Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlberg - Karl den tionde Gustafs historiska fond - Karl den trettondes orden (Konung Carl den XIII:s orden) - Karleby - Karleby, Nils Teodor - Karleby Långa - Karl Edvard (den yngre pretendenten, engelsk tronkrävare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Karl den tionde Gustafs historiska fond—Karl Edvard
406
Karlberg, sett från Kungsholmen.
sträckta flyglarna utmed sjön tillbyggdes och
en krigsakad. där inrättades (nu kallad Kungl.
krigsskolan). — Litt.: G. Upmark, »Svensk
byggnadskonst 1530—1760» (1904), och A.
Hahr, »Konst och konstnärer vid M. G. De
la Gardies hof» (1905). (A. H-r.)
Karl den tionde Gustafs historiska fond,
donationsfond vid Lunds univ., bildad 1899
av överskott på de medel, som insamlats till
en staty över Karl X Gustav i Malmö.
Fonden uppgår nu till omkr. 30,000 kr. Dess
avkastning skall användas till att främja
historisk forskning och utgiva arbeten i nordisk
historia under svenska stormaktstiden.
Fonden lämnar sedan 1928 understöd åt den av
L. Weibull utg. tidskriften Scandia. E. Spr.
Karl den trettondes orden (officiellt K
o-nung Carl den XIII:s orden), svensk
riddarorden, instiftad 27 maj 1811 av Karl
XIII. Orden kan endast tilldelas frimurare.
Ordensinsignierna utgöras av a) ett kors,
vars armar av guldinfattat rubinglas utgå
från en vitemaljerad, guldkantad glob med
stiftarens monogram i guld på framsidan;
korset, som är krönt med kunglig krona,
bäres om halsen i högrött, vattrat
sidenband; b) bröstkors av rött kläde, infattat
i guld, som bäres på vänstra sidan.
Riddarnas antal är bestämt till 27 av världsligt och
3 av andligt stånd (medl. av kungl. huset och
utlänningar ej inberäknade). De utnämnas
på Karldagen (28 jan.). E. E. A-n.
Karleby. 1. Socken i Skaraborgs län,
Vartof-ta härad, inom Falbygden (se d.o.); 21,83 kvkm,
784 inv. (1929). Omfattar Västerfalans
slättbygd (210—230 m ö. h.) närmast n. om
Ålle-berg samt i ö. delar av Äsle mosse (omkr.
160 m ö. h.). 1,485 har åker, 67 har
skogs-och hagmark. Ingår i Slöta, K., Åsle,
Mul-arps och Tiarps pastorat i Skara stift,
Var-tofta kontrakt. Vid byn K. el. K. Långa
höll västgötaallmogen fordom ting. — Mest
bekant är K. för sina stora och vackra
gång-grifter från yngre stenåldern (omkr. 2500
f. Kr.). Vid Karleby Utbogården ligger en
särdeles vacker hällkista (från omkr. 2000
f. Kr.). — 2. Socknar i Malmöhus län. Se
Västra Karaby och östra Karaby.
— 3. Städer i Finland. Se G a m 1 a k a r 1
e-b y och Nykarleby. — 4. K., fi. Kokkola,
före anläggandet av städerna Gamlakarleby
och Nykarleby namn på Gamlakarleby socken
i Österbotten, Finland.
Karleby, Nils Teodor,
socialdemokratisk publicist (1892—1926). Var urspr.
typograf (till 1917) och sedan medarbetare i
Häl-singborgstidningen Skånska
Socialdemokraten, vars red. han blev 1920. Samtidigt
redigerade K. Socialdemokratiska
ungdomsförbundets tidning Frihet och tidskr. Tiden. K.
var från 1920 sekr. i socialiseringsnämnden
och tillhörde 1917—24 Socialdemokratiska
arbetarepartiets styrelse. K. gjorde sig bemärkt
såsom en av den svenska socialdemokratiens
främsta teoretiker. Han utgav bl. a. »Kring
revolutionen» (1918), »Socialiseringsfrågans
förutsättningar och läge i Danmark» (1921),
»Iakttagelser rörande socialiseringen i
Österrike 1918—1922» (1924) och det mycket
uppmärksammade och värdefulla arbetet
»Socialismen inför verkligheten» (1926). Ehuru
kritiskt inställd mot marxismen, lade K. där i
allt väsentligt denna till grund för sin
uppfattning om den svenska socialdemokratiens
utveckling och framgångslinje. S. H.
Karleby Långa, se Karleby 1.
Karl Edvard (eng. Charles Ed/ward),
engelsk tronkrävare, kallad den yngre
pretendenten (1720—88), var son till
engelske konungen Jakob II:s son Jakob Stuart
(se Jakob, sp. 934—
936) och Clementine
av Polen. Då
österrikiska arvföljdskriget
syntes öppna utsikt
till franskt understöd
åt ett
restaurations-försök, begav sig K.
E. till Frankrike, men
franska flottans
land-stigningsförsök misslyckades fullständigt
(1744). K. E. utrustade
då på egen hand ett
par fartyg (juli 1745), kom med det ena (2 aug.)
till TTebriderna samt började 19 aug., trots
avrådanden från flera skotska höglandschefer,
sin resning. Högländarna strömmade till, K.
E. lät i Edinburgh utropa sin far till konung
(17 sept.), slog 4,000 man engelska trupper
vid Prestonpans (21 sept.) och inryckte sedan
i England, där han framträngde ända till
Derby. Den påräknade folkresningen uteblev
emellertid, och han nödgades 6 dec. anträda
återtåget. K. E:s uttröttade armé led vid
Culloden (16 april 1746) ett förkrossande
nederlag. Själv irrade K. omkring i högländerna
och på Hebriderna i fem månader, med ett
högt pris (50,000 pd st.) satt på sitt huvud
men ständigt skyddad av högländarnas
lojalitet. I sept. lyckades han undkomma till
Frankrike. Utvisad därifrån 1748 i enlighet
med en bestämmelse i Aachenfreden, förde
han många år ett kringirrande liv och förföll
alltmer genom dryckenskap och fattigdom.
Efter faderns död (1766) antog han
kunga-titel och levde sedan till sin död dels i Rom,
dels i Florens under namnet greve av Albany.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
