Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karesuando (socken) - Karet el. Karett - Karhula - Kári - Kariber - Karibiska bergen - Karibiska havet - Karibiska öarna - Karibo - Karien - Karikal - Karikatyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Karet—Karikatyr
336
28 för foderväxter), 1,535 har naturlig äng,
26,275 har skogs- och hagmark, 598,744 har
impediment. Huvudnäringar äro ren- och
annan boskapsskötsel. Omnibus K.—Kiruna.
Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens tredje
kontrakt. — K. var före 1809 en del av
Enon-tekis socken, vars kyrka nu ligger i Finland,
och kallades till 1907 Enontekis. Den nuv.
kyrkan byggdes 1905, en föregående 1814. Ett
stenkors restes 1914 på ursprungliga platsen för
R o u n a 1 a forna kyrka, som trol. uppförts på
1500-talet och 1796 försålts, flyttats och
omändrats till fjällstuga. Litt.: O. Elgström,
»Karesuandolapparna» (1922).
Karet el. K a r e’t t (av lat. ca’rrus, vagn),
stor, fyrhjulig vagn, vanl. numera med
bibetydelse av otymplighet.
Karhula [ka’rhola], 1872 grundlagt
industriföretag i Kymmene socken, Finland, vid
Högforsgrenen av Kymmene älvs utlopp, omkr. 4
km från Kotka stad. Träsliperi, kartongfabrik,
glasbruk, mek. verkstad och gjuteri (tillv. av
maskiner för såg-, träsliperi- och
cellulosaindustrien) samt elektrisk kraftanläggning. Egen
järnväg till Kymi (Kymmene) station (5^2
km). Ägare: Karhula osakeyhtiö, dotterbolag
till firman A. Ahlström osakeyhtiö. O. Brn.
Käri, se F o r n j o t.
Karlber, en av de viktigaste
indianstamgrupperna i Sydamerika. Trol. låg k:s urhem
ung. vid övre Rio Xingü, varifrån de sedan
spritt sig över en stor del av n. Sydamerika
och Västindien. När de vita upptäckte
Amerika, voro k., som då redan fått fast fot på
Små Antillerna, just i färd med att erövra
de större från arowakerna. De västindiska
k., som voro människoätare, kallade sig
cali-nago, carinago el. calina. Columbus ändrade
detta till caribales, vilket i sin tur blev
cani-bales. Detta har givit upphov till ordet
kannibaler (se Kannibalism). — Några av
de viktigaste karibstammarna äro galibi.
ma-kusi, arekuna? oyana i Guayana, maquiritare
vid Rio Ventuari, bakairi vid Rio Xingü,
cari-jona och närstående vid Rio Japurä (omkr.
25,000) samt motilonerna i gränstrakterna
mellan Colombia och Venezuela. I
Centralamerika på kusten av British Honduras och
republiken Honduras samt i Nicaragua bo de
s. k. black caribs (20,000—25,000),
härstammande från de k., som 1797 av engelsmännen
deporterades från S :t Vincent; de äro starkt
uppblandade med negerblod. Några få,
likaledes med negerblod starkt uppblandade k.
finnas ännu kvar på S:t Vincent och Dominica.
Alla karibstammar äro bofasta jordbrukare.
De skildras som stridbara. Några av
stammarna använda pilgift (kurare), särskilt till
sina blåsrör. K., vilkas hängmattor i regel
äro av bomull, ha bidragit till att sprida
bomullsodlingen i Amerika. De tillhöra en av
de största språkgrupperna i östliga och n.
Sydamerika. Litt.: K. von den Steinen,
»Un-ter den Naturvölkern Zentral-Brasiliens»
(1894), C. H. De Goeje, ȃtudes linguistiques
caraibes» (i Verhandelingen der Koniklijke
Akademie van Wetenschappen te Amsterdam
1909); X. Conzemius, »Ethnographical notes
on the black carib» (i American
Anthropolo-gist 1928). E. N-d.
Karibiska bergen, i Venezuela, längs
Kari-biska havets kust, utgöra en ö. fortsättning
av Cordillera de Mérida, avbrytas av slätten
kring Rio Unare- och sträcka sig därefter ut
på ön Trinidad. K. nå i Silla de Caracas
2,800 m. De äro ofta utsatta för jordskalv;
talrika varma källor.
Karibiska havet, del av Atlanten, omsluten
av Antillerna, Syd- och Centralamerika.
För-bindes med Mexikanska bukten genom
Yuca-tansundet; stora utfartsvägarna till eg.
Atlanten äro Jamaicakanalen (Windward
passage) och Monapassagen på ömse sidor om
Haiti samt passagen mellan Trinidad och
Grenada. Mellan Små Antillerna intränger
Södra ekvatorialströmmen (se Atlantiska
oceanen, sp. 415), här kallad
Karibiska strömmen. K. har ett medeldjup
av 2,645 m; det skiljes genom en
undervat-tensås i ett n. v., mindre bäcken med
Bart-lettdjupet, 6,269 m, och ett s. ö. med
Cura-gaodjupet, 5,197 m. Hemsökes ofta av
orkaner, s. k. hurrikaner (se Cyklon, sp. 247).
Karibiska öarna, mindre brukligt namn på
Små Antillerna.
Karibo, zool. (av eng. cariboo, ren), se Ren.
Kärien (grek. Kari’a, lat. Cäria), det antika
namnet på det s. v. kustlandskapet i Mindre
Asien, mellan Lydien, Frygien och Lykien. K.
fylles av från Taurus utgrenade bergskedjor,
som utlöpa i långt utskjutande berguddar
(Mykale m. fl.). Huvudfloden är Meander
(grek. Malandros), vars breda floddal är
synnerligen fruktbar. Karer na (grek. ka’res)
sägas en gång ha behärskat havet och
innehaft Kykladerna. Redan tidigt uppträdde de
som sjörövare och legosoldater. Vilken ras
de tillhört är ovisst. Karerna betvungos av
lyderna och 545 f. Kr. av perserna men stodo
under egna härskare. En av dem, Mausollos
(se d. o.; reg. 377—353), vann betydande makt.
Efter Alexander den store var K. ett tvistefrö
mellan seleukider och ptolemaier; det
förenades (efter 133 f. Kr.) med romerska provinsen
Asia. A. M. A.*
Kärikal, fransk besittning på
Koroman-delkusten inom britt.-ind. presidentskapet
Madras (se Franska Indien); 135,2
kvkm, 57,488 inv. (1927). Huvudort är
hamnstaden Karikal, 16,434 inv.
Karikatyr (fr. caricature), skämtsamt
överdriven skildring, särskilt om sådana i
teckning, gravyr, målning eller skulptur. Den
konstnärliga k. ser sin väsentligaste uppgift
i framhävandet av det för en viss verklighet
karakteristiska, det må vara i yttre eller inre
avseende. Emedan bilden, med eller utan text,
verkar starkare som agitationsmedel än
endast ord, har k. varit ett flitigt anlitat vapen
i konflikter av politisk, social och religiös art.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
