Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansli - Kanslibyrå - Kanslideputerade - Kansliexamen - Kanslihuset - Kanslikollegium el. Kansliet - Kansliordning - Kanslipresident - Kansliråd - Kanslirätt - Kanslisekreterare - Kanslist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Kanslibyrå—Kanslist
274
handlingar samt handlingarnas utdelning till
kamrarnas led. Riksdagen bestämmer antalet
tjänstemän i k. (E. F-ck.)
Kanslibyrå, avd. inom flera centrala
ämbetsverk.
Kanslideputerade, de riksdagens led., som
enl. R. O. § 80 skola utses, två av vardera
kammaren, för att ha överinseende över
riksdagens kansli (se Kansli 2) och, jämte
kamrarnas talmän och vice talmän, utse dess
tjänstemän. Första kammarens k. ombesörja
dessutom dess ekonomiska angelägenheter;
detta sker i Andra kammaren genom tre
särskilt valda ekonomideputerade. E. F-ck.
Kansliexamen kallas enl. stadgan ang.
juridiska examina 29 april 1904 den lägsta
examen, som avlägges inom juridiska fakulteten
vid univ. och Stockholms högskola. K.
ersätter den före 1904 förefintliga examen till
K. m : t s kansli, som inrättades i st. f.
den 1863 avskaffade kameralexamen. Fr. Sg.
Kanslihuset vid Mynttorget i Stockholm,
uppfört 1678—96 av Tessin d. ä. och d. y.
för Bergskollegium och Myntverket samt
ombyggt 1784—90, då kolonnfasaden tillkom,
upp-läts 1793 åt K. m:ts kansli (se Kansli 1),
förr inrymt i kungl. slottet. Sedan
Myntverket 1849 förlagts till Kungsholmen,
upp-läts huset även åt statsdepartementen o. a.
ämbetsverk. Enl. ett k. br. 6 mars 1849 skulle
huset kallas Kongl. kanslihuset. 1899
—1911 väcktes flera förslag dels att om- och
tillbygga huset, dels om nybyggnad på annan
plats, 1902 Riddarholmen, 1905
Kungsträdgården, men prop. härom avslogos av
riksdagen. Efter framställning 1918 av
Statsförvaltningens tjänstemannaförening kom 1922
en tävlan om nybyggnad till stånd. Första
pristagarna, arkitekterna G. Clason och W.
Gahn, använde för det nya k. de tomter, som
upptogos av gamla k., polishuset och
cellfängelset, samt gamla rådhuset (Bondeska palatset).
Senare ha de uppgjort nya förslagsritningar
med uteslutande av rådhustomten. Med bifall
till en k. prop. beslöt 1929 års riksdag att i
huvudsaklig enlighet med dessa uppföra ett nytt
k., som beräknas färdigt 1935. I detta skola
inrymmas lokaler för statsrådsberedningen,
statsdepartementen, utom Utrikes- och
Försvars-dep., samt Regeringsrätten. (Jfr uppsatser i
tidskr. Från Svenska Statsförvaltningen 1917
—29 samt i Arkitektur 1922.) Ldht.
Kanslikollegium el. Kansliet, eg. namn
på ett av de fem rikskollegier, som tillkommo
genom 1634 års R. F. Som expedition för alla
regeringsärenden blev K. sedermera
gemensam benämning för den högsta riksstyrelsen.
Chef för K. var rikskanslern och efter 1680
kanslipresidenten. K. upplöstes 1801. Se
Kansli 1. Ldht.
Kansliordning, förr namn på de av K. m:t
utfärdade författningar, som uppräknade
tjänstemännen och ordnade arbetet inom den
högsta riksstyrelsen i Sverige, K. m:ts kansli.
Flera k. utfärdades under 1600-, 1700- och
Kanslihuset i Stockholm.
1800-talet, sist 1809. Efter 1840 års
departe-mentalreform ha k. ersatts av instruktioner.
Jfr Kansli 1. Ldht.
Kanslipresident. Då
rikskanslersvärdighe-ten 1680 avskaffades, blev k. Kanslikollegiets
chef. Ämbetet indrogs 1792 men
återupplivades 1801, då k. blev chef för K. m:ts kansli.
K., som närmast hade utrikesärendena om
hand, var under frihetstiden ett slags
premiärminister. Ämbetet upphävdes 1809 och
övertogs närmast av utrikesstatsministern.
Se K a n s 1 i 1. Ldht.
Kansliråd, sedan 1626 titel på ämbetsmän
i K. m:ts kansli samt senare i
Kanslikollegium och i Kanslistyrelsen (se d. o.), som
upplöstes 1833. Titeln återupptogs vid
ombildningen av K. m:ts kansli 1878. Enl. instr.
31 dec. 1921 åligger k. bl. a. att bereda och
inför vederbörande statsråd föredraga och
avgiva förslag till beslut i de ärenden, som
överlämnas till hans byrå, att utarbeta de förslag
och utlåtanden, som anbefallas, ävensom
att bereda och föredraga ärenden i
Regeringsrätten. I Utrikesdep. finnes f. n. (1929)
ett k., som är chef för dess arkiv. Ldht.
Kanslirätt. Enl. 1626 års kansliordning
tillerkändes rikskanslern och kansliråden
bestraffningsrätt över Kansliets tjänstemän.
Kanslikollegium fick 1661 egen jurisdiktion
över sina tjänstemän genom en särskild k.
Dennas sammansättning har växlat. K. indrogs
1870. De mål den handlagt lades dels under
Högsta domstolen och dels under Svea
hovrätt. Ldht.
Kanslisekreterare, ämbetsmän i K. m:ts
kansli. Titeln uppkom vid Kansliets
ombildning 1878. K:s verksamhet uppdelades 1917
på en förste kanslisekreterare och
en andre kanslisekreterare (se
dessa ord). Ldht.
KanslFst, eg. tjänsteman i ett kansli,
K, torde sökas under C.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
