Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapillärer, Hårkärl eller Hårrörskärl - Kapillärrör (Hårrör) - Kapillärt vatten - Kapital - Kapitalexport - Kapitalflykt - Kapitalförsäkring - Kapitalisera - Kapitalism el. Privatkapitalism - Kapitalkonto - Kapitalräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Kapillärrör—Kapitalräkning
294
nare cellerna äro antagl. muskelceller och
torde betinga den kontraktilitet, d. v. s.
egenskap att kunna ändra sin vidd, som utmärker
k. I vila äro många k. slutna för att öppnas
för blodströmmen vid organets arbete. K. stå
under inflytande av det autonoma
nervsystemet. Deras växlande vidd medför olika
blod-halt, varigenom organets (t. ex. hudens) färg
påverkas (blekhet, rodnad). Även innebär
vidgningen, att k:s vägg blir lättare
genom-tränglig, vilket kan ha betydelse för
uppkomsten av ödem. Ljd.
Kapillärrör (Ilår rör), rör med liten inre
diameter (mindre än 1 mm). Vätskors sätt
att förhålla sig i k. betingas i väsentlig grad
av kapillariteten (jfr Kapillaritet 1).
Kapillärt vatten, lantbr., se
Kapillaritet 2.
Kapital (av lat. capitälis pars dèbiti,
huvudstolen av en skuld, i motsats till räntan),
varje förmögenhetsvärde (i penningar el.
penningars värde), särskilt penningsumma, som
innestår (i bank) el. utlånats mot ränta. —
I nationalekonomiskt fackspråk, vilket dock
lider av brist på konsekvens och precision,
är den klassiska innebörden av termen k. en
helt annan, i det att alla hjälpmedel
vid produktionen (och i
kommunikationsväsendet), med undantag för jorden
(naturkrafterna) i ursprungligt skick och det
omedelbara mänskliga arbetet, betecknas som
k. eller numera tydligare realkapital.
Begreppets omfång blir därvid svävande, t. ex.
med hänsyn till gränsen mellan jord och k. En
genom utbildning förvärvad yrkesskicklighet
eller kvalificering av arbetskraften är av k:s
natur. Ett konsekvent fasthållande av den
realistiska uppfattningen av k., vilken synes
oumbärlig för att djupare förstå de
ekonomiska företeelserna och sammanhangen,
försvåras främst av att alla reella
kapital-föremål måste värdesättas icke efter
real-avkastningen (kapaciteten i dess tekniska
mått) utan efter denna avkastnings
penningvärde i en värdesumma i pengar, vilken
betecknar föremålets kapitalvärde
(av-kastningsvärde). Många moderna
nationalekonomer använda därför ordet k. i första
hand som ett begrepp, karakteriserat som
en värdesumma i pengar, vilken med
lätthet kan investeras i olika realkapital vid
olika tider, t. ex. genom att ägaren till k.
säljer aktierna i en fabrik och köper aktier
i ett rederi för värdesumman; dennas storlek
men icke investeringsformen är för honom i
första hand viktig. Denna förskjutning av
kapitalbegreppet hos vissa författare (G. Cassel
m. fl.) kritiseras av andra (K. Wicksell m. fl.);
den sammanhänger utan tvivel med de
förskjutningar i det ekonomiska livet, genom
vilka penningkapitalet och
värdepappersvä-sendet blivit mera dominerande.
Man skiljer vanl. mellan fast
(driftbyggnader m. m.) och stående (maskiner m. m.)
samt flytande el. rörligt k.
Skillna
Kapitalkonto, konto, på vilket egen
förmögenhet och förändringar därav noteras. Se
Bokföring, sp. 697.
Kapitalräkning, inlåningsräkning med vanl.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
den plägar angivas antingen så, att det fasta
k. endast småningom förbrukas vid
produktionen, under det att det flytande eller
rörliga k. förbrukas på en gång, eller så, att
det förra i regel förblir i samma producents
besittning men det senare går ur hand i hand.
En annan indelning är den i
anläggningskapital, som kräves för att börja eller
utvidga ett produktionsföretag, och drift- el.
rörelsekapital, som skall hålla
företaget i gång. Gränserna mellan å ena
siden det fasta k. och anläggningskapitalet, å
andra sidan det flytande eller rörliga
kapitalet och rörelsekapitalet kunna stundom
endast med svårighet uppdragas. E. F. K. S-n.
Kapitalexport från ett land med rikedom
på kapital och stark kapitalbildning till
ka-pitalfattigare länder med svagare
kapitalbildning och relativt högre räntesatser är en
normal företeelse. K. förmedlas i stor
utsträckning genom försäljning av obligationer från
det kapitalfattigare landet till det
kapitalex-porterande,som dock finner lönande placeringar
även genom andra utlåningsformer, genom
köp av fast egendom och finansiering av
företag i främmande länder. E. F. K. S-n.
Kapitalflykt, kapitalexport (se d. o.), som
påskyndas av farhågor för konfiskation eller
hård beskattning av kapitalförmögenheter i
det land, varifrån flykten sker. Under och
efter världskriget föranledde inflation (se
d. o.) k. från länder med fallande penning
värde. — Oro på Sveriges arbetsmarknad,
höga arbetslöner i vissa industrier och kort
arbetsdag antagas på många håll ha föranlett
placering av svenskt kapital i utländsk
industri i st. f. i svensk. E. F. K. S-n.
Kapitalförsäkring, se Livförsäkring.
Kapitalisèra. 1. Lägga räntan till
kapitalet (huvudstolen). — 2. Beräkna vilket
kapital ett regelbundet utgående belopp motsvarar
efter viss räntefot. O. A.
KapitalFsm (se Kapital) el.
Privatkapitalism, samhällssystem, under vilket
produktionen ledes av enskilda ägare till
kapital och bedrives med redskap, maskiner
m. m. av jämförelsevis högt värde i
förhållande till jorden och arbetskraften, vilket
kräver jämförelsevis stor kapitaltillgång;
vanl. i motsats till tidigare feodala
samhällsförhållanden, när jordegendom utgjorde
underlaget för de högre ståndens sociala
ställning och den rörligare förmögenheten var av
ringare betydelse. Den kapitalistiska
utvecklingen i de moderna kulturländerna, som tog
fart redan under medeltidens senare
århundraden, betecknas stundom som
högkapitalistisk efter utvecklingen av 1800-talets bank-,
börs- och aktiebolagsväsen och
värdepappers-handel. — Jfr arbeten av W. Sombart (se
d. o.). E. F. K. S-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
