Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karpfiskar - Karplaxar - Karplöss - Karpogon - Karprygg - Karpsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Karplaxar—Karpsläktet
458
dan utgöres av maskar, insektlarver och
multnande växtdelar. Under lektiden bildas
i huden hos de flesta pärlliknande utslag.
De befruktade romkornen fastna på
vattenväxter o. dyl., där de kvarstanna, tills
yng-let kläckts. De olika arterna bilda lätt
bastarder sinsemellan. Till k. höra många
värdefulla matfiskar. Bland svenska former
märkas karp-, braxen-, mört- och rudsläktet,
sandkrypare, grönlingsläktet, sutare, löja,
sarv och elritsa (se dessa ord). Av ej svenska
släkten må nämnas följ. Barbsläktet,
Barbus, är familjens artrikaste släkte. I
Mellaneuropas floder finnes b a r b e n, B.
fluviatilis, som blir 80 cm lång. Köttet är
välsmakande men benigt. Bitterlingen,
Rhodeus amarus, lever likaledes i
Mellaneuropas floder men når endast en längd av
omkring 5 cm. Den är en omtyckt
akva-riefisk. Honan bär under lektiden ett långt
äggläggningsrör, med vilket rommen
avlägges i gälarna av musslor, där också dess
utveckling äger rum. Skärkniven, Pelecus
cultratus, med från sidorna starkt hoptryckt
kropp, tillhör ö. Europa och mellersta Asien
men fanns på Linnés tid i Helgeån. Den
fångas stundom utanför Blekinges kust.
Längd 40—50 cm. T. P.
Karplaxar, Characinidae, en fam. av
benfiskarna, i sydamerikanska och afrikanska
floder. Utom ryggfena ha de flesta en
fett-fena som laxarna. Nästan alla av de 500
arterna äro tjänliga som föda, och vissa, ss.
eldkarplaxen, släktet Pyrrhulina, och
fyrkants fenorna, släktet
Tetragonop-terus, hållas som akvariefiskar. Fruktade
rovfiskar äro de sydamerikanska sågkarplaxarna,
t. ex. p i r a y a n, Pygocentrus piraya. T. P.
Karplöss, Branchiüra, en grupp kräftdjur
av ordn. loppkräftor, Copepoda. De
centimeterlånga djuren klamra sig fast vid
sötvat-tensfiskar, ur vilka de suga näring genom ett
med lång gadd försett sugrör. De simma väl.
— På karpar, gäddor m. fl. äro arter av det
hithörande släktet Argulus vanliga. T. P.
Karpogön, bot., benämning på de honliga
fortplantningsorganen hos rödalger (se d. o.)
och lavar (se d. o.).
Karprygg, den felaktighet i ryggens form
hos hästar, som visar sig däri, att
profilkonturen i ländtrakten bildar en mer eller
mindre tydlig båge uppåt. Beror detta
endast på för höga tornutskott från
ländko-torna, kallas det vanl. åsnerygg. Beror
konturstörningen på en böjning av
ryggraden, oftast en följd av ansträngande arbete,
innan ryggen vunnit stadga, medför den i
allm. en viss stelhet i rörelserna. E. T. N.
Karpsläktet, Cyprinus, tillhör fam.
karp-fiskar (se d. o.) och igenkännes på fyra
skäggtömmar vid överkäken samt på
kraftiga, i bakre kanten tandade taggstrålar
framtill i rygg- och analfenorna. Den
vanliga karpen, C. carpio, är på ryggen mörkt
brungrön, på sidorna mässingsgul och på
Ord, som saknas under
Bitterling, Rhodeus amarus. överst hane, nedtill hona
med äggläggningsrör.
buken gulvit. Fenorna äro mörka. Den kan
bli över meterlång. Födan utgöres av
maskar, insektlarver o. dyl. men även av
växtlämningar av olika slag. Som vild förekom -
Karp, Cyprinus carpio.
mer den i mellersta Asien och Sydeuropa
men har införts i de flesta länder i Europa
samt i Nordamerika och Australien.
Alltsedan forntiden har karpens kött skattats
högt. Man har därför brukat uppföda den i
dammar, och karpen kan sägas vara det enda
kallblodiga husdjuret. Ett flertal raser ha
uppstått under tidernas lopp, ss.
spegelkar p e n med få men mycket stora fjäll och
läderkarpen, som helt saknar fjäll.
För fullständig k a rp od 1 in g krävas
olika slag av dammar (k a r p d a m m a r).
Lekdammarna äro små, grunda dammar med
gräsbevuxen botten. De fyllas med vatten
Spegelkarp.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
