Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitäl - Kapitän zur See - Kap—Kairo-järnvägen - Kapkolonien - Kaplan (Kapellan) - Kaplandet - Kaplansbol - Kapmolnen, Magalhãesska molnen - Kapodistrias, Joannes (Giovanni)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Kapitän zur See—Kapodistrias
298
Bild 4. A romersk-korintiskt kapital, Pantheon i
Rom, B romerskt kompositakapitäl, Titusbågen i Rom.
rin tiska och kompositakapitäl, bild 4),
omvänd, stympad pyramidform (bysantinska k.,
bild 5) eller tärningform (romanska k., bild
6). Ur dessa huvudtyper av kapitälkorg ha
Bild 5. Bysantinska kapital: A från Sofiakyrkan i
Konstantinopel, B från Teotokoskyrkan i
Konstanti-nopel.
A
Bild 6.
Romanskt
tärnings-kapitäl.
flera andra utbildats. En del k., ss.
Hathor-kapitälet (se bild till H a t h o r) och det
persiska enhörnings- eller t jurkapitälet (se K
o-1 o n n, plansch), ha genom sin utsmyckning
fått en egenartad form.
Även plattan (abakus),
varpå överbyggnaden med el.
utan förmedlande bjälklag
(entablement) närmast vilar,
anpassas med avseende på
sidornas form och
profilering efter byggnadsstilen,
såsom antik, medeltida el.
1900-talets övervägande
konstruktiva, dekorationsfria
stil. E. L-k.
2. (Boktr.) Bokstäver av
antikva- el. medievalsnitt med samma form
som stora bokstäver (VERSALER) men samma
storlek som små (gemena), t. ex. agardh.
3. (Bokb.) K. el. K a p i t ä 1 b a n d, den
en-el. flerfärgade tygremsa, som fästes upptill
och nedtill på bokblocket, innanför lösryggen.
Kapitän zur See [-tsor zé], tysk
sjöofficers-grad, motsv. kommendörsgraden vid sv. flottan.
Kap—Kairo-järn vägen, transkontinental
trafikled i Afrika, med syfte att sammanbinda
de olika brittiska besittningarna. Se A
f-r i k a, sp. 232. 1928 hade ytterligare en linje
färdigbyggts, från Tabora på
Tanganjikaba-nan till Mwanza vid Victoria njansa (383 km).
Ord, som saknas under
Kapkolonien, seCapeofGoodHope2.
Kaplän (K a p e 1 1 ä n, se Kapell 1),
urspr. titel på en mera underordnad präst,
antingen själasörjare för en enskild person,
t. ex. för en slottsherre, eller sekr. åt en
biskop eller rätt och slätt prästens
medhjälpare. I de protestantiska länderna är k.
beteckning för vissa prästerliga befattningar. I
Sverige förekommer, särskilt i 1686 års
kyrkolag, k. som titel på församlingsherdens
medhjälpare, alltså komminister el.
kapellpredikant. Off. finns ordet nu blott i
ordens-k a p 1 a n, tjänstförrättande prästen vid K.
m:ts orden. I Norge, Danmark och Finland
brukas titeln kapellan alltjämt. O. Hpl.
Kaplandet, se C a p e of Good Hope 2.
Kaplänsbol, ecklesiastikt boställe, närmast
motsv. komministerboställe. Se Klockarbol.
Kapmolnen, astron., Magalhäesska
molnen (lat. Nubècula ma’jor och Nubécula mi’nor),
två på s. himmelshemisfären belägna, för
blotta ögat synliga ljusmoln, bestående av
anhopningar av svagare stjärnor och
nebulo-sor. Det större molnet är beläget i
Svärdfiskens, det mindre i Tukanens stjärnbild,
båda omkr. 20° från s. himmelspolen. Det
förra täcker en yta av 40, det senare 10
kvadratgrader, d. v. s. mer än 200, resp. 50, ggr
fullmånens yta. Det stora molnet omtalas
först av den persiske astronomen Al Sufi
(900-talet). Namnet K. kom efter Goda
Hoppsuddens kringsegling i bruk hos portugisiska
och holländska sjöfarande. Efter Magalhäes’
världsomsegling uppkallades de även efter
denne. Herschel fann, att de icke äro stora
nebulosor utan i själva verket utgöra
mäktiga anhopningar av ljussvagare stjärnor,
stjärnhopar och små nebulosor. Den svåra
frågan ang. k:s avstånd från jorden och deras
ställning i världsalltet har i senare tid varit
föremål för undersökningar av bl. a. E.
Hertz-sprung och K. Lundmark. B-d.
Kapodi’strias, Joannes (Giovanni),
greve, grekisk statsman (1776—1831). Var
född på Korfu och tillhörde en urspr.
italiensk släkt (C a p o d’I s t r i a). 1800—07
hade K.
framträdande poster i styrelsen
över Joniska öarna,
inträdde 1809 i ryska
utrikesministeriet och
vann snart kejsar
Alexanders
tillgivenhet. Han var
diplomatisk rådgivare vid
ryska arméer under
Napoleonskrigen,
deltog i Wienkongressen
och utverkade därvid
upprättandet av
Jo
niska öarnas republik. K. blev 1816 rysk
statssekr. och biträdande utrikesminister,
sökte bearbeta tsaren till förmån för de
upproriska grekerna men misslyckades och
lämnade 1822 sin post. April 1827 valdes K. till
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
