Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Kansli
272
lämnades K:s förvaltande uppgifter —
utri-kesärenden, arkiv, bibliotek, postväsen m. m.
— till ett kollegialt ämbetsverk,
Kanslikollegium, under det att K:s
föredragning och expedition överlämnades åt sex
expeditioner, av vilka
Revisionsexpedi-t i o n e n förestods av högste
ombudsmannen och de övriga fem
statsexpeditio-nerna, Krigs-, Kammar-,
Handels-samt Första och Andra
utrikesexpeditionen, av om bu d s r å d. Dessa
ämbetsmän voro alltså både föredragande och
rådgivande. Det fordom expedierande K. hade
ombildats till ett system av föredragande och
rådgivande departement över ämbetsverken.
Efter Karl XII:s död återuppträder rådet
som regeringsmaktens egentliga bärare.
Genom 1719 och 1720 års kansliordningar
återfördes K. till sin ställning före ombildningen
under Karl XII. Det blev dels ett förvaltande,
dels ock ett föredragande och expedierande
ämbetsverk under riksrådet. I riksrådet
tillerkändes plats endast för kanslipresidenten
och hans närmaste man,
rikskanslirådet. Expeditionerna blevo fyra, en för
revisions-, en för utrikes-, en för krigs- och en
för civila eller inrikes ärenden. För
Revisions-expeditionen föredrogo
revisionssekreterare och för de tre statsexpeditionerna
statssekreterare. Högste
ombudsmannen ersattes av en justitiekansler
med uppsikt över justitieärendenas skötsel.
Närmaste man i Kanslikollegium efter
kanslipresidenten och rikskanslirådet blev
hovkanslern. I K. funnos fyra kansliråd,
sekr., censor librorum m. fl. Under
hela frihetstiden var kanslipresidenten
rådets främste ledamot.
Med 1772 års statsvälvning börjar en
utveckling i samma riktning som under senare
1600-talet. 1773 års kansliordning
organiserade visserligen K. efter ung. samma
grunder som de föreg. En handels- och
finansexpedition tillkom liksom 1789 en
ecklesiastikexpedition. Båda
indrogos 1792. Men rådets ställning var
undergrävd. Gustav III handlade
regeringsären-dena helst i sitt kabinett eller konselj, dit
jämte rådsherrarna även kallades andra
ämbetsmän efter konungens val. Och här gjorde
sig statssekr. vida mera gällande än i
frihetstidens rådskollegium. K:s ledande
ämbetsmän återvunno och utvecklade den
rådgi-varställning, som de haft före frihetstiden.
De blevo ofta faktiska ministrar, och
expeditionerna antogo karaktären av departement.
Kanslikollegium upphävdes 1801. Nedre
ju-stitierevisionen blev ett självständigt
ämbetsverk, föredragande hos den nyinrättade Högsta
domstolen. Som K. m:ts k. räknades endast
de tre statsexpeditionerna. Utrikesärendena
behandlades sedan 1791 av Konungens
kabinett för utrikes
brevväxlingen med en
kabinettssekreterare som chef. En rikskansler fanns 1792
—97 och en kanslipresident 1801—09. Båda
voro dock eg. utrikesministrar.
1809 blev antalet expeditioner i K. fyra:
Krigs-, Kammar-, Handels- och finans- samt
Ecklesiastikexpeditionerna, var och en med
en statssekr. i spetsen med plats i det nu
inrättade statsrådet, när där behandlades
ärenden, som hörde till hans befattning.
Kabinettet för utrikes brevväxlingen bibehölls
med en utrikesstatsminister och en
hovkansler, båda medl. av statsrådet, i
spetsen. Till K. återfördes Nedre
justitierevi-sionen under justitiekanslern som chef. En
återgång till den gamla ordningen är den
kanslistyrelse, som 1809 upprättades.
Den bestod av utrikesstatsministern som ordf.,
hovkanslern, statssekreterarna m. fl. Den
upphävdes 1833, då utrikesministern blev
chef för K.
Genom 1840 års departementalreform skedde
en fullständig ombildning av statsrådet och K.
K:s expeditioner blevo departement: J u
s-titie-, Utrikes-, Lantförsvars-,
Sjöförsvars-, Civil-, Finans- och
Ecklesiastikdep. I spetsen för
Justi-tiedep. ställdes
justitiestatsminis-t e r n, som även fick ledningen av Nedre
justitierevisionen.
Utrikesstatsministern blev chef för Utrikesdep. Chefer för
de övriga dep. kallades statsråd. Tre
statsråd, s. k. konsultativa, voro utan dep.
Hovkanslerns ämbete försvann. Inom varje
dep. blev en expeditionschef
statsrådets närmaste man. Inom Utrikesdep.
bibehölls för honom titeln
kabinettssekreterare. Dessutom funnos inom
departementen expeditionssekr., protokollssekr. m. fl.
K. omorganiserades 1878, då bl. a.
expedi-tionssekr:s benämning ändrades till
kansliråd och protokollssekr:s till
kanslisekreterare. Sedan statsministersämbetets inrättande
1876 kallas chefen för Justitiedep. ej längre
justitiestatsminister och chefen förUtrikesdep.
ej längre utrikesstatsminister utan endast
statsråd. Ändringar av departementen ha
under årens lopp skett. Jordbruksdep.
tillkom 1900. Lantförsvars- och Sjöförsvarsdep.
sammanslogos 1919 till För svar sdep., och
samtidigt uppdelades Civildep. på
Social-och Kommunikationsdep. samt
Finansdepartementet på Finans- och H
ande 1 s d e p. Sedan 1917 finnas inom
departementen utom Utrikesdep. även statssekr.,
statsrådets närmaste befattningshavare.
Till K. m:ts k. räknas utom
statsdeparte-menten även Nedre
justitierevisionen och
Justitiekanslersämbe-tet. Se Departement 1 och
Expedition 2. N. E-n.*
2. Riksdagens k. åligger, enligt R. O.
§ 80, att uppsätta och expediera de för
kamrarna gemensamma skrivelser, som ej tillhört
ständigt eller särskilt utskotts behandling,
ävensom riksdagsbeslutet. Det ombesörjer
tryckningen av inkommande och utgående
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
