Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartreproduktion - Karttikeya - Kartum - Kartusch - Kartusianorden - Kartverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Kärttikeya—Kartverk
476
plåt för varje färg, varvid
färgen antingen kan påläggas
likformigt över en del av
kartytan (tusch) eller anbringas
i lättare nyanser med hjälp
av m a s k i n t o n.
Maskintonen, som i de i fototypi
utförda kartorna vid artiklar om
svenska städer i Nordisk
Familjeboks föreliggande
upplaga nyttjas för beteckning av
vattenytor, är ett system av
fina linjer eller prickar. I
färgtryck kunna talrika
nyanser åstadkommas med hjälp av
tätare eller glesare
maskintoner (se t. ex. framställningen
av olika havsdjup på
färgkartan vid art. Kanada),
tryckta antingen på papperets vita
grundfärg eller på tusch i en tidigare tryckt
färg. Namn, siffror m. m. textas eller
graveras för hand eller utföras typografiskt och
inklistras på sina platser i kartoriginalet (så
t. ex. i kartan vid art. K a r 1 s t a d). Jfr Br.
Thordeman, »Våra kartor» (1926). H. W-n.
Kärttikeya, ind. myt., se S k a n d a.
Kartüm, huvudstad i Engelsk-egyptiska
Sudan, på vänstra stranden av Blå Nilen
vid dess sammanflöde med Vita Nilen; 31,965
inv. (1928). Bildar med det på andra sidan
Blå Nilen liggande Norra Kartum och
Om-durman (se d. o.) ett trestadskomplex med
tills, omkr. 125,000 inv. Bro över Nilen till
Omdurman. Vid den utmed stranden gående
allén (Embankment) ligger
generalguvernörens palats. I övrigt märkas Gordon
memorial college (300 inhemska studerande),
zoologisk trädgård, institutet för tropisk
forskning, School of medicine (för utbildning av
inhemska läkare). I stadens s. del bor den
huvudsaki. av greker bestående
handelsvärlden. Utanför stadsgränsen i s.
sudaneskvarter. — K. anlades 1822—30 av Muhammed
Ali som sydligaste stödjepunkt för den
egyptiska handeln, var centrum i det motstånd,
som Ch. G. Gordon (se d. o.) satte mot
mah-distupproret. och förstördes 1885 av mahdin.
Sedan Kitchener 1898 intagit Omdurman,
återuppbyggdes K. efter europeiskt mönster.
Kartusch.
Kartüsch. 1. (Fr. cartouche, it. carto’ccio,
av lat. cha’rta, pappersblad.) Ordet betyder
eg. strut el. rullat papper; sedan namn på de
i form av halvöppnade pappersrullar tecknade
titel- el. inskriftsfälten på kartor o. dyl. samt
i allm. namn på dekorativt utförd omfattning
Bild 1. Karl XI i karusell 19 dec. 1672.
eller ram, särskilt de i renässans- och
barockstil med dess mer eller mindre förvanskade
rullornament. — 2. (Fr. cartouchière.) Väska
av styvt läder (stundom av metall), i vilken
kavallerister, ofta även artillerister, medföra
ammunition och som bäres på en rem över
vänstra axeln. I svenska armén bäres k.
numera blott av officerare och underofficerare
till paraddräkt med uniform av äldre modell.
Kartusiänorden (lat. O’rdo Cartusie’nsis),
kontemplativ orden, stiftad 1084 av Bruno
(se d. o., sp. 81) från Köln, som samlade en
skara likasinnade eremiter i den ödsliga dalen
Chartreuse (Cartusia, därav ordens namn) i
Dauphiné, n. om Grenoble. I början utan
regel, levde de där klädda i vitt under
ständig tystnad och de strängaste botövningar,
sysselsatta med avskrivning av böcker. 1137
räknade kai tusianerna fyra kloster i
Frankrike, och 1176 bekräftade påven den nya
organisationen som en självständig munkorden.
I början av 1700-talet omfattade den 170
kloster. Först efter 1130 upptecknades ordens
regler, consuetudines cartusiae; senare
tillkom-mo flera samlingar generalkapitelstatut.
Ordens stadgar förplikta munkarna till
avsöndring från världen och andra
klosterinvånare samt ålägga dem sträng tystnad
och fasta. På grund av sin stränghet har k.
mer än andra ordnar lyckats bevara sin
ursprungliga karaktär. I Frankrike upphävdes
moderklostret och 12 andra kloster genom
föreningslagen av 1901 (se Frankrike, sp.
1003). Sedan dess är Italien centrum för
orden, som nu räknar 17 kloster. En kvinnlig
gren har ägt bestånd från mittpn av
1100-talet. — I Sverige grundlädes av Sten Sture
d. ä. på 1490-talet nära Gripsholm klostret
Mariefred (Pax Mariae), kring vilket
staden med samma namn växte upp. Klostret
indrogs redan 1526. Litt.: M. Heimbucher,
»Die Orden und Kongregationen der
katho-lischen Kirche», I (2:a uppl. 1907). — Jfr
Chartreuse. T. H-r.*
Kartverk, myndigheter med uppgift att
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
