Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina av Medici - 1. Katarina I (rysk kejsarinna) - 2. Katarina II (rysk kejsarinna, Sophie Auguste Friederike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Katarina
522
randet i sin hand. Av fruktan för Colignys
växande inflytande och under den starka
spänningen mellan partierna vid Henriks av
Na-varra bröllop med K:s dotter Margareta
genomdrevo K. och hennes rådgivare hos Karl IX det
ödesdigra beslut, som ledde till
Bartolomei-nattens (se d. o.) fasor 1572. Även på Henrik
III övade hon stort inflytande. K. var en
hänsynslöst kraftig personlighet, intrigant
och habil, livligt intresserad av konst och
litteratur. Hennes brev utgåvos 1880—1909.
Fransk monogr. av L. Romier (2 bd, 1922),
engelsk av P. va,n Dyke (2 bd, 1923) och norsk
av I. Gram (1927). (B. H-d.)
Katarina (ry. Ekaterina, Jekaterina), ryska
kejsarinnor.
1. K. I (1684—1727). Hette eg. Marta,
var dotter till en livländare, Samuel
Skavron-ski, och blev 1702 gift i Marienburg (i
Livland) med en svensk soldat, dåv. ryttaren
vid Livländska
adelsfanan Johan Kruse
(Cruhs). Strax efter
bröllopet togs
Marienburg genom
kapitulation; K. bortfördes
som segrarens byte
och kom, efter att ha
passerat ett par
mellanhänder, till furst
Mensjikov. Hos denne
fick tsar Peter se K.
och tog henne till
älskarinna. Hon
för
stod att göra sig oumbärlig, övergick 1703 till
grek.-kat. kyrkan och fick därvid namnet
Katarina Aleksejevna. 1707 blev
hon hemligt förmäld med Peter; giftermålet
offentliggjordes 1713, och 1718 förklarades K.
för kejsarinna. Hon följde 1711 Peter i det
turkiska kriget och hade väsentlig andel i
ryska härens räddning genom mutandet av
storvesiren vid Prut. Peter bestämde K. till
sin efterträdare; vid hans död 1725 blev hon
med Mensjikovs hjälp utropad till kejsarinna.
Mensjikov blev åter hennes älskare och skötte
styrelsen despotiskt; hovet blev skådeplats
för intriger och råa utsvävningar. Med tsar
Peter hade K., förutom några i späd ålder
avlidna barn, döttrarna Anna (se Anna
Petrovna) och Elisabet, sedermera
kejsarinna (se Elisabet, sp. 703—704). Jfr J.
Grot, »Om Katarina I:s härkomst» (i Hist.
Bibliotek 1880), och R. N. Bain, »The pupils
of Peter the great» (1897).
2. K. II (1729 2/5—96 17/n). Hette eg.
Sophie Auguste Friederike och var
dotter till furst Kristian August av
Anhalt-Zerbst samt systerdotter till konung Adolf
Fredrik av Sverige. Delvis på Fredrik II:s
av Preussen initiativ sändes K. som
femtonåring till ryska hovet, övergick till ortodoxa
läran, varvid hon fick namnet K.
Aleksejevna, och blev sept. 1745 g. m. Karl Peter
Ulrik av Holstein-Gottorp, sedermera Peter
Ord, som saknas under
Katarina II av Ryssland. Målning av A. Roslin på
Gripsholm.
III. Äktenskapet mellan den omogne,
obegåvade och råbarkade tronföljaren och den
tidigt utvecklade, äregiriga prinsessan blev
olyckligt; K:s son Paul (I), f. 1754, uppges
allmänt ha haft greve Sergej Saltykov till
fader, till dottern Anna (1757—59) var S.
Poniatowski (sedermera konung i Polen) fader.
K. arbetade energiskt på att lära sig ryska,
studerade rysk historia och blev i motsats
till sin gemål rysk i sina intressen, även om
hon tidigt sympatiserade med
upplysningstidens idéer. Då Peter som kejsare (från 5
jan. 1762) snart blivit impopulär och särskilt
genom sitt förakt för allt ryskt stött sitt
folk för huvudet, kunde K. lätt störta
honom, vartill hon ock eggades av hans
planer på skilsmässa och hennes inspärrande i
fängelse eller ett kloster. Efter en av bröderna
Grigorij och Aleksej Orlov iscensatt
gardes-revolution natten till 9 juli 1762 grep hon
makten och utropades följ, dag till
kejsarinna; Peter III mördades 17 juli, trol. utan
hennes vetskap.
Som kejsarinna sökte K., som i allt
väsentligt personligen ledde rikspolitiken, fortsätta
Peter I:s verk att göra Ryssland till en
europeisk stormakt, och hennes skickliga, mot
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
