Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska institutet (Karolinska mediko-kirurgiska institutet) i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Karolinska institutet
450
anat. prof. A. J. Hagström
(1812 adlad Hagströmer; se
d. o.) och farm. prof. J. J.
Berzelius som professorer vid
det nya institutet. 17 juni
1811 utfärdade Collegium
me-dicum instruktion för
undervisningen vid institutet, som
1 juni s. å. började sin
verksamhet med nio elever. Då
Collegium medicum 1813
övergick till Sundhetskollegium
{se d. o.), överfördes de tre
förut befintliga professurerna
i anatomi, obstetrik samt kemi
och farmaci även formellt till
institutet, och det föreskrevs,
att examina skulle förrättas
av vederbörande professorer.
Serafimerlasarettet, vars
överläkare från 1802 haft
åliggandet att undervisa de
studerande, som där följde
sjuk
vården, skulle »vara tillgängligt» för
institutets elever. 6 dec. 1815 fastställde K. m:t
reglemente för Medico-chirurgiska institutet,
vars uppgift angavs vara att undervisa i
teoretisk och praktisk läkarkonst, särskilt med
avseende på utbildning av läkare för armén
och flottorna. Professorernas antal
bestämdes till sex (utom de förut nämnda en i
na-turalhistoria), var och en med sin adjunkt.
För antagning till elev vid institutet
fordrades antingen med. fil.-examen, avlagd vid
något univ., eller också en motsv. vid
institutet avlagd elevexamen. De med. kir.
examina vid institutet voro tre. Den första
omfattade naturalhistoria, kemi, anatomi och
fysiologi, den andra teoretisk och praktisk
medicin, kirurgi och obstetrik samt
medicinal-lagfarenhet, den tredje kirurgisk
operations-och förbandslära samt
instrumentalförloss-ningar. För avläggande av andra och tredje
lexamen fordrades betyg om
sjukhustjänst-jgöring. Efter avlagd tredje examen fick
eleven Sundhetskollegiums diplom som kir. mag.
och legitimerad läkare. Med. lic. eller med.
dr vid svenskt univ. behövde för att bli kir.
imag. avlägga endast den tredje examen.
Ge-mom 1815 års reglemente frigjordes den
ki-■rurgiska konsten i Sverige definitivt från den
iprägel av hantverk eller skrå, som den
tidigare haft, och upphöjdes till en vetenskap.
1817 fick institutet namnet Karolinska
’institutet och 1822 Karolinska m
e-■diko-kirurgiska institutet, vilket
sistnämnda ännu är dess off. namn, fastän
det förra är det, som nästan undantagslöst
brukas. I reglemente av 11 dec. 1822
fastslogs, att prof, i praktisk medicin och kirurgi
samtidigt skulle vara överfältläkare vid
Stockholms garnison samt att adjunkten i
samma ämne skulle vara överläkare vid
garnisonssjukhuset. För båda dessa tjänster
Ibestämdes viss militärläkartjänstgöring som
Karolinska institutets institutionsbyggnader.
kompetens. En av professorerna skulle på
förslag av Sundhetskollegium, som fortfarande
var institutets överstyrelse, utnämnas till
inspektor (härtill hade A. J. Hagströmer redan
1816 utsetts). Ingen fick numera antagas till
elev vid institutet utan att vid något av
rikets univ. ha avlagt med. fil. kand.-examen.
1828 infördes för alla läkare, som önskade
kompetens till offentlig lärar- eller
läkarbe-fattning, ett inför Sundhetskollegium avlagt
praktiskt prov i rättsmedicin, det s. k.
äm-betsprovet. — Sambandet mellan institutet
och garnisonssjukhuset upplöstes småningom;
1828 befriades med. practicæ adjunkten från
överläkar-, 1829 med. practicæ prof, från
överfältläkartjänsten. 30 dec. 1835
förändrades de båda professurerna i teoretisk, resp,
praktisk, medicin och kirurgi till en
professur i medicin och en i kirurgi, förenade,
om ej tillfälliga hinder förelågo, den förra
med överläkarens, den senare med
överkirurgens befattning vid Serafimerlasarettet.
Nya bestämmelser om med. examina
utfärdades 26 april 1861. Till institutet förlädes
huvuddelen av den praktiska
läkarutbildningen, som skulle meddelas vid
huvudstadens kliniker. K. fick samma rätt som
fakulteterna att anställa med. lic.-examen. Med.
kand.-examen åter skulle den studerande före
inskrivningen som studerande vid institutet
ha avlagt vid Uppsala eller Lunds univ. Åt
dessa förbehölls att anställa
doktorsdisputa-tioner och utdela med. doktorsgrad. Kir.
mag.-examen och ämbetsprovet avskaffades.
Institutet underställdes nu kanslern för
Uppsala univ. Den strid om examensrätt m. m., som
länge förts med universitetsfakulteterna,
upphörde först sedan K. i stadgar av 13 nov. 1874
fått rätt att anställa även med. kand.-examen
och disputationsprov för med. doktorsgrad.
Rätten att utdela doktorsgrad fick K. först
16 febr. 1906. I 1886 års stadgar fick insti-
XI. 15
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
