Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karneval - Karnis - Karniska alperna - Karnivorer - Karoli församling - Karolin - Karolina (biljard) - 1. Karolina Mathilda (dansk drottning) - 2. Karolina Amalia (dansk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Karnis—Karolina
442
upptågen, där kallade Fasching, att utöva
stort inflytande på den dramatiska konstens
utveckling. Se vidare Fastlagen. Under
1800-talet upplivades k. i några av Tysklands
katolska städer, Mainz, Bonn, Köln,
Düsseldorf, München m. fl. I senaste tid har k. i
Nizza blivit ryktbar. R. G. (N. E. H.)
Karnis (grek, kor oni’s, böjd, krökt), list
med S-formig profil. Stigande kallas k.,
då den övre delen
skjuter framom den undre
(bild 1), fallande, då
förhållandet är omvänt
(bild 2). Stigande k.
förekommer i
byggnadskonst, snickeri o. a. som
krönande eller bärande list, fallande k. som
list på socklar och baser. — Jfr Kornisch.
Karniska alperna, alpgrupp i S.
Kalkalperna mellan Savas biflod Gail samt Piave
och bifloder till övrö Tagliamento; högsta
topp Monte Coglians, 2,781 m.
Huvudkammen bildar gräns mellan Österrike (Kärnten)
och Italien. Under världskriget lyckades
italienarna ej överskrida K., och österrikarna
kunde därför skydda den för dem ytterst
viktiga järnvägsförbindelsen mellan Kärnten
och Sydtyrolen.
Karnivörer, se Insektätande växter.
Käroli församling i Malmö, se Malmö.
Karolin (av lat. Cärolus, Karl). 1.
Benämning på Karl XII:s krigare. — 2. Namn på
svenska mynt. A) Ett guldmynt med
valören »16 marek svenska», även benämnt
c a r o I i n, präglades vid myntverket i
Stockholm 1606—11 samt 1615 och 1624. — B) K.
Bild 1. Karolin av guld, präglad 1868.
av guld (bild 1) präglades 1868, 1869, 1871
och 1872, överensstämmande i såväl halt som
vikt med de kurserande guldmynten på 10
frcs i Frankrike m. fl. till den latinska
myntkonventionen av 1865 anslutna länder. De
buro i prägeln både ordet »Carolin» och den
internationella värdebeteckningen »10 francs».
Guldhalten var 9/10, och varje myntstycke vägde
3,2258 g. Avsikten med detta myntslag var
att förbereda och underlätta Sveriges
övergång till guldmyntfot med francen som
myntenhet. I utlandet tillvann det sig förtroende
och var för resande svenskar till ej ringa
fördel, då det t. ex. i Frankrike mottogs till
nominalvärdet också i offentliga kassor. I
Sverige kom det likväl aldrig till
allmännare användning, enär dess värde i allmänna
rörelsen måste följa alla fluktuationer i priset
på guld. Sverige hade nämligen då ännu
sil
vermyntfot, och silverriksdalern var
följaktligen den fasta värdemätaren. Sedan Sverige
1873 övergått till guldmyntfot, har k. ett
oföränderligt värde av 7,20 kr. i nu gällande
mynt. — C) De markmynt av silver, som
slogos enl. 1664 års myntordning, gingo i
rörelsen under benämningen karolinmynt.
Valörerna voro 8, 4, 2 och 1 mark. 8-marken
kallades fyr dubbel k. el. dukaton, 4-
Bild 2. Karolin (2-markstycke) av silver, präglad 1685.
marken dubbel k., 2-marken (bild 2) k. och
1-marken halv k. Under Fredrik I:s
regering kallades dessa mynt fredriker och
under Adolf Fredriks regering såväl a d o 1 f
i-ner som karoliner. — D) 1718, och
endast detta år, utmyntades i Stockholm ett
nytt slags k. i silver med samma finhet
som de lägre valörerna av det äldre
karolinmyntet men av lägre vikt. Dessa
karolinmynt buro i prägeln såväl valörerna 4,
2 och 1 k. som valörerna 2, 1 och */2 dal.
smt. A. W-dt.
Karolina, se Biljard, sp. 287.
Karolina (da. Caroline), danska drottningar.
1. K. Mathilda (1751—75), sondotter
till konung Georg II av England. Blev 1766
g. m. sin kusin Kristian VII av Danmark.
Sonen Fredrik (sedermera Fredrik VI) föddes
1768. Samlivet med
den sinnessjuke och
brutale Kristian blev
ett lidande för den
unga drottningen, som
snart blev J. F.
Stru-ensees älskarinna.
Dottern Louise
Augusta hade
otvivelaktigt Struensee till far.
En sammansvärjning
mot Struensee ledde
till dennes fall 17 jan.
1772 och K. M:s
fängs
lande. Efter en kort vistelse på Kronborg
fördes hon till Celle i Hannover, där hon
avled. Jfr C. Blangstrup, »Christian VII og
Caroline Mathilde» (1894).
2. K. A m a 1 i a (1796—1881), dotterdotter
till K. Mathilda, dotter till hertig Fredrik
Kristian av Augustenborg. Gifte sig 1815
med prins Kristian Fredrik (sedermera
Kristian VIII), med vilken hon levde i ett
lyckligt men barnlöst äktenskap till hans död 1848.
K. A. var trots sin augustenborgska härkomst
helt dansk till sitt tänkesätt. Hon var kyrk-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
