Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kareler - Karelformationen - Karelska näset - Karen - Karenstid - Karer - Karessera - Karesuando (tingslag) - Karesuando (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Karelformatlonen—Karesuando
334
beroendet blev snart beständigt, starkare
sedan grek.-kat. tron börjat vinna insteg
bland k. Men Novgorod och sedermera Moskva
fingo avstå delar av det karelska området åt
Sverige. Under 1600-talet utvandrade massor
av grek.-kat. k. till Ryssland; inflyttningen
till guv. Tver försiggick 1646—78. — De
egentliga k:s antal torde kunna anslås till
220,000—250,000 (omkr. hälften i guv. Tver).
Bostadsförhållandena, klädedräkten, folkets
seder och bruk bära mer el. mindre rysk
prägel. Karelaren är livlig och glad, älskar
förlustelser, sång och saga, är mottaglig för
inflytelser och intryck samt mindre böjd och
ägnad för uthålligt arbete än finnen.
Även språket har påverkats av ryskan:
lånord i mängd ha inkommit, satsbyggnaden har
förändrats och ljudsystemet undergått
väsentliga förändringar. Det finska inflytandet
spåras blott i dialekterna invid Finlands
gräns. — Folkbildningen bland k. står lågt.
Någon egentlig karelsk litteratur existerar ej.
— Från de nordligaste k. ha de flesta
Kale-valasångerna (runorna) insamlats. (K. D.)
Karelformationen, geol., se
Fennoskan-d i a, sp. 231.
Karelska näset, fi. Ka’rjalan lca’nnas,
området mellan Ladoga och Finska vikens
innersta del, s. v. om en linje
Viborg—Keks-holm; Neva är dess gräns mot s. Gränsen
mellan Ryssland och Finland går tvärsöver
näset. — Ur strategisk synpunkt är K. av stor
betydelse för Finlands försvar, då det är en
naturlig infallsport för anfall från ö. Man
har genom befästningar i flera linjer ökat K:s
genom talrika sjöar, mossar och vattendrag
stora naturliga defensiva styrka. I den mån
bebyggelse och förbindelseleder n. om Ladoga
utvecklas, mister dock försvaret av näset
i viss mån sin betydelse, ehuru omsorgen
därom alltjämt förblir av största vikt.
Genom K. leda från Leningrad två
järnvägslinjer in i Finland: Leningrad—Valkeasaari
•—Terijoki—Viborg och Leningrad—Raasuli—
Rautus—Kiviniemi—Keksholm—Hiitola; den
förra, som delvis är dubbelspårig, utgrenar
sig v. om Terijoki i en längs kusten löpande
bibana över Björkö (Koivisto) till Viborg;
den senare är alltsedan frihetskriget uppriven
på en sträcka av flera km vid gränsen. Mellan
nämnda huvudbanor löper inom Finland
järnvägen Viborg—Heinjoki—Valkjärvi. Från rysk
sida leda även över gränsen fyra stora
genomgående landsvägar med ett mot v., n. v.
och n. utgrenat, tämligen rikt vägnät. O. Rbg.
Karen, burmanskt folkslag (omkr. 700,000),
boende i s. Burmas bergstrakter samt en del
av Iravadideltat och burmanska kustslätten;
bo också i v. Siarn. Trol. ha de invandrat
norrifrån. Till utseendet äro k. ett
mellanting mellan burmaner och taifolk.
Kristendomen är mycket spridd bland k. Rbg.
Kare’nstid (av lat. carére, vara i avsaknad
av), ett inom försäkringsväsendet i två
principiellt olika betydelser använt uttryck. 1)
Inom sjuk- och
olycksfallsförsäkringen lämnas ersättning för
arbetsoförmåga i många fall först efter det viss
karenstid (väntetid) förflutit efter
oförmågans inträde; om ersättning lämnades även
vid kortvarig arbetsoförmåga, skulle
försäkringen avsevärt fördyras. 2) Inom
livförsäkringen skyddar sig
försäkringsgivaren mot särskilda dödsrisker genom att
åsät-ta försäkringen ett villkor, enl. vilket den
ej berättigar till utbetalning, om dödsfall
antingen av vilken orsak som helst eller av
bestämd orsak inträffar inom viss tid
(karenstid) från försäkringens tagande. I
Sverige gäller i allm. en k. av tre år för
självmord och av fem år för vistelse i hälsofarlig
trakt eller flygning på annat än
koncessio-nerad flygroute. Då försäkring utan
läkarundersökning infördes, ansågs
försäkringstagarens egna uppgifter om hälsotillståndet
vara en alltför osäker grundval för
försäk-ringsriskens bedömande, och därför
bestämdes en k., under vilken bolagets
ansvarighet var begränsad. Numera meddelas dock
i stor utsträckning försäkring, grundad
endast på försäkringstagarens uppgifter, utan
sådana karensvillkor. G. P-e.
Kärer, se K a r i e n.
Karessera, smeka, smickra. — K a r e’s s e r,
plur., smekningar.
Karesua’ndo, tingslag i Norrbottens län,
omfattande K. socken (se nedan och karta vid
art. Lappland). Tingsställe: K. kyrkby.
Karesuando kyrka.
Karesua’ndo, Sveriges nordligaste socken,
K. lappmarks tingslag, Norrbottens län, utmed
gränsen mot Finland och Norge; 6,531,80
kvkm (större än Södermanlands län), 1,055
inv. (1929). Av inv. voro 1920 57,1% av lapsk,
39,7 % av finsk och 3,2 % av svensk stam. K.
ligger helt ovan odlingsgränsen, till större
delen ovan barrskogsgränsen och utgöres där
mestadels av kala lågfjällsvidder, ss. Råsto,
Tuipal m. fl. På gränsen mot Norge når
Måskokaise 1,518, Pältsa 1,448 m ö. h.
Området avvattnas till Torne älv, främst genom
gränsälvarna Köngämä och Muonio älvar men
även genom Råstoätno. 36 har åker (därav
Ord, som saknas under K, torde, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
