Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Karolina Amalia (dansk drottning) - 1. Karolina (engelsk drottning, 1683—1737) - 2. Karolina (engelsk drottning, 1768—1821) - Karolina (fransk prinsessa) - 1. Maria Karolina (drottning av Neapel) - 2. Karolina (drottning av Neapel) - Karolinajasmin - Karolinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Karolina—Karolinerna
444
By på Kusaie, Karolinerna.
ligt intresserad i grundtvigsk riktning och
stödde frikostigt välgörenhet av olika slag.
Biogr. av Dorothea v. Rosen (1884). P. E-t.
Karolina (eng. Caroline), engelska
drottningar.
1. K., Georg II:s gemål (1683—1737),
dotter till markgreve Johan Fredrik av
Bran-denburg-Ansbach och 1705 g. m. dåv.
kurprinsen Georg August av Hannover
(sedermera Georg II). Efter hans tronbestigning
1727 utövade K. avsevärt politiskt inflytande.
2. K., Georg IV:s gemål (1768—1821),
dotter till hertig Karl Vilhelm Ferdinand av
Braunschweig-Wolfenbüttel och Georg III:s
syster Augusta av England. Hon vigdes 8
april 1795 vid sin
kusin prins Georg av
Wales (sedermera
Georg IV), vilken sedan
1785 var i hemligt
äktenskap förenad
med Maria
Fitzher-bert (se d. o.). Georg
bemötte från början
K. med stötande köld
och övergav henne
alldeles efter födelsen
av deras enda barn,
prinsessan Charlotta
(se d. o., sp. 910). K. vistades sedan på olika
kungliga lantgods, och anklagelser ang.
hennes enskilda liv föranledde 1806 tillsättandet
av en undersökningskommission, som
emellertid fann dem i allt väsentligt ogrundade.
Hon lämnade i aug. 1813 England och
vistades sedan dels i Italien, dels på resor i
Grekland, Turkiet och Palestina. Hon omgav sig
nu mest med italienare av lågt stånd,
framför allt släktingar till en f. d. kurir
Barto-lomeo Bergami, vilken hon upphöjt till sin
kammarherre och skaffat siciliansk
barontitel. Efter Georg III:s död återvände K.
till England och mottogs, juni 1820, i London
med jubel av befolkningen. Georg IV lät då
offentligen anklaga K. för brottslig
förbindelse med Bergami och i överhuset (5 juli)
väcka förslag om att hennes
äktenskap med Georg skulle
förklaras upplöst. I de breda
folklagren hyllades
drottningen som en martyr, och två
framstående whigjurister,
Broug-ham och Denman, åtogo sig
hennes försvar. De påvisade,
att flera från kontinenten
in-förskrivna vittnens för K.
komprometterande uppgifter i
viktiga delar voro falska eller
överdrivna. Vid billens tredje
läsning sjönk majoriteten till
9 röster, och premiärministern
Liverpool fann då rådligast att
återtaga lagförslaget. Då K.
vid konungens kröning i
West-minster abbey infann sig för
att övervara ceremonien (19 juli 1821), blev hon
skymfligt avvisad. Hon avled 7 aug. s. å. —
Förhandlingarna i hennes sak inför överhuset
utgåvos (3 bd, 1821) av J. Nightingale.
Hennes äktenskapsdrama skildras i A. Ahnfelts
»Från Europas hof», 3 (1884). Jfr it. monogr.
av C. P. Clerici (eng. övers. 1907). V. S-g.
Karolina (fr. Caroline), fransk prinsessa,
hertiginna av Berry, se B e r r y, C. F. L.
Karolina (it. Carolina), drottningar av
Neapel.
1. Maria K., dotter till kejsar Frans I
och Maria Teresia (1752—1814), äktade 1768
Ferdinand IV av Neapel. K. var skön,
begåvad och maktlysten (jfr Ferdinand, sp.
239, och A c t o n, J.
F. E.). Hon var hätsk
motståndare till
franska revolutionen och
inverkade väsentligt
på Ferdinands beslut
1798 att förklara
Frankrike krig. K.
hade förtroliga
politiska förbindelser med
lady Hamilton och
lord Nelson. 1794
räddade hon G. M.
Arm-felt undan faran att
utlämnas till svenska regeringen. Efter andra
franska invasionen i Neapel (1806) begav sig
K. småningom till Wien och bodde på
Schön-brunn. Fr. biogr. av A. Bonnefons (1905).
2. K., Joakim Murats gemål, se B
ona-parte, Caroline.
Karolinajasmin, bot., se Gelsemium.
Karolinerna, mikronesisk ögrupp i v. delen
av Stilla havet mellan Filippinerna,
Maria-nerna och Marshallöarna. K. omfatta mer
än 700 större och mindre öar om tills, omkr.
1,450 kvkm, spridda över en havsyta om mer
än 2,000,000 kvkm, och omfatta i v.
Palau-öarna, som stundom pläga räknas som en egen
ögrupp. Längre mot ö. ligga Yap (207 kvkm)
och Truk samt i ö. delen Ponape (347 kvkm,
872 m hög), Kusaie (Ualan) m. fl. De större
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
