- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
289-290

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaperi - Kapernaum - Kapetinger, ätt - Kap Hoorn - Kapillar, Kapillär - Kapillaritet el. Hårrörsfenomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

289

Kaperi—Kapillaritet

290

Kaperi (av Ity. el. holl. kaper, uppbringande
av fartyg under sjökrig), privata fartygs och
fartygsbefälhavares aktiva deltagande i
fientligheterna under sjökrig, varvid de i fråga
om visitations- och uppbringningsrätt m. m.
likställas med örlogsfartyg, detta enl. av
vederbörande myndighet utfärdat skriftligt
bemyndigande, k apa rb re v (fr. lettre de
marque). Utövare av k. kallas k a p a r e. Se
vidare Sjökrigsrätt. ö. U.

Kape’rnaum omtalas i evangelierna som
Jesu »egen stad» (Matt. 9: 1) och som Simon
Petrus’ och Andreas’ hemvist (Mark. 1: 29).
K. är säkerligen att söka i den nuv.
ruinorten tell hüm på Gennesarets n. v. strand.
Platsen utmärkes främst av resterna från en
präktigt smyckad synagoga; meningarna äro
delade om den härrör från 200 e. Kr. el. från
herodiansk tid. Litt.: E. Aurelius,
»Palestina-bilder» (1913); G. Dalman, »Orte und Wege
Jesu» (3:e uppl. 1924). E. A.

KapetFnger, fransk konungaätt. Släkten
härstammar från Robert den starke
(d. 866), hertig av Francien (se 11 e - d e
-France). Av hans söner blev Eudes (d.
898; se d. o.) konung av Frankrike 888 och
Robert (d. 923) motkonung till Karl den
enfaldige. Om Roberts son Hugo den
store se Hugo, sp. 95. Då den
sistnämndes son Hugo C a p e t (se Hugo, sp. 95)
987 blivit Frankrikes konung, behöll ätten
tronen till 1792 samt 1814 och 1815—48.
Namnet k. stammar från Hugo Capet. Ättens
franska huvudlinje utdog 1328, varpå följde
grenarna Va lois till 1498, V a 1 o i s - O
r-léans (med V alois ■ A ngoulème) 1498
—1589, Bourbon 1589—1792 och (1814)
1815—30 samt Bourbon-Orléans 1830—48.

Kap Hoorn [-härn], se H o o r n.

Kapillär, Kapillär (av lat. capi’llus, hår),
som har avseende på hår; hårfin. — K a p i
1-1 a r e r el. k a p i 11 a r kä r 1, dets. som
kapillärer (se d. o.).

Kapillaritet (se K a p i 11 a r) el. H å r
rörsfe n o m e n. 1. (Fys.) De egenskaper hos
vätskorna, som sammanhänga med deras
ytspänning. Nedsättes ett fint rör (h å r
-el. k a p i 11 ä r r ö r) i en vätska, kommer
denna icke att enl. den vanliga lagen för
kommunicerande kärl stå lika högt inne i
röret som utanför utan ställer sig antingen
högre (kapillär attraktion) eller lägre
(kapillär depression). Det förra
inträffar, om vätskan fuktar rörväggen, ss.
vatten på väl rengjort glas, det senare, om
fukt-ning icke äger rum, ss. vatten på paraffin eller
kvicksilver på glas. Fenomenet förklaras
genom vätskemolekylernas attraktion dels
inbördes (kohesion), dels till den fasta rörväggen
(adhesion). Om adhesionen är starkare än
kohesionen, äger fuktning rum, och vätskan
söker utbreda sig på den fasta kroppen; i
motsatta fallet fuktar vätskan icke utan
söker minska kontaktytan. En molekyl, som
befinner sig nära ytan på ett avstånd där-

ifrån, som är mindre än dess verkningsradie,
dragés med större kraft inåt mot vätskan
än i riktning utåt. Till följd härav får
ytlagret delvis andra egenskaper än övriga
partier, och vätskan förhåller sig, som om
ytan utgjordes av en elastisk hinna med
ständig strävan att sammandraga sig
(ytspänningen). En droppe, som hänger ned från
ändan av ett rör, kan jämföras med en
vat-tenfylld elastisk säck; när den påfyllda
vattenmassan blir för tung, brister hinnan
upptill, och droppen faller. Om en vätskemassa
undandrages tyngdens inverkan därigenom,
att den bringas in i en annan vätska av
samma täthet, med vilken
den icke blandar sig, så
antager den till följd av
ytspänningen klotform,
eftersom sfären är den minsta
yta, som begränsar en given
volym. Ytspänningen blir
särskilt tydlig vid vätskor
i form av tunna hinnor,
t. ex. av såplut. Doppar
man ned en av
metalltråd förfärdigad rektangel,

vars ena sida kan glida på de två
närgränsande (jfr bild 1), så finner man, att
såplamellen strävar att sammandraga sig och
flytta tråden i pilens riktning. Varje cm av
tråden dragés med en kraft = 2 a dyn,
där a betecknar såplutens
kapillärkonstant; faktorn 2 kommer med, därför att
lamellen har två gränsytor (sidor), och i
vardera verkar ytspänningen a per längdenhet.

Bild 2 illustrerar vätskans uppsugning, resp,
nedtryckning, i kapillärrör; b visar det fall,
då vätskan ej fuktar rörväggen. Den buktiga
vätskeytan, menisken, är konvex och

åstadkommer därigenom ett tryck på vätskan,
som hindrar denna att stiga till samma nivå
som utanför röret. I a är menisken
konkav, vilket medför en tryckminskning, som
suger upp vätskan. Menisken bildar, där den
träffar rörväggen, med denna en vinkel, den
s. k. gränsvinkeln; denna är, när
vätskan fuktar rörväggen, spetsig och vanl.
mycket nära noll, i motsatt fall trubbig, t. ex.

XI. 10

Ord, som

saknas under K, torde sökas under C.

Bild 1.

Bild 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free