Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapucinorden - Kapun - Kapunera - Kapuschong - Kap Verde - Kap-Verdeöarna - Kapvin - Kar - Kara (turkiska) - Kara (flod) - Karabaček, Josef von - Karabag - Karabiniärer - Karabugas, Karabugaz el. Adschidarja - Karaby, Karleby (Malmöhus län) - Karaby (Skaraborgs län) - Karacéer, Kransalger el. Strävseväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Kapun—Karacéer
312
utträdde 1537 ur den. En betydelsefull insats
gjorde Bern ardino Ochino, vars avfall
1542 ådrog orden ett predikoförbud och så
när vållat dess upphävande. Småningom
utvecklades k. till en ultrarnontan
missionsor-den, som främst verkade bland det lägre
folket och var likgiltig för alla
bildningssträ-vanden. Urspr. inskränkt till Italien,
utbredde sig k. till Frankrike (1574), Tyskland
(1593), Spanien (1578) och Schweiz. 1619 fick
k. egen general. Sekularisationerna i
Frankrike och Tyskland vid 1700-talets slut
decimerade kapucinerna starkt. Det finns även
kvinnliga kapuciner, som leda sitt
ursprung från en gren av klarissinnorna.
Litt.: M. Heimbucher, »Die Orden und
Kongregationen der katholischen Kirche», 2
(2:a uppl. 1907); H. C. Wendlandt, »Die
weiblichen Orden und Kongregationen der
katholischen Kirche» (1924). T. H-r. (Hg Pl.)
Kapün (lat. ca’po), kastrerad tupp av
tamhönsen. K. lämpa sig särskilt väl för gödning
och lämna ett mycket välsmakande kött.
Kast-rering (kapunering), som endast bör utföras
på unga djur, har nu kommit rätt mycket ur
bruk. — En kastrerad höna kallas
pou-1 a r d e. G. Rbg.
Kapunèra, kastrera en hanfågel.
Kapuscho’ng (fr. capuchon, av it. ca’ppa,
kåpa), huva, som sitter fast vid en kappa el.
ytterrock och bildar dess krage eller är en
del av denna.
Kap Verde, »Gröna udden», se Kap.
Kap-Verdeöarna, port, llhas de Cabo Verde,
ögrupp i Atlanten, utanför Kap Verde på
Afrikas v. kust; 3,822 kvkm, 149,763 inv.
(1925); bildar en portugisisk koloni;
huvudstad Praia. K. ligga omkr. 600 km från
fastlandet och omges helt av djuphav. De
fördelas på två grupper: llhas de
Barlaven t o (»öarna i lovart») i n., omfattande
Santo Antäo (689 kvkm), Säo Vicente (218
kvkm), Santa Luzia (28 kvkm), Säo Nicolau
(347 kvkm), Sal (223 kvkm), Böa-Vista (609
kvkm) med småöar, och llhas de So t
a-v e n t o (»öarna i lä») i s.: Brava (61 kvkm),
Fogo (484 kvkm), Säo Tiago (den största
av K.; 928 kvkm) och Maio (212 kvkm).
K. uppbyggas av äldre och yngre
eruptiv-bergarter, genombrutna av yteruptiv. De
högsta topparna äro vulkanerna Pico (på
Fogo; 2,975 m ö. h.), Tope da Coröa (på Santo
Antäo; 2,200 m) och Pico Antönia (på Säo
Tiago; 1,810 m); senaste utbrott på Fogo
1847. Klimatet är tropiskt men mycket torrt,
då K. påverkas av den regnfattiga n. ö.
pas-saden; Praia har i febr. 22,2° C, i sept. 26,6°
och 277 mm årsnederbörd. Om vegetationen
se A f r i k a, sp. 224. Befolkningen utgöres av
negrer, mulatter och vita (omkr. 4,500), alla
katoliker; den minskas genom stark
emigration. Näringslivet är föga utvecklat. För
export odlas kaffe (av god kvalitet) och
olje-växten latropha multifida, som lämnar de
s. k. purgernötterna. Förnämsta hamnarna
äro Mindelo (omkr. 8,500 inv.) vid viken
Porto Grande på Säo Vicente, viktig
kolnings-station för transoceanlinjerna och station för
9 transatlantiska kablar, samt Praia (omkr.
4,500 inv.) på Säo Tiago. Importen
värderades 1927 till 60 mill. escudos (huvudsaki.
stenkol), exporten till 5,1 mill. escudos. — K.
upptäcktes trol. på 1440-talet i samband med
portugisernas västafrikanska expeditioner.
Litt.: I. Friedländer, »Beiträge zur Kenntnis
der Kapverdischen Inseln» (1913); E. J. de
Carvalho e Vasconcellos, »Archipelago de Cabo
Verde» (1916); J. B. A. Gracias, »Provincia
de Cabo Verde» (1922). S. F.
Kapvin, vin från Kapkolonien; mest om
starkt, sött dessertvin, t. ex. Kap Constantia.
Kar (ty. plur. Kare, fr. cirque, no. botn) äro
glaciärnischer på sluttningar, bildade dels
genom glaciärerosion, dels genom subaerisk
erosion, som ofta innehålla en glaciärrest eller
en liten firn. Stundom kan en moränvall
begränsa en kar nedåt, så att en kar sjö
bildas. I lägre berg äro k. bevis på en
forntida större utbredning av glaciärerna. K. A. G.
Kara, turk., svart; brukas ofta i
sammansättningar, t. ex. Karadag, »svarta berget».
Kara, flod i Ryssland, från Uralbergen till
Kariska havet; omkr. 230 km lång.
Ka’rabacek [-batjek], Josef von,
österrikisk orientalist (1845—1918). Blev 1872 prof,
i orientalisk historia vid univ. i Wien och
1899 chef för hovbiblioteket, där han bl. a.
ordnade papyrer från Fajum, skänkta till
biblioteket av ärkehertig Rainer. Om dem
skrev han »Der Papyrusfund von El-Faijüm»
(1882), »Ergebnisse aus dem Papyrus
Erzher-zog Rainer» (1889) m. m. Andra arbeten av
K. behandla orientalisk kultur och konst.
Karabäg, se Nagornyj-Karabag,
autonomt territorium inom Aserbeidjan.
Karabiniärer, eg. med karbin väpnade
ryttare. K. uttogos först till ett mindre antal
på varje skvadron men ökades efter hand,
så att de i slutet av 1600-talet bildade
särskilda karabiniärreg:ten. Namnet upphörde
under 1800-talet. I Sverige bar 1805—22
(förra) Skånska dragonreg:tet namnet
Skånska karabin iär reg : tet. I Italien
kallas gendarmer k. (carabinieri). M. B-dt.
Karabugäs, Karabugaz el. Ad se h
i-d a r j a, vik av Kåspiska havet på ö. kusten,
se Kaspiska havet.
Karaby, K a r 1 e b y, socknar i Malmöhus
län, se Västra Karaby och östra
Karaby.
Karaby, socken i Skaraborgs län, Åse
härad, vid Vänern, n. om Grästorp; 9,43 kvkm.
315 inv. (1929). Jämn, bördig slätt. 769 har
åker, egentlig skog saknas. Ingår i Tuns,
Friels och K. pastorat i Skara stift,
Kållands kontrakt.
Karacéer, Kransalger el. S t r ä v s
e-växter (klass Charales el. Charophyta med
den enda fam., Characeae) omfatta en
systematiskt ganska isolerad växtgrupp av gröna,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>