- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
265-266

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanot - Kansallis-osake-pankki - Kansas, Ka.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265

Kansallis-osake-pankki—Kansas

266

Bild 3. Segelkanot.

jer i Sverige med avseende på k:s dimensioner
och segelytans storlek på följ, typer: p a d d e
1-kanoter, segelbara
paddelkano-ter, segelkanoter och
kanotkryssare.

Den europeiska kanotidrotten grundlädes
av skotten Mc Gregor på 1860-talet, som på
sin världsbekanta k., »Rob Roy», gjorde långa
färder, bl. a. i Sverige. En ay de första
svenskar, som idkade kanotidrott (på 1870-talet),
var kommendör Carl Smith (»svenska
kanotidrottens fader»). Föreningen för
kanotidrott bildades i Stockholm 1900.
Kanotidrottens högsta ledning utövas nu av
Svenska kanotförbundet, en
sektion av Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund (se Idrottsorg
a-nisationer), under vilket 1929 sorterade
21 föreningar med omkr. 1,000 medl.
Förbundet låter årl. anordna mästerskapstävlingar
i paddling på 1,500 och 10,000 m,
lagmäster-skapstävlingar på samma distanser samt
kappseglingar. Vissa distriktsförbund anordna
varje år distriktsmästerskapstävlingar i
paddling. Förbundet tillhandahåller
utmärkta, över hela världen
erkända kanotritningar. Sedan
några år tillbaka utdelar
förbundet sitt paddlarmärke för visad
färdighet i paddling. Litt.: C. N.
Hanner, »Råd och upplysningar
rörande kanotbygge och
kanotidrott» (1920); G. Högborg, »Hur
man bygger segelkanoter» (1925);
S. Thorell, »Hur man bygger
pad-delkanoter» (s. å.); Svenska
kanotförbundet, »Paddelkanoten, dess
byggande, skötsel och användning»
(1927) och »Tävlingsregler för
kanotidrott» (1929). F. Stn.

Ka’nsallis-o’sake-pa’nkki, f i., N
a-tionalaktiebanken, en av
Finlands största banker, gr. 1889,
med huvudkontor i Helsingfors

samt 159 avdelningskontor i landsorten. F. n.
(1929) utgör aktiekap. 200 mill. fmk, fonder
omkr. 406 mill. fmk.

Kansas [kä’nzos], förk. Ka., en av
Nord-centralstaterna i U. S. A., v. om
Missouri-floden mellan 37° och 40° n. br.; 212,780 kvkm,
1,835,000 inv. (1928); huvudstad: Topeka. K.
tillhör i sin helhet de västliga
prärieplatå-erna (the great plains), ett svagt vågigt
slättland, som sänker sig från v. (omkr. 1,200 m
ö. h.) mot ö. till Missourifloden (gränsflod i
n. ö.). Huvudfloderna äro i n. Kansas
river, biflod till Missouri och uppstående
av Republican river och Smoky hill river, i s.
Arkansas river med dess tillflöden Cimarron
river och Neosho river; alla äro typiska
prä-riefloder med ojämn vattenföring och
slingrande lopp. Klimatet är kontinentalt och i
regel gynnsamt för jordbruk; årsnederbörden
sjunker mot v. under 400 mm. Blizzards och
tornados anställa ofta förödelse. Vid
folkräk

ningen 1925 hade K. 1,812,986 inv., därav
61,496 negrer; 2,276 indianer (1920); 88,010
personer voro födda i utlandet, därav 19,772 i
Tyskland, 10,343 i Ryssland, 8,372 i Sverige,
6,175 i England. Svenskarnas centralpunkt
är Lindsborg (se d. o.). De största städerna
äro Kansas city, Wichita och Topeka.
Jordbruket är huvudnäring. K. är en av U. S. A:s
främsta veteproducerande stater; därjämte
odlas stora mängder majs samt havre, korn,
råg, potatis och sockerdurra. I västra K.
måste konstbevattning användas; 1925
fun-nos 165,879 farmer, värda 2,504 mill. doll.
Boskapsskötseln vinner ökad betydelse (3,166,000
nötkreatur, 2,320,000 svin; 1928), likaså
mejerihanteringen. Sydöstra K. (med Chanute som
centrum) är en del av det stora Mid
Conti-nentaloljefältet; 1926 producerades 66 mill. hl
petroleum. Dessutom brytas bituminöst
stenkol (4 mill. ton) samt zink (114,560 ton) och
bly (25,816 ton) i trakten av Galena; stor
saltproduktion i östra K. Hela
bergsbrukspro-duktionen värderades 1926 till 105 mill. doll.
De viktigaste industrigrenarna äro
slakteri

Kartskiss över Kansas.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

Skala 1:10 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free