Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karakorum, Karakoram el. Mustag-ata (bergskedja) - Karakorum (ruinstäder) - Karakoto - Karakteristika - Karaktär - Karaktärsbyggnad - Karaktärsfullmakt - Karakul - Karamanien, Karaman - Karamanli - Karambolera, Carambolera - Karamell - Kara Mustafa - Karamzin, Aurora, f. Stjernvall - Karamzin, Nikolaj Michajlovitj - Karantän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Karakorum—Karantän
318
system. K. består av tre parallella zoner; den
sydligaste är uppbyggd av granit, den
mellersta av paleozoiska och mesozoiska
bergarter och den nordligaste av kristalliniska
skiffrar. Bergveckningen försiggick i slutet
av triasperioden. K:s högsta topp är Mount
Godwin Austen el. K 2, 8,610 m ö. h. Andra
höga toppar äro Gasherbrum, 8,035 m, Teram
gangri, 7.472 m, och Dasto ghil, 7,824 m.
Passhöjden är omkr. 5,480 m,
Karakoram-passet når 5.658 m. Av betydelse för
trafiken äro blott Kilikpasset i v. och
Karakorampasset i ö. Många och stora
gla-ciärer finnas; Baltoroglaciären, från Godwin
Austen, en av jordens största glaeiärer, är
omkr. 57 km lång och 1,5—4 km bred. Se
bild vid sp. 315—316.
Karakorum, namn på två ruinstäder i
Mongoliet, vilka länge legat förgätna men 1889—
91 återfunnos och beskrevos. Se Mongoliet.
Karakoto, en 1908 av P. Koslov påträffad
ruinstad i Mongoliet (se d. o.).
Karakteri’stika. 1. (Mat.) Se Logaritm.
— 2. (Fys.) Grafisk representation av
sambandet mellan strömstyrka ocb spänning för
en maskin, ett instrument el. en företeelse,
t. ex. en dynamomaskin (Hopkinson 1893), ett
glödkatodrör el. en elektrisk ljusbåge (se
d. o.). J. T.
Karaktär (grek, charaktér, något inristat,
inpräglat), utmärkande kännetecken, egenart;
kynne, skaplynne; äldre även = bokstav;
stånd, titel.
Med k. brukar man inom filosofien mena
de dominerande motiven, viljeyttringarna och
tendenserna i själen. En person har då en
stark k., om en enhetlig tendens dominerar,
hos den svaga k. åter förefinns en strid
emellan två eller flera motivgrupper, som
växelvis härska. Den starka k. kan vara riktad
emot det onda. Ibland värderas en k. helt
efter sin styrka. Så gör t. ex. Jodl, som
säger, att endast den svaga k. är verkligt
föraktlig. C. H-m.
Karaktärsbyggnad, dets. som
huvudbyggnad, corps de logis.
Karaktärsfullmakt (se Karaktär),
fullmakt på karaktär (namn, heder och värdighet)
av ämbete el. tjänst, som ej medför lön på
stat el. tjänstgöringsskyldighet. Rid.
Karaku’1, ort i socialistiska
sovjetrepubliken Usbekistan, vid Zerafschan och
Trans-kaspiska järnvägen. Bekant för sina
fett-svansfår, som lämna ett värdefullt pälsverk,
i handeln kallat astrakan (se d. o. 1).
Karamänlen, K a r a m a n, landskap i s.
delen av Mindre Asien; omfattar högslätten
kring Konia.
Karama’nli, namn på den 1714—1835
regerande dynastien i Tripolis (se d. o.).
Karambolèra, Ca ramboléra, se
Biljard, sp. 287.
Karame’ll, bränt socker, fås genom
upphettning av rörsocker till omkr. 200° C i form
av en brun smälta, som vid avsvalning stelnar
till en hård, amorf massa, löslig i vatten och
i sprit. Försatt med smak- och färgämnen,
kryddor, fruktessenser o. dyl., är k. ett av de
vanligaste sötämnena inom sockerbageriet och
ingår som huvudbeståndsdel i karameller.
Även glykos ger vid upphettning en
karamell-artad produkt. Jfr Sockerkulör. G. H-r.
Kara Mu’stafa, turkisk storvesir (d. 1683).
Blev 1676 storvesir, förde olyckliga fälttag
mot Polen och ledde krigsoperationerna mot
Österrike 1682—83. Juli—sept. 1683
belägrade han Wien ocb blev 12 sept. slagen av
Jan Sobieski; under återtåget led han ett
nytt nederlag och avrättades i Belgrad.
Karamzi’n, Aurora, f. S t j e rn vall,
finländsk filantrop (1808—1902), sonhustru till
N. M. K. Känd för sin skönhet och utmärkta
karaktär, intog hon vid ryska hovet en bemärkt
plats och stod även senare i förbindelse med
det kejserliga huset. Hon var 1836—40 g. m.
den rike hovjägmästaren Pavel N.
Demi-dov och 1846—54 med överste Andrej
Ka-ramzin. Som änka bosatt i Finland, utövade
hon i Helsingfors en vidsträckt välgörenhet;
hon grundade bl. a. diakonissanstalten där.
KaramzFn, N i k o I a j M i c h a j 1 o v i t j,
rysk författare (1766—1826). Levde som
privatman, från 1784 mest sysselsatt med litterärt
arbete. 1789—90 företog K. en resa i
Mellaneuropa, av vilken han
i sin tidskr.
Mos-kovskij Journal gav
en klassisk skildiing
(1922 i ty. övers.). I
samma tidskr.
publicerade han även
sentimentala bynoveller,
främst »Bjednaja
Li-za» (Stackars Lisa,
1792; ty. övers. 1896),
och historiska
berättelser, »Natalja,
bo-jarskaja dotj» (Nata-
lia, bojardottern) m. fl., vilka flitigt
efterbildades, liksom K:s rena, konstnärliga
prosa blev mönster för senare författare.
Efter 1800 övergick K. till historiska
studier och blev 1803 rikshistoriograf. Tians
monumentala »Istorija gosudarstva
rossij-skago» (Ryska rikets historia; 12 bd, 1816
—29; 10 bd i ty. övers. 1810—27) skildrar det
ryska självhärskardömets historia till 1611, är
i stilistiskt avseende ett mästerverk men
saknar vetenskaplig karaktär, frånsett de
värdefulla noterna. Mot slutet av sitt liv blev K.
alltmera konservativ. Han räknas som
grund-läggare av den tsariska nationalismen på
ortodox, folklig grund. Rysk monogr. av M. P.
Pogodin (2 bd, 1866); jfr även A. Jensen i
»Rysk kulturhistoria», III (1908). A-d J.*
Karantan (fr. quarantaine, tid av 40 dagar,
den medeltida karantänstiden i Venezia),
förebyggande åtgärder mot införandet av
smittsamma sjukdomar med människor el. djur
genom dessas kvarhållande vid gränsen i
sär
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
