Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karin (Katarina) Månsdotter - Karis - Kariska havet - Karismer - Karjala - Karkas - Karkemisch - Karl (översikt) - Karl (svenska och svensk-norska konungar) - 1. Karl Sverkersson (svensk konung) - 2. Karl Knutsson, Karl VIII (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Karis—Karl
340
Karin Månsdotter. Samtida målning.
drottning; hertigarna Johan och Karl ville
ej närvara. Efter Eriks fall delade Karin de
första åren sin makes fängelse och förblev
hans goda genius. Juni 1573, då Erik flyttades
till Västerås, skildes han från sin familj, som
han ej återsåg. Karin fördes med sina barn
till Abo. Gustav fråntogs henne 1575, och
blott en gång, i Reval 1596, återsåg hon
honom. 1577 fick Karin i förläning Liuksiala
kungsgård i Finland och bodde där till sin
död. Hon begrovs i Äbo domkyrka. Litt.: A.
G. Ahlqvist, »Karin Månsdotter» (1874); N.
Ahnlund, »Karin Månsdotter» (i »Oljoberget
och Ladugårdsgärde», 1924).
Ka’ris (ii. Kar jaa), socken och järnvägsknut
(vid Kustbanan) i v. Nyland; 4,720 inv. (1925),
övervägande svenskspråkig.
Kariska havet el. K a r a h a v e t, se
Ishavet, sp. 760.
Kari’smer (grek. c}ia’risma, nådegåva)
kallas i N. T. de gåvor och krafter, genom vilka
Anden visade sig verksam i den äldsta
kristna församlingen. Även de olika
ämbetena inom församlingen vila enl. Paulus’
uppfattning på särskilda Andens gåvor (1 Kor.
12:28, Efes. 4:11, 2 Tim. 1:6). Men varje
andebegåvning innebär icke nödvändigt
förutsättning för ett särskilt ämbete. Några
andegåvor fordra särskilda ämbeten (apostlar,
evangelister etc.), andra (tungomålstalandet,
helbrägdagörandet) icke. (G. A-n.)
Ka’rjala, finskt namn på Karelen.
Karkäs, med bomullsgarn överspunnen,
mjuk (utglödgad) järntråd, avsedd att insys
i modevaror, hattar o. dyl. för att
åstadkomma och hålla en viss form. G. H-r.
Ord, som saknas under
Ka’rkemisch, grek. Euro’pos, nu Djerablus,
vid mellersta Eufrat, en av de förnämsta
städerna i n. Syrien, nämnes i kilinskrifter från
2:a årtusendet f. Kr.; kom under det
heti-tiska väldet och hade i början av l:a
årtusendet hetitisk befolkning. K. erövrades av
assyrerna 717 f. Kr. och var platsen för
Nebukadnessars seger över farao Necho 605 f.
Kr. Utgrävningar av en engelsk expedition
1911—13 ha medfört betydande fynd, särskilt
från senhetitisk tid, befästningsverk,
skulpturer, inskrifter m. m. Publikation:
»Carche-mish», I—II (1914—21). M. Pn N-n.
Karl, kejsare, konungar, furstar o. s. v.
Artiklarnas inbördes ordning framgår av
nedanstående översikt.
sp.
K., svenska och
svensknorska konungar... 340
K., svenska prinsar ... 379
K., furstar av Baden ... 382
K., bayerska furstar ... 383
K., hertigar av
Braun-schweig och
Lüne-burg................. 383
K., hertig av Burgund 384
K., konung av Böhmen 384
K., konungar av
England och Skottland 384
K., greve av Flandern 387
K., franska konungar 387
K., furstar av
Hessen-Kassel ...............389
K., lothringska furstar 390
K., konungar av
Na-varra ............... 390
sp.
K., konungar av Nea-
pel och Sicilien ... 391
K., konung av Portugal 391
K., romerska kejsare .. 391
K., konung av
Rumänien ........... 395
K., rumänsk prins.... 395
K., storhertig av
Sach-sen-Weimar ..... 395
K., konungar av
Sardinien ........... 396
K., spanska konungar 397
K., tysk-romerska
kejsare ........... 398
K., furstar av
Württem-berg ......... 401
K., kejsare av Österrike 402
K., ärkehertig av
Österrike ........... 403
Om Karl Edvard och Karl
Fredrik se dessa ord; om Karl Peter Ulrik
se Peter, ryska kejsare.
Karl, svenska och svensk-norska konungar.
Pålitliga svenska källor nämna icke någon
svensk konung med namnet Karl före Karl
Sverkersson på 1100-talet. Men Johannes
Magnus (se d. o.) tvekade icke att i sin
»Historia de omnibus gothorum sueonumque
regibus» (utg. 15541 uppta sex konungar med
namnet K. i Sverige före Karl Sverkersson,
varför denne fick heta K. VII och Karl
Knutsson K. VIII. Gustav Vasas son Karl lät
sålunda som konung kalla sig K. IX etc.
1. K. Sverkersson, svensk konung,
son till den 1155 (el. 1156) mördade konung
Sverker. Sedan K. besegrat och dödat den
danske troni ek räktaren Magnus Henriksson
(1161), fick han väldet över Sverige och
kallade sig därefter svearnas och götarnas
konung. Under hans regering fick Sverige sin
förste ärkebiskop (1164). K. överfölls och
dödades 1167 på Visingsö av Knut Eriksson.
Han begrovs i Alvastra kloster. Han äktade
1163 Kristina, dotter till skånske
stormannen Stig Hvide och Valdemar I:s syster
Margareta; de hade sonen Sverker. (S. T-g.)
2. K. Knutsson, K. VIII (trol. 1408
-—70 15/8), av ätten Bonde (se d. o., sp. 792),
son till riddaren Knut Bonde och Margareta
Karlsdotter (Sparre). Från 1429 ägare av
gården Fågelvik i Tjust och bosatt där,
deltog han under Engelbrekts uppror 1434 i
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
