Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karnak - Karnallit - Karnap - Karnatik, Carnatic - Karnation - Karnaubapalm - Karnaubavax - Karneades - Karnebeek, Herman Adriaan van - Karnell, Karl Vitalis - Karneol, Carneol - Karneval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Karnak—Karneval
440
Karnap. Nürnberg.
Ka’rnak, by i övre Egypten på ö.
Nilstran-den, vilken jämte det strax s. därom belägna
Luksor intar den plats, som förr upptogs av
Tebes ö. hälft; rik på ståtliga tempelruiner.
Om det stora Amonstemplet se Egyptisk
konst, sp. 409. Det började. byggas under
12:e dynastien (omkr. 2,000 f. Kr.), uppfördes
huvudsaki. av 18:e dynastiens konungar (1580
—1380 f. Kr.) och erhöll tillbyggnader av en
mängd efterföljare ända in på ptolemaiernas
tid. Det bildar en avlång rektangel av ända
till 350 m längd samt 90—100 m bredd. Bland
övriga tempel i K. märkas Thotmes III:s
stora festtempel med ovärderliga skatter av
Skulpturer och inskrifter samt Chous’ tempel
(se Egypten, bild 24). Marken kring
templen är betäckt med kullstörtade pelare och
obelisker, ramlade tak, avbrutna kapitäl o.
s. v. (se E g y p t e n, bild 10). Grävningar och
restaureringsarbeten ha företagits under
ledning av fransmännen Legrain och G. Maspero.
Litt.: A. Mariette, »Karnak. Étude
topogra-phique et archéologique» (1875). H. A.*
Karnalllt, se Stassfurtsalter.
Karna’p (trol. av
lat. canapéum,
liksom kanapé, se
d. o.; ty. Erker),
ett med tak och
fönster försett
altan- el.
tornlik-nande utsprång på
byggnad. K. vilar
antingen på
konsoler (se Bor g,
bild på pl.) el. på
en kolonn el.
pelare (se
Grips-h o 1 m, bild 3);
ibland står k. på
en utbyggnad av
husgrunden (se
bild). K. kallas
ibland burspråk,
ehuru därmed eg.
avsågs sådant k.,
varifrån burspråk
(se d. o.)
kungjordes.
Karnätik, C
arnät i c, område på
Koromandelkusten
av Främre Indien,
i prov. Madras,
från halvöns sydspets till 16° n. br. och
inåt land till ö. Ghats. Namnet K a r n ä t a,
Karnätaka (möjl. av tamil. kar-nädu,
svart land), betecknade urspr. det område,
där de dravidiska stammar bodde, som talade
telugu och kanaresiska, senare mera
uteslutande det kanaresiska området, och kom
småningom att uppfattas som benämning på
kungariket Vijayanagar, som från mitten av
1300-talet till 1565 omfattade hela Sydindien
s. om Kistna. Slutligen avsågs med K. detta
rikes ö. delar, i äldre eng. litt. landet nedom
ö. Ghats. Jfr C 1 i v e.
Karnatiön (av lat. ca’ro, gen. ca’rnis, kött),
»köttfärg»; hudens färg på en målning av
människokroppen (porträtt, naketmåleri). Jfr
Inkarnation.
Karnåifbapalm, se Vaxpalmer.
Karnåu’bavax, ett gulgrått växtvax från
Brasilien. Det utmärkes genom sin höga
smpt, omkr. 90° C, och sin glans. K.
begagnas som tillsats till skokräm, bonvax,
brevlack m. m. I. B.
Karne’ades (grek. Karnea’des), grekisk
filosof (omkr. 214—omkr. 129). K. bekämpade
stoicismen, var skeptiker och förnekade den
absoluta vissheten. Även i K:s filosofi
återfinnes den hellenistiska filosofiens allmänna
tendens att sätta det praktiska över det
teoretiska. Litt.: B. Detmar, »K. und Hume»
(1910). C. H-m.
Ka’rnebeek [-bék], Herman Adriaan,
jonkheer van, nederländsk diplomat (f. 1874),
son till Abraham Pieter C o r n e 1 i »
v a n K. (1836—1925), som var utrikesminister
1884—88. K. var 1901—11 anställd i
kolonialministeriet, 1907 delegerad vid 2:a
Haagkon-ferensen och 1911—18 borgmästare i Haag.
Han var 1918—27 utrikesminister och
avvisade som sådan 1920 med fasthet de
allierade stormakternas folkrättsstridiga krav
på exkejsar Vilhelm ILs utlämnande. K. har
från 1920 varit nederländsk delegerad vid
Nationernas förbunds församlingsmöten i
Genève och var 1921 mötets president. V. S-g.
Karne’11, Karl Vitalis, präst, skolman
(1862—1921), kyrkoherde i Karesuando 1901
—’15, därjämte folkskolinspektör 1904—16 och
1919—21 samt landets förste
nomadskolinspektör 1916—19. K. var utmärkt kännare av
svenska finnars och lappars förhållanden och
nedla,de betydelsefullt arbete på själavården
och skolundervisningen, särskilt på
omorganisationen av lapparnas skolväsen. K. B. W.
Karneöl, Carneöl, röd varietet av
ädelstenen chalcedon (se d. o.).
Karneval (fr. carnaval, it. carnevale; av
omstridd härledning), urspr. namn på den av
lustbarheter och maskeradupptåg betecknade
tiden mellan trettondag jul och askonsdagen
(se d. o.). Senare inskränktes k. till tre—
åtta dagar omedelbart före askonsdag. Olika
bruk vid k. härstamma otvivelaktigt från
gamla hedniska vårfester och äro både av
germanskt och grekiskt-romerskt ursprung.
Festtåg och storartade gästabud hörde, särskilt
under medeltiden, till k:s rätta firande.
Ve-nezia räknades länge som den ort, där k.
hög-tidlighölls med största ståt. Redan före
reformationen hade dock myndigheterna sökt
sätta en gräns för k:s utsvävningar, och i de
flesta protestantiska länder undertrycktes den
h. o. h. Endast i Italien, särskilt i Rom, har
k. hållit sig uppe, och den utgör där
fortfarande en allmän förlustelse för alla
samhällsklasser. I Tyskland kommo karnevals-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
