
ättlingarna av fransmän och indianer, men båda
gångerna blevo upproren med lätthet kuvade.
1903 avgjordes den sista gränstvisten med
Förenta staterna, då gränslinjen mellan
British Columbia och Alaska uppdrogs.
Efter tillkomsten av Dominion of Canada
innehade de konservativa länge den politiska
makten under sirJohn Macdonald
(premiärminister 1867—73 och 1878—91). Efter
några år följde en lång liberal
regeringsperiod under sirWilfrid Laurier
(premiärminister 1896—1911). Den sistnämnde
störtades genom den misstro, som väcktes av
hans planer på vittgående ekonomiskt
närmande till Förenta staterna. Hans
konservative efterträdare sir Robert Borden
(premiärminister 1911—19) var en ivrig anhängare
av den brittiska riksenhetstanken, inlade stor
förtjänst om K:s effektiva deltagande i
riks-försvaret samt verkade energiskt för ett
kraftigt kanadensiskt deltagande i världskriget.
Under detta uppställdes i K. 595,441 man,
mestadels genom frivillig rekrytering (allmän
värnplikt under kriget beslöts först mot
slutet av 1917). Kanadensiska trupper togo
ärofull del i striderna i Frankrike 1915—18
(erövringen av Vimyåsen 9 april 1917 m. m.), och
förlusterna för den till Europa sända C
ana-dian expeditionary force stego till mer än
50,000 stupade och omkr. 150,000 sårade. Ett
tecken till den nya ställning inom riket, som
K. liksom övriga dominions småningom åt sig
stadgat, var, att K. fick rätt till egen
diplomati (kanadensiska beskickningar ha
upprättats i Washington, Paris och Tokyo). Borden
avgick mars 1921 av hälsoskäl, hans
efterträdare A. Meighen led nederlag vid
parlamentsvalen dec. 1921, och liberalerna kommo ånyo
till makten med W. L. M a c k e n z i e K i n g
som premiärminister (29 dec. s. å.). Han
avgick 28 juni 1926 men återkom 25 sept. s. å.
efter liberal valseger. Under de senaste
årtiondena ha särskilt nybyggarprovinserna i
n. v. raskt uppblomstrat; aktuella problem
äro tullfrågan, organisationen av
veteförsäljningen samt immigrationen. V. S-g.
Litteraturanvisningar: The Cana.da Year
Book (årl.); F. X. Garneau, »Histoire du
Canada» (3 bd, 1845—48; många uppl.);
Hea-ton’s Annual Commercial Handbook of Canada
(årl.); W. Kingsford, »The history of Canada»
(10 bd, 1888-—98); A. H. F. Lefroy, »Canada’s
federal system» (1913); »Canada and its
pro-vinces», utg. av A. Shortt och A. G. Doughty
(22 bd, 1914); H. Laureys, »Essai
geogra-phique économique du Canada» (1914); H. M.
Ami, »Canada and Newfoundland» (Stanfords
»Compendium of geograpby, North America
I»; 2:a uppl. 1915); W. Griffin, »Canada: the
country of the twentieth century» (1915);
H. E. Egerton, »Canada under british rule»
(2:a uppl. 1918; del V: 2 av »Historical
geo-graphy of the British dominions», utg. av C.
P. Lucas); H. E. Fisk, »The dominion of
Canada» (1920); L. Hamilton, »Canada» (1921);
H. Nelson, »Canada. Nybyggarlandet» (1922)
och »Nordamerika» (2 bd, 1926); J. C. Bracq,
»The evolution of French Canada» (1924); I.
Wennerström, »K. och kanadasvenskarna»
(1926); C. Wittke, »History of Canada» (1928).
Kanadabalsam, ett ur nordamerikanska
barrträd erhållet harts. Det begagnas till
finare lacker och till hopkittning av glas,
alldenstund det stelnar till en genomskinlig
massa med samma ljusbrytningsförmåga som
glas. Löst i toluol eller xymol brukas k. till
inbäddning av mikroskopiska preparat. I. B.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
