Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansas, Ka. - Kansas city - Kansas-Nebraskabillen - Kansler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Kansas city—Kansler
268
rörelse och köttkonservering, kvarnrörelse och
petroleumraffinering; 1925 funnos 1,878
företag med 46,659 löntagare; produktionen
värderades till 706 mill. doll. Järnvägsnätet hade
1925 en längd av 16,100 km, därav 832 km
elektrifierade. — De förnämsta
läroanstalterna äro University of Kansas (statsuniv.) i
Lawrence och Agricultural college i
Manhattan; i Lindsborg ligger det svenska Bethany
college (se d. o.). S. F.
K. kom till Förenta staterna vid
Louisiana-köpet 1803 men blev först 1854 föremål för
nämnvärd nybyggarverksamhet. Det var de
följ, åren skådeplats för häftiga strider
mellan negerslaveriets anhängare och
motståndare. En slaverivänlig författning antogs
1857 av ett författningskonvent i Lecompton
(»Lecomptonförfattningen»), en annan
författning med förbud mot slaveri i Leavensworth
april 1858, men ingendera vann allmänt
erkännande. I Wyandotte antogs 1859 en ny
författning för K. som från slaveri fri stat,
och med denna upptogs K. i unionen 1861.
Däri ha senare många ändringar vidtagits;
bl. a. var K. den första stat i U. S. A., där
kvinnor fingo kommunal rösträtt (1887).
Folkrepresentationen u-tgöres av en senat (40 led.,
valda för 4 år) och en församling (assembly,
med 125 led., valda för 2 år). Till
unions-kongressen sänder K. 2 senatorer och 8 medl.
av representanternas hus. V. S-g.
Kansas city [kä’nzos si’ti], stadskomplex i
U. S. A., vid Kansas rivers utlopp i Missouri,
delat på staterna Missouri och Kansas. 1. K.
i Missouri, statens näst S:t Louis största
stad; 367,481 inv. (1925); en av U. S. A:s
förnämsta järnvägsknutar, vid Atchison,
To-peka and S:ta Fe, Union pacific, Chicago,
Mil-waukee & S:t Paul m. fl. järnvägar. U. S. A:s
förnämsta handelscentrum för vintervete och
näst största (efter Chicago) för levande djur.
De förnämsta industrierna äro kvarnrörelse
(U. S. A:s tredje kvarnindustristad),
tillverkning och förädling av livsmedel, maskin- och
möbelindustri. I K. funnos 1920 1,899
svenskfödda. K., urspr. kallat Westport, var en
viktig station för emigrantkarayanerna till
Västern, blev stad 1850 och fick sin första
järnväg 1866. — 2. K. i Kansas, statens
största stad; 116,053 inv. (1925). Är U. S. A:s
näst Chicago förnämsta slakteriindustristad
(tillv.-värde 382 mill. doll. 1919) med väldiga
stock yards och konservfabriker. I K. funnos
1920 625 svenskar. K. bildades 1886 genom
ortsammanslagning.
Kansas-Nebraskabillen, ett av den
amerikanske statsmannen Stephen A. Douglas (se
d. o., sp. 1201) 1853 framlagt och 1854 i
kongressen genomdrivet lagförslag om
organiserandet av territorierna Kansas och Nebraska.
I strid mot Missourikompromissen av 1820
höll den frågan om negerslaveriets tillåtlighet
i dessa territorier öppen och bidrog därigenom
väsentligt att skärpa den konflikt, som 1861
ledde till inbördeskriget. V. S-g.
Ka’nsler (lat. canceUärius) var under
senromerska tiden en tjänsteman, som vid ett
skrank (cancelli) mottog muntliga och
skriftliga framställningar från allmänheten och
överbragte dem till sin överordnade. Hos
germankonungarna funnos kanslerer för
expeditionen av brev, och föreståndaren för denna
expedition, kansliet (se Kansli 1), fick sedan
ensam denna titel. K. fanns även hos
andliga och världsliga stormän och var dessas
rådgivare. K:s ämbete blev senare en
stats-el. riksbefattning, rikskansler, ärkekansler
(lat. archicancellarius), och förekom flerstädes.
Till k. togos länge kyrkans män på grund av
deras bildning. Ibland bands k:s ämbete vid
en viss kyrklig värdighet; ärkebiskopen av
Mainz blev sålunda tysk rikskansler. En
furste kunde emellertid ha en särskild k. vid
sitt hov, hovkansler, som då ofta blev
den faktiskt verksamme. I nyare tider ha
kanslersämbetena efterträtts av
ministerposter. I Tyskland finns dock fortfarande en
rikskansler (Reichskanzler) och i Österrike en
förbundskansler (Bundeskanzler).
I Sverige omtalas en konungens ka,nsler
i början av 1200-talet. I slutet av medeltiden
bands hans ämbete vid en biskopsstol, och
biskopen i Strängnäs blev rikskansler med
uppgift att på rådets vägnar expediera
stats-handlingar. Han förvarade rikets registratur
och sigill. Riksföreståndarna hade även en
enskild k. för sin privata brevväxling,
ibland kallad sekreterare (secretarius).
Rikskanslerns värdighet upphörde vid
medeltidens slut. Gustav I hade visserligen k., men
de voro hans personliga tjänare och ombyttes
ofta. Konrad von Pyhy blev k. 1538. Titeln
försvann vid dennes fall 1543. Under Erik
XIV:s tid uppkom den nya tidens
kanslers-ämbete, då han till k. utnämnde Nils
Gyllen-stierna, som, ibla,nd kallad
överstekansler, bibehöll denna värdighet även under
Johan III. Han kallades dåriksens
kansler och fick en ställning, påminnande om
de medeltida rikskanslerernas. Av Erik XIV
användes han ofta i diplomatiska uppdrag. På
Johan III:s tid blev han mera en titulär
stordignitär, som levde på sina gods eller i sitt
ståthållardöme, Småland. Hans verksamhet
inom förvaltningen fylldes på 1570-talet av
Erik Sparre i egenskap av v icekansler
el. hovkansler, tills denne drog sig
tillbaka som ståthållare på Västerås slott. Svante
Bielke, som hertig Karl med ständernas
samtycke tillsatte 1602, kom ej heller att leda
Kansliets arbete utan användes endast i
särskilda uppdrag; han dog 1609. Vid sin
tron-bestigning 1611 förordnade Gustav II Adolf
Axel Oxenstierna till »sin och riksens k.».
Denne kom att inneha ett verkligt
statsäm-bete, som blev av stor betydelse.
Axel Oxenstierna förestod Kansliet, tog
ledningen över dess sekr. och skrivare,
organiserade arbetet och uppsatte själv viktigare
handlingar. Han blev konungens främste
råd
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
