Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karantän - Karásek ze Lvovic, Jiři - Karasjok - Karasjokka - Karat - Karatheodory, Alexander - Karatjajevo - Karavan - Karavankerna - Karavanseraj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Karäsek—Karavanseraj
320
skilda s. k. karantänsanstalter och
desinfektion av alla smittförande ämnen. Nutidens
krav på fria kommunikationer och
handelsförbindelser ha tvungit lagstiftningen att
in-sktänka k. till de mest smittsamma
sjukdomarna, ss. pest och kolera. England upphävde
den redan 1720. Sveriges första
karantäns-förordning är av 7 nov. 1806. Den första
svenska karantänsanstajten inrättades 1807 på
Känsö i Göteborgs skärgård och ställdes 1915
under Medicinalstyrelsens överinseende.
Hälsovårdsstadgan 1857 förbjöd »alla spärrningar
och karantäner i det inre av riket». På Känsö
undergå till Sverige destinerade fartyg
undersökning och karantänsbehandling, i den mån
de enl. gällande föreskrifter med avseende på
pest och kolera äro förpliktade härtill. Även
behandlas fartyg, ombord på vilka
konstaterats råttpest. Sverige äger ytterligare en
karantänsinrättning, vid Fejan (se d. o.). Den
är öppen blott de tider av året, då behov
därav föreligger. På ansökan kan hamnstad
på högst tre år få på egen bekostnad anordna
karantänsanstalt. Fartyg från smittat land
ålägges k. i regel blott om fall av pest el.
kolera el. för sådan misstänkt sjukdom finnes
ombord el. förekommit på resan. Det skall
hissa gul flagg (karantänsflagg) och
får under karantänstiden, i regel fem dygn,
ej ha beröring med land. Om misstänkta
sjukdomsfall ej förekommit under resan, nöjer
man sig med läkarbesiktning i
ankomsthamnen. Efter fullgjord k. el. besiktning ges s. k.
p r a k t i k a, tillstånd till obehindrad
kommunikation med svenska landet. Passagerare
och besättning kunna underkastas någon tids
efterbesiktning på sina resp, vistelseorter i
land. Se vidare k. kung. 30 april 1920 och
1 juni 1917 (med ändringar 12 nov. 1926 och
12 juli 1927). G. Wrgn.*
Karantän vid införsel av husdjur. Till
Sverige får införsel sjöledes av de flesta husdjur
ske blott till stad, där karantänsveterinär är
anställd och godkänd karantänsanstalt finnes.
Från ort, som förklarats smittad av
boskapspest, smittsam mul- och klövsjuka el.
vattu-skräck, få djur, som lätt kunna angripas av
dessa sjukdomar, varken sjö- el. landvägen
införas. Införsel från Amerika av nötkreatur
är förbjuden. Från ort, som förklarats
smittad av elakartad lungsjuka, rots, koppor
el. skabb hos får, elakartad klövsjuka hos
får och getter, mjältbrand, svinpest el.
svinsjuka, få djur, som kunna angripas av
nämnda sjukdomar, blott införas sjöledes,
varvid dock fordras bl. a., att de äro åtföljda
av veterinärintyg. Därjämte skola djuren viss
tid hållas i k. Karantänsanstalter för djur
finnas f. n. (1929) i Malmö, Landskrona,
Hälsingborg, Göteborg, Stockholm, Härnösand,
Sundsvall, Örnsköldsvik och Umeå samt
lands-karantän i Haparanda. Se G. Kjerrulf och G.
Regnér, »Författningar angående det civila
veterinärväsendet» (3:e uppl. 1923). S. Ndt.*
Ka’råsek ze Lvovic, J i r i, tjeckisk
för
fattare (f. 1871), ledare för den dekadenta
riktningen inom tjeckisk litteratur;
post-tjänsteman i Prag. K:s alstring har
melankolisk, mystisk karaktär och står i formellt
avseende synnerligen högt. Lyrik: »Ilovory se
smrtl» (Samtal med döden; 1904),
»Endy-mion» (1909); romaner: »Scarabaeus» (1910),
»Ganymedes» (1925); drama: »Apollonius z
Tyany» (Apollonios från Tyana; 1905). K. är
även en framstående litteraturkritiker. C. T-t.
Karasjok [-jåkk], Norges största herred,
Finmark fylke, kring Karasjokka (se d. o.);
5,261,06 kvkm, 959 inv. (1920), huvudsaki.
flyttlappar. Jfr Finmarken.
Karasjokka [-jå’-], en av norsk-finska
gränsälven Tanaälvens norska källfloder.
Omkr. 90 km.
Karät (om ordets härledning se
Johan-nesbröd träd), viktsenhet för ädelstenar.
En k. motsvarar ung. g; dock varierar
vikten något. Amsterdamkaraten är sålunda
0,2057 g, engelska k. 0,2054 g, florentinska k.
0,1972 g o. s. v. Den nyare metriska k. (MK)
är 0,2 g. Se även Guld, sp. 1245.
Karatheodory [-å’dåri], Alexander, turk.
Iskender pascha, turkisk statsman (1833
—1906), av grekisk börd. Var på
Berlinkon-gressen 1878 Turkiets främste representant,
dec. 1878—juli 1879 utrikesminister, 1885—95
furste på Samos och därefter ett år
ståthållare på Kreta.
Karatja’jevo, autonomt område i
Nordkaukasiska området, Ryssland, v. om Elbrus;
8,000 kvkm, 64,563 inv. (1926). Huvudstad
är Batalpasjinsk (19,348 inv.), vid Kuban.
Invånarna äro karatjajer, en tjerkessisk stam.
K. bildades 1926.
Karavan (av pers, kärwän, handlande),
sällskap av resande i Orienten, till inbördes hjälp
i öde trakter och skydd mot överfall. Med
k. bedrives av gammalt handel särskilt i de
stäpp- och ökenartade delarna av Afrika och
Asien, varjämte betydande pilgrimskaiavaner
uppsöka islams heliga orter. Transporten äger
inom öken- och stäpptrakter i regel rum på
kameler; i bergländerna träda i deras ställe
häst, mulåsna, jak, lamadjur m. fl. Vissa
karavanvägar ha brukats sedan urminnes
tider och ha ofta uppstått, där brunnar och
vattendrag förekommit inom f. ö. ogästvänliga
områden. Se bild till A f g a n i s t a n, sp. 209
och 211, plansch till Araber, bild 1, samt
bild till G o b i. O. Sjn.
Karava’nkerna, berggrupp i Södra
Kalkalperna, mellan Drava och Sava. Se
A1-p e r n a, sp. 628 och kartan. K:s huvudkam
bildar gräns mellan Österrike och Jugoslavien.
Karavanseraj (pers, kärwän-seräj), härbärge
för karavaner, även kallat chän (hus). K.
finnas i de flesta städer och större byar i
Orienten och äro vanl. byggda i fyrkant kring
en öppen gård med pelargångar och brunn.
Många k. ha tillkommit genom donationer
och ha betydande omfång. Se planscher till
Araber (bild 5) och Bagdad. O. Sjn.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
