Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kardinal (romersk-katolsk) - Kardinal (fågel) - Kardinal- - Kardinaldygderna - Kardinalinfanten - Kardinalkongregation - Kardinalstreck - Kardinaltal - Kardinalvener - Kardiograf - Kardiogram - Kardioid - Kardiorexi - Kardiospasm - Kardis - Kardit, Karditis - Kardning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Kardinal—Kardning
328
Andra förvalta sina ämbeten som förut
(car-dinales extra curiam). Vid påveval samlas
dock alla i Rom. Antalet k. fastslogs vid
Ba-selkonsiliet till 24 och fixerades 1586 av
Sixtus V till 70. Alltid hållas flera
kardinalsplatser (tituli) vakanta. Italienarna pläga
vara i majoritet. K. utnämnas fritt av påven
i konsistorium. Någon verklig rangskillnad
finnes ej mellan de olika slagen av k.; alla
ha numera furstes rang, föra titeln
eminens och bära en kordräkt av högrött siden,
röd beretta (fyrhörnad mössa) el. berettina
(kalott) samt röda skor; vardagsdräkten är
prästens svarta med röda kanter.
Kardinalerna in curia utgöra påvens högsta
stats- och kyrkoråd, sammankallat av honom
till hemliga el. offentliga överläggningar,
kardinalkonsistorium. De äga
fortfarande delaktighet i kyrkostyrelsen som
chefer för el. bisittare i
kardinalkongregatio-nerna. Inflytelserikast är
statssekreteraren, påvens utrikesminister, i vars hand
genom 1908 års reform nästan alla regeringens
trådar samlats. — Litt.: »Codex juris
cano-nici» (1918); A. V. Miiller, »Papst und Kurie»
(1921); Annuario Pontificio (årl., biografiska
data om k.). Hj.H-t.*
Kardinal, Cardinälis cardinälis, en till
finkarna hörande fågelart, som är utbredd
över östra U. S. A. Den är stor som en trast,
med tjock, kägelformig näbb och en tofs på
huvudet. Färgen är övervägande
scharlakansröd. Den är en rätt god sångare och
kallas därför också Virginias näktergal.
Omtyckt burfågel. T. P.
Kardinal-, ypperst, huvudsaklig, huvud-.
Kardinaldygderna, medeltida beteckning för
de av stoicismen upptagna grunddygderna
vishet, mod, självbehärskning och rättfärdighet,
de s. k. naturliga dygderna, till vilka lades
de tre teologiska: tro, hopp och kärlek,
varigenom det heliga sjutalet uppnåddes. A. G-w.
Kardinalinfanten, se Ferdinand, sp. 243.
Kardinalkongregation, se Kongregation.
Kardinalstreck, se Kompass.
Kardinaltal, mat., se Räkneord.
Kardinalvener, zool., se
Cirkulationsorgan.
Kardiogräf, apparat, som registrerar
hjärt-stöten (se Hjärta, sp. 1129) och vars kurva
kallas kardiogram (se d. o.).
Kardiogram.
Kardiogra’m (se Kardiograf),
hjärt-stötskurva. På bilden är den övre kurvan en
pulskurva från halspulsådern och den undre
en hjärtstötskurva. Båda äro skrivna
samtidigt. Jfr Elektrokardiogram.
Kardiold, mat. Om en cirkel rullar utanpå
en annan lika stor cirkel, beskriver en punkt
på den förstnämndas periferi en kroklinje,
benämnd kardioid. T. B.
Kardiorexl (av grek. kardi’a, hjärta, och
réxis, bristning), hjärtbristning,
hjärtrup-tur. Genom åtskilliga sjukliga förändringar
(fettdegeneration, infarktbildningar i
muskulaturen med efterföljande förtunnad,
utbuktad hjärtvägg, svulster m. m.) bli hjärtats
väggar skörare än normalt. I sällsynta
fall kan döden då inträffa därigenom, att
hjärtväggen brister. Närmast framkallande
orsaken är vanl. någon ansträngning, som
ökat blodtrycket i hjärtat, ss. krystning,
lyftning, uppstigande för trappor el. dyl. (I. H.)
Kardiospa’sm, kramp i magmunnen (grek.
kardi’a), förekommer vid en del med ökad
nervös retbarhet förenade magsjukdomar.
Kardis (estn. Käärde), gods i Lais socken,
Estland, 54 km n. v. om Dorpat. I K
slöts 21 juni 1661 mellan Sverige och
Ryssland en fred, som huvudsakligen stadfäste
Stolbovafreden.
Kardlt, K a r di ti s (av grek. kardi’a,
hjärta), en inflammatorisk förändring i
hjärtat. Termen brukas huvudsakligen i
sammanställningarna perikardit,
inflammation av hjärtats yttre beklädande hinna
(peri-cardium), endokardit, inflammation av
den inre hinnan (endocardium), och m y
o-k a r d i t, inflammation i hjärtmuskeln. Se
vidare Hjärtsjukdomar. (I. H.)
Schematisk bild av en. ullkardmaskin
Kardning, behandling av ull, bomull o. dyl.
spånadsämnen för att utreda och rätlägga de
hoptovade fibrerna, innan de spinnas till garn.
I sådant syfte bearbetas råmaterialet mellan
två ytor, tätt besatta med fina tänder
(kardnock). Nocktänderna, av järn- el.
ståltråd, äro böjda som märlor och från
baksidan instuckna genom ett band av läder eller
av mångdubbelt, med kautschuk hoplimmat
bomullstyg, varmed de kardande ytorna äro
beklädda (kardläder). Handkardor ha små
platta ytor och föras med handtag; inom
textilindustrien använder man numera för k.
särskilda maskiner.
Bilden visar schematiskt en ullkardmaskin.
Ullen, som för hand eller av en automatisk
anordning utbredes på den ändlösa m a t
ardu k e n, D, införes mellan ett par med
såg-tandsformig s. k. bandnock beklädda valsar
(entré- el. matqrvalsar), från vilka den stora,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
