Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karavel - Karavelov, Ljuben - Karavelov, Petko - Karbad - Karbamid - Karbaminsyra - Karbas - Karbazol, Difenylimid - Karbenning - Karbider - Karbidkväve - Karbidlampa - Karbin - Karbinol - Karbocykliska föreningar - Karbolineum - Karbokalk, Karbolsyra - Karbometer - Karbonarism - Karbonat - Karbonisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Karavel—Karbonisering
322
KaraveT (sp. carabe’la), på 1300—1500-talet
förekommande spanskt el. portugisiskt
segelfartyg med lågt fribord midskepps och höga,
däckade överbyggnader, s. k. kastell, i för och
akter. Två av Columbus’ tre fartyg 1492 voro
karaveler (se bilder vid Columbus). Jfr
K ra v e 1 le r.
KaraveJov, L j u b e n, bulgarisk författare
(1837—79), broder till Petko K. Utgav
bulgariska tidningar i Bukarest och stiftade
där en bulgarisk revolutionskommitté, som
gav upphov till en mängd hemliga föreningar
för Bulgariens frigörelse från turkarna.
Genom sina noveller, rätt onyanserade
byskildringar, blev K. föregångsman inom bulgariska
språket och litteraturen. A-d J.*
Karave’lov, Petko, bulgarisk politiker
(1840—1903), broder till Ljuben K.
Studerade i Ryssland, var vicepresident i den
konstituerande församlingen 1879 och sedan
ledare för ett
»radikalt» parti, blev 1880
finansminister och s.
å. ministerpresident.
Störtad genom furst
Alexanders statskupp
1881, begav sig K.
till östrumelien, men
efter författningens
återställande 1883
vände han tillbaka, blev
president i sobranjen
1884 och s. å. åter
ministerpresident. Han
främjade i denna ställning energiskt
östru-meliens förening med Bulgarien 1885. Efter
Alexanders abdikation var han medlem av det
provisoriska regentskapet, men hans vacklande
hållning emot ryssarna föranledde hans
avgång i nov. s. å. Under den fortsatta kampen
med Ryssland var K. föremål för Stambolovs
misstänksamhet. Efter mordet på
inrikesministern Beltjev 1891 dömdes han till fem års
fängelse. K. frigavs någon tid efter
Stambolovs fall (1894) och var mars 1901—jan. 1902
än en gång ministerpresident. H. B-n.
Karbad, se B a d och Badanstalt.
Karbamld, dets. som urinämne (se d. o.).
Karbamlnsyra, kem., se Uretaner.
Karbäs (ty. Karbatsche, urspr. slaviskt
lånord från turkiskan), rotting el. ris att aga med.
Karbazöl, Difenylimid,
förekommer tills, m. antracen
i stenkolstjära och framställes
därur. K. bildar glänsande
fjäll, som smälta vid 238° och
koka vid 335° C. Den brukas huvudsaki. till
framställning av tjärfärgämnet h y d r o
n-blått (se T j ä r f ä r g ä m n e n). I. B.
Karbenning, socken i Västmanlands län,
Gamla Norbergs bergslag (jfr Gamla
Norberg), s. om Avesta; 140,27 kvkm, 1,670 inv.
(1929). Genomflytes av övre Svartån samt
Norbergsån. 1,848 har åker, 9,683 har
skogs-■och hagmark. I K. ligger Högfors (se d. o.)
järnbruk. Pastorat i Västerås stift,
Väster-färnebo kontrakt.
Karbider, föreningar mellan ett grundämne
(vanl. en metall) och kol. K. äro av stort
både teoretiskt och praktiskt intresse på
grund av de många märkliga reaktioner de
ge upphov till. Med vatten bilda de
kolväten av olika slag: aluminiumkarbid
ger metan, k a 1 c i u m k a r b i d (se d. o.) ger
acetylen, en del tyngre metallkarbider, ss.
u r a n k a r b i d, ge även flytande kolväten.
Fransmannen Moissan (se d. o.) uppställde den
teorien, att bergoljan i jorden bildas genom
inverkan av vatten på där befintliga k. En
hel del k. äga förmågan att direkt upptaga
kväve ur luften, kalciumkarbid och kväve
bilda k al k k vä ve (se d. o.), bariumkarbid
och kväve ge b a r i u m c y a n i d. I. B.
Karbidkväve, kem., se K a 1 k k v ä v e.
Karbidlampa för belysning inomhus med
acetylen utgöres av ett mindre
acetylengas-verk (se d. o.) med en enkel brännare.
Nyttjades i Sverige en kort tid under
världskriget på grund av fotogenbrist. Jfr A c e t
y-lenbelysning. G. H-r,
Karbin, se H a n d e 1 d v a p e n, sp. 446.
Karbinöl, benämning på metylalkohol.
K. ingår i en del organiska namn, t. ex.
tri-metylkarbinol, C(CH3)3 . OH. I. B.
Karbocykliska föreningar, kem., cykliska
organiska föreningar, där ringen uteslutande
utgöres av kolatomer. I. B.
Karbolinèum, med bitumen mörkfärgad
tung stenkolsolja (se Stenkolstjära).
K. hör till de mest effektiva skyddsmedlen
mot röta och begagnas därför mycket till
målning av hus, plank, stolpar o. dyl. — Till
besprutning av fruktträd, bärbuskar m. m.
mot skadedjur brukas s. k. vattenlöslig
fruktträds karbolineum, en
emulsion av tung stenkolsolja i såp- el.
tvållösning; bör användas på vintern och strax före
knoppsprickningen på våren. — I handeln
förekommer under namnet k. även en hel del
mindervärdiga preparat. I. B.
Karbölkalk, Karbölsyra, kem., se Fenol er.
Karbomèter, en av bergsingenjören Gunnar
Malmberg och byrådirektören Gunnar
Holmström uppfunnen apparat, med vars tillhjälp
kolhalten i stålsmältor bestämmes snabbt och
tillförlitligt på magnetisk väg. K. nyttjas
numera allmänt i Sverige vid
ståltillverkning. Noggrannheten är lika stor som vid
kemisk analys. G. H-r.
Karbonari’sm, åskådning el. handlingssätt,
kännetecknande carbonari (se d. o.).
Karbonät, benämning på kolsyrans salter.
Se Kolsyra.
Karbonisering, borttagande, genom
förkol-ning, av vegetabiliska föroreningar ur fårull
el. yllevävnader. Utföres enklast genom att
indränka godset med utspädd svavelsyra el.
saltsyra och torka det med varmluft. Även
kloraluminium, klormagnesium m. m.
användas för samma ändamål. G. H-r.
XI. 11
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
