Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska institutet (Karolinska mediko-kirurgiska institutet) i Stockholm - Karonlinska tiden - Károlyi, släkt - Károlyi, Mihály (Mikael) - Karon - Kaross - Karosseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Karolinska tiden—Karosseri
452
tutets styresman, dittills kallad inspektor,
titeln rektor. Genom k. br. 13 juni 1923
utvidgades institutet till en fullständig med.
fakultet, fullt motsvarande universitetens.
Institutets nu gällande stadgar utfärdades
27 nov. 1908. Med. fil.-examen är avskaffad.
Med. kand.-examen avlägges i anatomi,
histologi, fysiologi, medicinsk kemi, farmakologi
och patologi och med. licentiatexamen i
medicin, pediatrik, kirurgi, oftalmiatrik,
obste-trik och gynekologi, patologisk anatomi samt
rätts- och statsmedicin. Med. doktorsgrad
tilldelas med. licentiat efter försvarande av
en utav institutets lärarkollegium godkänd
avhandling. — K. fick 1900 uppdraget att
utdela det årliga Nobelpriset i medicin, vilket
f. ggn skedde 1901.
För institutets räkning inköptes 1816 en
större tomt vid Hantverkaregatan. Av de
ursprungliga byggnaderna kvarstår ännu en,
som brukas till bibi, och boställslägenheter.
1865—1916 ha byggnaderna för de olika
institutionerna tillkommit. Dessa motsvara
emellertid icke institutets utveckling och
nuvarande elevantal. Förslag ang. uppförande av
nya byggnader föreligga, framställda av en
1919 tillsatt kommitté i samband med dess
förslag om uppförandet av ett stort
statligt-kommunalt kliniskt sjukhus, avsett att
ersätta det numera otillräckliga och ej fullt
moderna Serafimerlasarettet. På institutets
gård stå byster i brons av J. J. Berzelius,
A. Retzius och A. Nobel. — K. har en rad
kliniker för olika läkarvetenskapsgrenar på
Serafimerlasarettet, Sabbatsberg, S:t Göran,
Allmänna barnbördshuset, Konradsberg o. s. v.
Institutets stat upptar löner för 24 prof.,
2 prosektorer, 5 laboratorer och 3 lärare. F. n.
(1929) finnas dessutom 43 docenter och 5
biträdande lärare, vilka icke i annan egenskap
äro anställda vid institutet. Antalet stud,
höstterminen 1928 var 983, därav 77 kvinnliga.
Institutets fonder uppgå till omkr. 7 mill. kr.
K. har bland sina lärare räknat ett stort
antal framstående vetenskapsmän, många
med rykte långt utanför Sveriges gränser.
Av de nu bortgångna må här nämnas J. J.
Berzelius, A. Retzius, M. Huss, F. T. Berg,
P. H. Malmsten, C. G. Santesson, H. A.
Abelin, A. Key, E. Welander och O. Medin.
— Jfr F. Lennmalm, »Karolinska institutets
historia» (3 bd, utg. till institutets
100-års-jubileum, 1910). A. W-dt.
Karolinska tiden, den period av Sveriges
historia, som omfattar Karl X Gustavs, Karl
XI:s och Karl XII:s regeringstid (1654—1718).
I inskränkt mening använder man uttrycket
k. om Karl XII:s regeringstid.
Kårolyi [kä’råji], ungersk adelssläkt,
omtalad redan på 1200-talet. Grunden till dess
rikedom lades av Franz Räkoczis fältherre
Sändor (Alexander) K. (1668—1743),
som utan sin furstes samtycke slöt
fredsfördraget i Szatmar 1711 med de kejserliga
trupperna och av magyariska nationalister kal-
Ord, som saknas under
lades förrädare. Han upphöjdes till greve och
erhöll största delen av furst Räkoczis
förmögenhet. Bland hans ättlingar märkas greve
Aloys K. (1825—89), österrikisk-ungersk
ambassadör i Berlin 1871—78, och Georg
K. (1802—77), en av Kossuths mest hängivna
medkämpar under frihetskriget 1848—49. Om
dennes sonson Mihäly K. se nedan. B.L-r.
Kårolyi [kä’råji], Mihäly (Mikael),
ungersk politiker (f. 1875); se släktartikeln.
Blev 1905 riksdagsman som led. av
oavhängig-hetspartiet. Han väckte uppseende med sin
vittgående radikalism
och sitt förbittrade
uppträdande mot
greve Istvän (Stefan)
Tisza, vilket även
ledde till en politisk
duell (1913). K.
verkade för upplösning
av trippelalliansen och
vänskapsfördrag med
Frankrike. Då det
radikala oavhängighets-partiet rekonstruerades, valdes han till
dess president och reste som sådan 1914 i
propagandasyfte till Amerika. Vid
världskrigets utbrott internerades K. i Frankrike
men lössläpptes snart och fortsatte efter
hemkomsten till Ungern att agitera för
separatfred med ententen. 1916 grundade han ett
eget radikalt parti och sökte vid konung
Karls tronbestigning s. å. även vinna denne
för sina idéer. I okt. 1918 fick K. uppdraget
att bilda ministär; men den nya
revolutionära ministären begärde snart att bli löst
från sin ed till monarken, och Ungern
utropades 16 nov. till självständig republik. K.
valdes i jan. 1919 till dess förste provisoriske
president. Under hans svaga regim
tillägnade sig socialdemokrater och bolsjeviker
ledningen, och K. blev 21 mars s. å. tvungen att
överlämna makten till Béla Kun och
bolsje-vikledarna (jfr Ungern, historia). Snart
måste K. gå i landsflykt. Efter
rådsrepublikens störtande inleddes landsförräderiprocess
mot K.; hans stora förmögenhet
konfiskerades. Nu lever K. i utlandet, verkar genom
skrifter och föredragsturnéer för sina
pacifistiska idéer och har utgivit memoarverket
»Gegen eine ganze Welt» (1924). B.L-r
Käron, sv. form av C h a r o n (se d. o.).
Karo’ss (fr. carosse, it. caro’zza, av lat.
ca’r-rus, vagn), stor, fyrhjulig, täckt vagn, ofta
använd vid ett hov, »statsvagn». Till en
början hade kupéns sida endast
skinngardiner, omkr. 1600 blev det brukligt att i stället
insätta glasfönster. Om de olika vagnstyper,
som kunna kallas k., oeh deras historia se
Vagn. Jfr bild på sp. 453. (G. Brg.)
Karosseri, på en automobil (se d. o., sp. 564)
vagnskorgen med sina sittplatser, till skillnad
från underredet el. chassiet, där motor
och hjul äro fästa. G. H-r.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
