Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kast - Kastal - Kastalia - Kastanda - Kastanjebagge - Kastanjer - Kastanjeträd - Kastanjetter - Kastel - Kasteld - Kastelholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Kastal—Kastelholm
496
Kastanjeträd, Castanea vulgaris.
händerna slunga ett redskap så långt som
möjligt i viss riktning. I sv.
idrottsförbundets tävlingsregler upptagas diskuskastning
(se D i s k u s), kulstötning, spjutkastning,
viktkastning oeh släggkastning (se dessa ord).
Kastäl (biform till k a s t e 11), tornlik
-nande, rund el. fyrsidig stenbyggnad, borg,
i flera våningar, som för försvarsändamål
uppfördes under äldre medeltiden intill gård
el. kyrka. I Sverige finnas kastaler (el. ruiner
av dyl.) bl. a. i Jämtland och Skåne samt på
Gotland. Förebilderna till särskilt de senare,
i socknar vid kusten, t. ex. i Gammelgarn (se
d. o. med bild), Gothem, Lärbro m. fl., torde
finnas på Irland och i Skottland. Mycket
känd är Mousaborgen på Shetlandsöarna, trol.
från början av vår tideräkning. E. L-k.
Ruin av kastal vid Sundre kyrka på Gotland.
Kastälia (grek. Kastali’a), källa på s. sidan
av Parnassos, vid Delfi, vars vatten ansågs
renande och även troddes ge skaldegåva.
Ord, som saknas under
Kastanj etter.
Kastanda, se Kast.
Kastanjebagge, zool., se Ollonborrar.
Kasta’njer, namn på frukterna (»äkta k.»)
hos kastanjeträd (se d. o.); se dock även B
u-nium och Hästkastanj e. — Jfr även
H ä s t d j u r e n, sp. 323.
Kastanjeträd, Casta’nea, släkte av fam.
Fa-gaceae, vars frukter (kastanjer) sitta tre
och tre i taggiga skålar. Omkr. 30 arter,
de flesta i s. ö. Asien. Det europeiska k., C.
vulgaris (C. sativa, C. vesca), är ett jättestort
träd med lansettlika, grovt tandade,
mörkgröna blad och kan nå mycket hög ålder
(1,000 år). Vilt växer det i Sydeuropa,
förnämligast i Italien och Grekland, där det bildar
skogar; odlas där och i mellersta Europa.
Varma höstar mogna kastanjerna redan i s.
Skåne. De äro rika på stärkelse och
äggviteämnen och spela stor roll som födoämne. Av
veden göras vinfat, möbler m. m. G. M-e.
Kastan je’tter (fr. castagnettes, sp.
castanc-tas), två träbitar, vanl. urholkade som ett
genomskuret
kas-tanjeskal (därav
namnet). K. slås
mot varandra och
ge ett skallrande
ljud. I regel
brukas ett par i
vardera handen. De
fästas med ett band
vid tummen och
brukas av danserskor i Spanien och Syditalien
för att ange takten.
Kastel, förstad till Mainz (se d. o.).
Kasteld, se Eldgivning.
KastelhoJm, fordom slott i Sunds socken på
Äland, vid en smal, nu delvis igengrundad vik.
Det var till större delen uppfört av granit
och inneslöt två borggårdar. Den större
försvarades åt v. av en med skottgluggar
försedd mur samt hade två tvåvåningsflyglar i
ö. och n. Vid dess s. v. hörn reste sig ett
ansenligt torn. Även den mindre (södra)
borggården omslöts delvis av boningsrum.
K. nämnes första gången 1388, då
stormännen överlämnade det jämte andra slott
och län åt drottning Margareta. Under Eriks
av Pommern tid innehades slottet av tysken
Benedikt Pogwisch och sedan av hans son
Otto Pogwisch, som under den fosterländska
resningen 1434 nödgades uppgiva fästet åt
Erik Pukes underbefälhavare Johan
Folkes-son. Bland senare medeltida hövitsmän där
må nämnas Knut Posse, som dog på K. 1500.
I juli 1507 erövrades K. av danskarna, som
brände slottet och medtogo dess förnämsta
ägodelar. Hösten 1523 besattes det av Gustav
Vasas trupper, trol. under ledning av Ivar
Fleming, vilken innehade länet 1524—37. I
början av 1599 bemäktigade sig Salomon Ille
slottet för konung Sigismunds räkning men
tvangs slutligen att uppgiva det 31 juli s. å.
K. miste därefter h. o. h. sin militära
betydelse, började förfalla och var vid Stora ofre-
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
