Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Karl Ulfsson (Junker Karl) - Karlung, Sankte Karlung i Roden - Karlö - Karm - Karman - Karmanien - Karmansbo - Karmel - Karmelitorden - Karmin - Karminsyra - Karmosin - Karmöy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Karlung—Karmöy
438
d. o., sp. 752). Han deltog i utfärdandet av
traktaten med Lybeck (1250) och bevistade
mötet vid Gullberghed 1253. Sedermera
lämnade han Sverige och stupade i
svärdsriddar-nas led vid Durben i Kurland, 1260, varom
rimkrönikan lämnat en poetiskt utsmyckad
berättelse. K. H. K.*
Karlung, Sankte Karlung i
Ro-d e n, lokalt helgon i Roslagen, som givit
namn åt socknen Karlskyrka (se S
ö-de rby - Ka rl). Det är ej med visshet känt
när K. levde. Enl. en hypotes var han
Roslagens martyrapostel, enl. en annan stupade
han vid ett strandhugg av hedniska ester.
Vallfärder företogos till K:s kista i kyrkan,
men 1641 befallde ärkebiskop Laurentius
Paulinus Gothus, att resterna av helgonets ben
skulle brännas. 1816 fördes kyrkans
inredning till Söderby, och 1875 medgavs rivning
av dess murar. Nu finnas blott delar av
grundmurarna kvar. Litt.: G. Carlsson,
»Anteckningar om ett par svenska helgon» (i
Kyrkohist. Årsskr. 1919), och N. Ahnlund,
»Oljoberget och Ladugårdsgärde» (1924).
Karlö (fi. IlaVluoto), ö och socken i
Bottniska viken utanför Uleåborg; 169,5 kvkm,
2,381 inv. (1928), finsktalande. Fyrtorn.
Karm (isl. karmr, bröstvärn). 1. Äldre
namn i Norden på täckta vagnar men även
på slädar. Dialektalt kallas stundom en öppen
vagnskorg k. — 2. Ram av trä el. metall, i
vilken dörrar el. fönsterbågar inhängas (se
Fönster 1); infattning el. ram för lucka
på fartygsdäck.
Karman, skt, »handling», i indisk religion
och filosofi beteckning för alla levande
varelsers aktivitet. Denna utgör den rent
meka-nisika kraft, som håller vid liv och reglerar
hela universum. — Jfr även T e o s o f i.
Karmänien, landskap i det forna Persien,
längs Persiska viken, v. om Gedrosien,
bekant genom Alexanders indiska fälttåg. Det
motsvaras av den nuv. persiska prov. Kerman.
Karmansbo, gammalt järnbruk i V. Skedvi
socken, Västmanlands län. Äges av a.-b.
Rune & co., Stockholm. Tax.-värde 90,900 kr.
(1927). Uppges vära anlagt 1611.
Karmel, Djebel Mar Eljas (»Eliaberget»),
kalkstensberg i n. v. Palestina, mellan Saron
samt slätten Jesreel och Kison; bildar en i
Medelhavet utspringande udde, i n. begränsad
av Akkabukten. 552 m högt; ständigt gröna
skogar (ek, pinjer, mandel- och olivträd m. m.).
Längst i n. v., 154 m ö. h., finnes ett
kar-melitkloster, grundat 1156. Mest bekant är
K. såsom den plats, där profeten Elia (se d. o.)
kämpade för Jahvetron mot Baalsprästerna.
Berget är nu skådeplats för dyrkan av den
islamitiska gudomligheten el-chadr, som delvis
sammansmält med Eliagestalten från
judendomen och S=t Georg från kristendomen. E. A.
Karmelltorden (lat. O’rdo frätrum beätae
vi’rginis Marlae de mo’nte Carme’lo),
grundad av korsfararen Berthold från Kalabrien
1156 på berget Karmel, fick 1209 av patriar-
Ord, som saknas under
ken Albert av Jerusalem sin äldsta regel.
Denna, stadfäst av påven 1226, föreskrev bl.
a. undvikande av köttföda och strängt
iakttagande av tystnad. På grund av
oroligheterna i Palestina flyttade karmeliterna till
Västerlandet. 1245 hölls k:s första
generalkapitel, då orden inrangerades bland
tiggar-ordnarna och stadgarna mildrades. Den
bruna dräkten utbyttes mot en svart, som
påminde om dominikanernas, vartill dock
kom ett grått skapular: två över axlarna
hopfästa tygstycken, som buros på bröst och
rygg. K. hade stor framgång under
1200-talet, men klostertukten slappnade.
Reformförsök gåvo upphov till olika kongregationer.
Viktigast är barfotakarmeliternas, grundad
av den heliga Teresia på 1500-talet och omkr.
1600 delad i två med var sin general. Under
franska revolutionen led k. mycket; ännu
finnas dock 17 provinser med omkr. 90 kloster
av de fotbeklädda karmeliterna samt 15 med
omkr. 140 kloster av de barfota. En kvinnlig
gren stiftades 1452. I Landskrona och Örebro
funnos karmelitkloster. Jfr M. Heimbucher,
»Die Orden und Kongregationen der
katholischen Kirche», 2 (2:a uppl. 1907). T. H-r.*
Karmin, praktfullt rött färgämne, som
er-hålles genom kokning av konschonell (se
Kon scho ne 11 sköldlus) i vatten och
fällning medelst utspädda syror under tillsats
av äggvita, gelatin el. alun. K. nyttjas i
lacker (florentinlack), som målarfärg, vid
färg-ning av konditorivaror o. a. näringsmedel
o. s. v. I. B.
Karminsyra utgör färgämnet i koschenill
(Coccus cacti). Vid kokning med syror
sönderdelas det i karminrött, C11H12O7, och
socker. I. B.
Karmosln, djuprött färgämne, som erhålles
av konschonell.
Karmöy, ö på Norges v. kust, Rogaland
fylke, s. v. om Haugesund vid inloppet till
Boknfjorden; 175,52 kvkm, 14,237 inv. (1920).
Tillhör »strandflaten» (högsta punkt 173 m),
är skoglös och bergig men i dalarna välodlad
och tätt befolkad. På ö. kusten ligger
hamnplatsen Kopervik, 1,735 inv. (1926), och längst
i s. Skudeneshavn, 1,229 inv. Betydande
sillfiske.
Karmel.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
