Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Katarina av Aragonien (engelsk drottning) - 3. Katarina Howard (engelsk drottning) - 4. Katarina Parr (engelsk drottning) - 5. Katarina av Braganza (engelsk drottning) - Katarina av Medici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Katarina
520
deras äktenskap blivit fullbordat. Sedan en
egendomlig plan att hon skulle äkta sin
svärfar, Henrik VII, förfallit, trolovades hon (juni
1503) med dennes andre son, Henrik, som då
var 12 år gammal.
Påvlig dispens från
förbudet att äkta en
svägerska erhölls 1504,
men först efter
Henrik VII:s död ägde
bröllopet rum (11 juni
1509). De första åren
av K:s äktenskap med
Henrik VIII voro
lyckliga. Frånvaron av
manlig tronarvinge
avlägsnade emellertid
alltmer Henrik från
hans gemål. Tanken på skilsmässa uppdök
redan 1526 och återupptogs snart i samband
med konungens växande böjelse för Anna
Boleyn, och han utverkade hos påven Clemens
VII, att en legat, kardinal Campeggio, sändes
till England för att jämte kardinal Wolsey
undersöka lagligheten av Henriks och K:s
äktenskap. Campeggio anlände i okt. 1528
och sökte först förmå K. att frivilligt gå i
kloster. Alla övertalningsförsök strandade på
K:s fasta beslut att försvara sitt äktenskaps
laglighet samt dottern Marias (f. 1516) äkta
börd och tronanspråk. K. inställde sig (maj
1529) inför kardinalernas domstol, vädjade till
påven och anropade sin make om rättvis
behandling. Påven hänsköt målets avgörande
till kurian och riktade 1530 en
förmaningsskri-velse till Henrik, vilken emellertid juli 1531
förvisade K. från hovet. K:s vädjan till Rom
föranledde Henrik att låta förklara sig själv
för den engelska kyrkans överhuvud (s. å.),
och den nye ärkebiskopen, Th. Cranmer (se
d. o.), lät förmå sig att förklara Henriks och
K:s äktenskap från början ogiltigt (23 maj
1533), sedan konungen flera månader förut i
hemlighet vigts vid Anna Boleyn. K.
berövades drottningtiteln och hölls i förvar på
flera slott i landsorten. Efter hennes död
spredos rykten om att hon förgiftats, men
senare utredningar (i Athenæum, jan.—
febr. 1885) ha gjort sannolikt, att
dödsorsaken var sarkom i hjärtat. Litt.: J. A.
Frou-de, »The divorce of Catherine of Aragon»
(1891); A. Hope, »The first divorce of Henry
VIII» (1894).
3. K. H o w a r d (d.
1542 13/2), Henrik
VIILs femte gemål,
brorsdotter till den
maktlystne katolske
stormannen Thomas
Howard, hertig av
Norfolk. Blev några
veckor efter Henriks
skilsmässa från den
protestantiska Anna
av Kleve förmäld med
konungen 1540 och erkänd som drottning 8
aug. s. å. samt främjade till en tid genom sitt
personliga inflytande farbroderns politik. I
nov. 1541 riktade ärkebiskop Cranmer mot
henne en angivelse om lösaktighet före
hennes äktenskap, och senare framkommo
beskyllningar mot henne för äktenskapsbrott,
vilka sistnämnda hon ihärdigt torde ha
förnekat. I kraft av en parlamentsakt
avrättades hon i Towern.
4. K. P a r r (trol. 1512—48), Henrik VIILs
sjätte gemål, dotter till sir Thomas Parr.
Blev 1543 andra gången änka och förmäldes
några månader därefter med Henrik VIII.
På honom utövade hon genom klokhet och
hovsamhet ett gott inflytande, bl. a. till
förmån för prinsessorna Maria och Elisabet och
till relativt dämpande av de pågående
reli-gionsförföljelserna. Hon lyckades behålla sin
ställning till konungens död (jan. 1547). Hon
gifte sig s. å. med lordamiralen sir Thomas
Seymour, bror till protektorn Somerset och
morbror till konung Edvard VI.
5. K. avBraganza (1638—1705), Karl
II:s gemål, dotter till hertig Johan av
Bra-ganza (sedermera konung av Portugal). Efter
pyreneiska freden 1659 mellan Frankrike och
Spanien sökte Portugal ivrigt närma sig
England, och förhandlingarna härom resulterade
i ett giftermålsavtal maj 1661 mellan K. och
konung Karl II. Portugiserna köpte däri
Englands stöd mot en rik hemgift, bestående
utom penningar bl. a. av städerna Tanger och
Bombay. Bröllopet firades i maj 1663.
Äktenskapet, som var barnlöst, blev genom Karls
otrohet och hjärtlöshet mycket olyckligt. Dock
avvärjde han energiskt alla parlamentets
angrepp på den katolska drottningen under
den antipapistiska rörelsen 1678—79. Efter
sin gemåls död (1685) levde K. i stor
tillbakadragenhet till 1692, då hon återvände till
Portugal, där hon från 1704 under sin bror
Pedro II:s sinnessjukdom var landets
re-gentinna. V. S-g.
Katarina av Medici (fr. Catherine de
Mé-dicis), fransk drottning (1519—89). K:s fader
var sonson till Lorenzo il magnifico, hennes
mor var fransyska. 14-årig blev K. g. m.
sedermera Henrik II av
Frankrike. Hon
spelade under mannens
regering en
jämförelsevis underordnad roll.
Efter hans och sonen
Frans ILs död blev K.
regentinna 1560, då
Karl IX var omyndig.
Hon ådagalade nu en
stark härsklystnad och
politisk begåvning.
Hennes kansler var
M. de L’Höpital. K.
sökte föra en tolerant balanspolitik, medlande
mellan katoliker och hugenotter och spelande
ut dem mot varandra för att själv ha
avgö
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
