Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasus - Katafalk - Katafores - Katakaustika - Kataklas - Kataklysmteorien - Katakomber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Katafalk—Katakomber
506
Även oavsett kasusblandningen
gro funktionssfärerna för samma
k. i olika språk vanl. ej alldeles
kongruenta. Lokalkasus förenas
ofta med prepositioner, vilket
mera sällan är fallet med rent
grammatiska k. (gen., ack. och
även dat.). De nyindiska språken
ha i regel uppgivit den äldre
ka-susflexionen. Nypersiskan har
blott två kasusformer. De
slaviska språken (utom
nybulgariskan) ha behållit sju k., likaså
litauiskan. De romanska
språken ha helt uppgivit den gamla
kasusböjningen; hos de
germanska finnas i tyska, holländska
och isländska ännu fyra k.,
medan svenska och engelska i
nomina blott utmärka genitiven
medelst särskild ändelse.
Bland de semitiska språken
har blott arabiskan
kasusböj-ning. De finsk-ugriska språken ha
en stor rikedom på k., de flesta
av dem 10—15; finskan har
sålunda bl. a. tre »allmänna»
lokalkasus (essiv: »vid», »såsom»;
partitiv: »från», »av»; translativ:
»till») jämte tre »inre» (inessiv:
»inne i»; elativ: »ut ur»; illativ:
»in i») och tre »yttre» (adessiv:
»vid», »på», »hos»; ablativ:
»från», »av»; allativ: »till», »åt»)
och dessutom komitativ
(»tillsammans med»), instruktiv
(»medelst») och abessiv (»utan»);
andra, särskilt ungerska språket (se
d. o.), ha ännu andra lokalkasus. För stor
rikedom på k. utmärka sig i regel nord- och
centralasiatiska samt australiska språk,
medan däremot stora grupper, ss. de
malajo-polynesiska språken och de monosyllabiska i
ö. och s. ö. Asien, sakna all kasusböjning. Jfr
H. Hübschmann, »Zur Casuslehre» (1875);
K. F. Brugmann, »Grundriss der
vergleichen-den Grammatik der indogermanischen
Spra-chen», II: 2 (2:a uppl. 1909—11). En helt
annan uppfattning i fråga om kasusläran har
framlagts av Adolf Noreen i »Vårt språk», V
(1904). Lll. (J. Ch-r;K.B. W.)
KatafaJk (it. catafa’lco, eg. skådeställning),
en enklare el. rikare smyckad pall el. plint,
oftast av trä och täckt med ett svart kläde,
på vilken likkistan är uppställd under
be-gravningsceremonien. Vid förnämligare
begravningar i äldre tider var k. placerad inom
en arkitektoniskt och skulpturalt rikt
utstyrd uppbyggnad, ca’strum dolöris
(»sorge-läger»; även namn på k. ensam). E. L-k.
Kataforès, kem., se Elektrisk endosmos.
Katakåu’stika, se K a u s t i k a.
Katakläs (av grek, kata’, efteråt, och kla’éin,
avbryta), uppkrossning av (mineralkornen i)
en bergart genom rörelser i jordskorpan.
Ulrika Eleonora d. ä:s castrum doloris i Riddarholmskyrkan 1693,
utfört efter ritning av N. Tessin d. y. Teckning för kopparstick av
Le Pautre. I Nationalmuseum.
Bergarten blir därigenom kataklastisk
och får kataklasstruktur. Se vidare
M y 1 o n i t. N. Zn.
Katakly’smteorien, geol., se
Katastrofteorien.
Katako’mber (lat. catacu’mbae, av oviss
härkomst; det antika namnet är grek,
koime-te’rion, lat. coemetérium, eg. sov-, d. v. s.
viloplats), vidlyftiga underjordiska
gravkomplex, i synnerhet från äldsta kristna tiden;
det finns dock även judiska k. Namnet har
även fått beteckna underjordiska stenbrott
med talrika gångar, t. ex. de i Paris.
Åsikten, att k. anlades i gamla stenbrott, är
oriktig; i dylika finnas blott spridda gravar. K.
äro från början avsedda för begravning. De
finnas på åtskilliga ställen, t. ex. i Kyrene,
Syrakusa och Neapel; mest bekanta och
omfattande äro de romerska. De ligga på olika
ställen utanför staden, uthuggna i skikt av
lös tuff. Ett antagande, att de kristna
församlingarna under hedniska tiden
organiserat sig som begravningsföreningar, vilka voro
lagskyddade under kejsartiden, är knappast
riktigt. Bevisligen ha förmögna personer, som
gynnade kristendomen, ställt markstycken till
de kristnas förfogande; i vissa fall är äga-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
