Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastelholm - Kastell - Kastellan - Kastellegården - Kastellholmen - Kastet - Kastilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Kastell—Kastilien
498
Kastellholmen i Stockholm.
den övergivet. Eldsvådor 1745 och 1772
påskyndade dess förstöring; numera återstå
blott ruiner, vackra och storartade. Erik
XIV satt fången där aug.—nov. 1571. Senare
nyttjades K. en tid som fängelse för simpla
förbrytare. Jfr K. A. Bomansson, »Finlands
fornborgar», I (1856). (R. H-n.)
Kaste’ll (lat. caste’llum, dimin. av ca’strum,
borg). 1. Mindre fästningsverk eller borg,
befäst slott. — 2. Hög överbyggnad i
för-och akterskeppen på medeltida faityg.
Kastellän, i äldre tider befälhavaren på
ett kastell, borgfogde, slottshövitsman;
numera = slottsvaktmästare. — I Polen var k.
(po. kaztelan) länge titel för en hög
administrativ ämbetsman, chef för förvaltning och
rättskipning i var och en av de kretsar
(k a s te lian ie r), vari riket indelades.
Kastellegården, kungsgård i Ytterby
socken, Göteborgs och Bohus län, vid Nordre älv,
4 km s. v. om Kungälv; 450 har, därav 170
har åker; tax.-värde 330,100 kr. (1927). Är
uppkallad efter ett kastell, som Sigurd
Jor-salafare lät uppföra till Kungälvs skydd. På
kastellets ruiner anlades (före 1180) K a
s-telleklostret, indraget 1533. K. var
senare boställe åt översten vid Bohusläns
regemente.
Kastellholmen, klippö i Stockholm, Saltsjön,
genom bro förenad med den n. v. därom
liggande Skeppsholmen; 2,73 har. På ön, som
tillhör kronan, finnas kastell (därav namnet)
med salutbatteri, byggnader för flottans un-
derbefäl m. m. och en Kungl.
skridskoklubben tillhörig paviljong (uppf. 1883). Det nuv.
kastellet uppfördes 1848, sedan ett äldre 1845
sprungit i luften. Under medeltiden kallades
K. och Skeppsholmen Vagnsöarna; på
äldre kartor bär K. namnen
Blockhusholmen och Notholmen. (G. B-l-n.)
Kastet, se Korsnäs.
Kastilien (sp. Casti’lla), landskap och
historisk riksdel i Spanien. Omfattar höglandets
centrala delar på ömse sidor om Sierra de
Guadarrama och Sierra de Gredos och är
delat på Gamla K., som upptager ö. delen
av gammalkastiliska högslätten (650—800 m
ö. h.) och sträcker sig över Ebro och
Kantabriska bergen till Biscayabukten, samt Nya
K., som upptager huvuddelen av nykastiliska
högslätten. Till Gamla K. höra provinserna
Valladolid, Palencia (oftast dock inräknade i
Leön), Åvila, Segovia, Soria, Burgos och (av
historiska skäl) Logrono, Santander, tills.
16,306 kvkm, omkr. 2 mill. inv., till Nya K.
provinserna Madrid, Guadalajara, Cuenca,
To-ledo och Ciudad Real, tills. 72,248 kvkm, omkr.
2,6 mill. inv. Gemensamma för slättlandskapen
i n. och s. äro det kontinentala klimatet och
de trädlösa vidderna; jordbruket är den
övervägande näringen, i n. sädesproduktion, i s.
även oliv, sydfrukter m. m. Stora sträckor
äro betesmarker eller ödeland, ödsligast är
La Mancha (se d. o.) i s. De enda större
städerna äro Madrid och Valladolid; i övrigt ha
städerna blott lokal eller historisk betydelse.
Kastilianarna räkna sig som landets
huvudfolk. Jfr Spanien och karta till P y r
e-neiska halvön.
K. anses ha fått sitt namn efter de skansar
(caste’lla), som västgöterna där uppförde mot
morerna. K. var en av ärftliga grevar styrd
provins under västgotiska konungariket Leön
men blev på 900-talet oberoende med Burgos
som huvudstad. 1037 erövrades Leön av
konung Ferdinand I av K. Alfonso VI erövrade
1085 det moriska konungariket Toledo. Riket
sönderföll senare men enades åter 1230 som
konungariket K. med huvudstaden Valladolid.
Det omfattade provinserna Gamla och Nya K.,
Asturien, Galicien, Leön och Estremadura.
Ferdinand III erövrade från omajjaderna
An
Kastelholm.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
