- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
355-356

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Karl XI (svensk konung) - 6. Karl XII (svensk konung)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

355

Karl

356

köpkraft. Den allt längre sträckta
indragningen vållade en kännbar osäkerhet om
äganderätten. Men jämvikten i rikets stat
återställdes; dess årsinkomst ökades med omkring
2 mill. daler smt, statsskulden nedbragtes
från över 44 mill. till lU/s, ehuru vida mer
genom avskrivningar, ackord och motkrav än
genom kontant avbetalning, och på de
reducerade godsen och hemmansräntorna
grundades rikets försvar genom indelningsverket (se
d. o.), som t. o. m. nådde in i den civila
förvaltningen. Vid slutet av K:s regering
räknade hären inemot 40,000 man, vartill kom en
värvad styrka av omkr. 20,000, huvudsaki.
ämnad till utrikes provinsernas skydd.
Flottan, ödelagd under kriget, skapades under
generalamiralen Hans Wachtmeisters ledning så
gott som ny, fick i Karlskrona en örlogshamn
med bättre läge och var vid konungens död
starkare än någonsin förr. Det hela var ett
för sin tid storslaget organisationsarbete, men
det på naturahushållningens grundsatser
byggda indelningsverket röjde med tiden jämväl
stora olägenheter: det brast i
utvidgnings-förmåga inför svåra faror, och det skapade
under nästa sekel till dels en okrigisk
officerskår av boställsodlande lantjunkare.

De stora reformerna genomfördes i
allmänhet genom utomordentliga kommissioner. Men
även kollegierna undergingo förändringar: de
höga riksämbetsmännen försvunno med de
gamlas bortgång, för riksstatens uppgörande
och statsmedlens förvaltning utbröts
Statskontoret ur Kammarkollegium, och liknande
åtgärder vidtogos i andra ämbetsverk,
överallt syftade konungen till snabbt och säkert
utförande av den kungliga viljan.
Rättegångsväsendet förbättrades. Kyrkans ställning
till det världsliga samhället stadgades genom
1686 års kyrkolag; ny katekes,
kyrkohandbok och psalmbok utgåvos, och en
bibelöversättning förbereddes, som utkom 1703 och
fick Karl XII:s namn. Efter kriget upptogs
med iver arbetet på de skånska landskapens
försvenskning. Själv olärd, gynnade konungen
den andliga odlingen; ny skolordning utkom;
Lunds liksom Dorpats univ. återupprättades.

Sveriges yttre politik kom efter
Gyllen-stiernas bortgång att starkast påverkas av
kanslipresidenten Bengt Oxenstierna, en
avgjord fiende till det övermäktiga Frankrike.
Under 1680-talets första år genomförde han
Sveriges övergång till Ludvig XIV:s
motparti i Europa (Holland, kejsaren, Spanien),
och gentemot det misstrodda Danmark stod
han hårt på holsteinske hertigens rätt. I det
stora europeiska kriget från 1689 sände
Sverige i början hjälptrupper till Frankrikes
motståndare, men K. såg ogärna sina knektar
blöda i främmande tjänst, och sjömakternas
övergrepp mot den svenska handeln gjorde
honom i viss mån tillgänglig för de
franskvänliga rådslag, som gåvos av Nils Bielke,
Lindschöld, Wrede och flera av rådets främsta
män. K:s politik blev sålunda fullkomlig-
neu

tralitet, och Sverige togs av de krigförande
till medlare vid kongressen i Rijswijk.

K. gifte sig 6 maj 1680 med den begåvade
och ädelsinnade Ulrika Eleonora (1656—93),
dotter till Fredrik III av Danmark. Av sju
barn nådde tre mogen ålder, Hedvig Sofia
(f. 1681), Karl (senare Karl XII, f. 1682) och
Ulrika Eleonora (f. 1688). K., som vid yngre
år ägde en utmärkt hälsa och länge fann sitt
nöje i våldsamma ritter och i jakterna vid
sitt kära Kungsör, hemsöktes senare av en
svår invärtes sjukdom (kräfta), som i förtid
lade honom i graven. En staty av K. (av
Börjeson) restes 1897 i Karlskrona. K:s
porträtt återges på plansch vid sp. 352.

Litt.: Grundläggande är F. F. Carlson,
»Sveriges historia under konungarne af Pfalziska
huset», bd 2—5 (1856—79). översikter lämna
O. Sjögren, »K. XI och svenska folket på
hans tid» (1897—98), och G. R. Fåhræus i
»Sveriges historia till våra dagar», d. 8 (1921).
»K. XI:s almanacksanteckningar» äro utg. av
S. Hildebrand (1918); om hans slut se V.
Djurberg, »Ett kungligt cancerfall. Carl XI:s sista
sjukdom och död» (1922; även i Hygiea s. å.).
Om K:s regeringstid finnas nyare svenska
arbeten av A. Bratt, R. Fåhræus, M. Höjer, K.
G. Lundqvist, O. Malmström, J. Nordwall, L.
Stavenow, A. Stille, J. Thyrén, O. Varenius,
M. Weibull, N. Wimarson, G. Wittrock, S.
Ågren m. fl. G. W-k.

6. K. XII (1682 17/.—1718 30/n), född på
Stockholm slott, son till K. XI och Ulrika
Eleonora av Danmark. K. fick en
synnerligen vårdad uppfostran; bland lärarna
märkas särskilt prof. A. N. Nordenhielm och
ingenjörofficeren C. M. Stuart. Begåvad med
starkt minne och klart förstånd, vann K. goda
kunskaper; särskilt intresserade han sig för
matematik och militära ämnen. Samtidigt
härdades han genom tidigt deltagande i
faderns jakter och långritter.

Vid ännu ej fyllda femton år blev K. efter
faderns död, 5 april 1697, Sveriges konung.
Den av Karl XI förordnade
förmyndarstyrelsen var inbördes söndrad, och snart väcktes
tanken att låta konungen själv övertaga
regeringsansvaret. Vid den för Karl XI:s
begravning till nov. 1697 sammankallade
riksdagen i Stockholm framställdes förslag, att
konungen omedelbart skulle förklaras
myndig, vilket godkändes av samtliga stånd. K.
kröntes 14 dec. i Storkyrkan i Stockholm.
Han gjorde genast till regel att i
styrelseärendena följa sin vördade faders grundsatser.
Särskilt hade han insupit Karl XI:s misstro mot
alla påträngande rådgivare; han slöt sig, blyg
och skygg, inom sig själv och avgjorde
viktigare angelägenheter med sina utsedda
förtrogna, C. Piper för inrikes ärenden och T.
Polus för utrikespolitiken. Med samma
skygghet mötte han alla uppfordringar att träda i
gifte. Redan från början tålde K. ingen
inskränkning i sin suveränitet. Mycket arbete
nedlades på avhjälpandet av den nöd, vari

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free