Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina (församling) - Katarina Ulfsdotter - Katarr - Kataster - Katasterkarta - Katastermätning - Katastrof - Katastrofteorien el. Kataklysmteorien - Katatoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Katarina Ulfsdotter—Katatoni
526
deltiden ett Helga kors kapell (se
Kalvarieberg). Här brändes 1520 Sten
Sture d. y:s och hans sons lik samt liken av
94 offer för Stockholms blodbad. Enl. kungl.
instr. 1563 och 1565 anlades här en
begravningsplats; 1586 påbörjades ett kapell, Stora
kapellet (omtalat t. ex. som »thet förfaldne
Sture Capellet»; trol. av fsv. stur, stor, och
ej efter Sten Sture d. y.). E. L-k.
Katarina Ulfsdotter, den heliga Birgittas
och Ulf Gudmarssons andra dotter (1331 el.
1332—81 24/3), blev vid 12 el. 13 års ålder
g. m. riddaren Egard van Kyren. Från sina
första år hade K. mottagit djupa religiösa
intryck; i sitt äktenskap hade hon och
hennes make givit varandra kyskhetslöftet,
vilket hölls obrottsligen. Sedan Birgitta lämnat
Sverige för att i Rom verka för sin
kloster-regels stadfästande, följde K. snart efter. Hon
ankom till Rom under jubelåret och
kvarstan-nade där hos sin moder. 1351 mottog hon
budskapet om sin makes död. Under Birgittas
senare år deltog K. i moderns arbeten samt
följde henne på vallfärder inom och utom
Italien. K:s andaktsövningar och kärleksverk
gåvo henne stort rykte.
Då Birgitta 23 juli 1373 avled i Rom, stod
dottern vid dödsbädden. Hon blev den
självskrivna arvtagerskan till moderns
klosterför-bättringsidéer. Hon inträdde själv i Vadstena
kloster 1375 och blev den nya
klosterstiftelsens första ledarinna. Redan våren 1375
återvände K. till Rom för att bedriva arbetet på
moderns helgonförklaring. Hon lyckades ock
utverka bekräftelse av klosterregeln (trol.
1378). K. befann sig 1380 åter i Sverige, och
stiftsbiskopen uppdrog då formligen åt henne
styrelsen över den nya stiftelsen.
K:s eget rykte för helighet, bekräftat
genom de underverk hon berättades utföra efter
döden, åstadkom, att frågan om hennes
helgonförklaring snart blev aktuell. Vidlyftiga
undersökningar ägde rum 1475—77, och 1488
gav Innocentius VIII tillstånd till hennes
translation i avvaktan på själva
kanonisa-tionsprocessens slutförande. Translationen
ägde rum 1 aug. 1489 (minnesdag blev 2 aug.)
i närvaro av rikets yppersta män, men själva
kanonisationen kom aldrig till stånd. Ehuru
ej kanoniserad, räknas dock K. bland
kyrkans heliga kvinnor; hon brukar avbildas
med en hjort som attribut.
K:s levnadsbeskrivning, författad av
Vad-stenamunken Ulpho Birgeri (d. 1433), utgavs
i Stockholm 1483 (ånyo utg. av Klemming,
1869, samt i »Scriptores rerum suecicarum»,
bd 3). Litt.: C. Silfverstolpe,
»Förhandlingarna rörande Katarina Ulfsdotters
kanonisa-tion» (i Hist. Bibi., bd 2, 1876); T. Höjer,
»Studier i Vadstena klosters och
Birgittin-ordens historia intill midten af 1400-talet»
(1905) och uppsats i Hist. Tidskr. 1907; I.
Col-lijn, »Birgittinska gestalter» (1929). T. H-r.*
Kata’rr (grek. kata’rroos, eg. nedflytande),
ytlig inflammation i en slemhinna, fordom
Ord, som saknas under
kallad fluss på grund av den ökade
slembildningen, som troddes flyta ned från
hjärnan. Urspr. kallades blott serösa
inflammationer k., men numera inbegripas även de
torra. E. L-g.
Kata’ster, urspr. förteckning över dem, som
voro skyldiga att betala skatt per huvud,
»mantalslängd»; sedan skattelängd i allm.
Numera förstås i Tyskland, Österrike, Italien
m. fl. länder med k. en fastighetsliggare med
tillhörande kartor, mätnings- och
beskriv-ningshandlingar, så anordnad, att den alltid
angiver varje fastighets beskaffenhet, areal,
användning, nettoavkastning m. m. K. är
närmast avsedd för jordegendomens
beskattning men avspeglar även övriga med
ägande-och nyttjanderätt av fastighet förbundna
juridiska förhållanden. I Sverige motsvaras k.
närmast av jordregistret för landsbygden samt
fastighetsregistret för städer och vissa
stads-liknande samhällen jämte lantmäterikartorna,
fastighetsregisterkartorna och tomtkartorna
med beskrivningar. Schg.
Katasterkarta, den viktigaste av de till en
kataster (se d. o.) hörande urkunderna,
återger i de länder, som äga kataster, merendels
i skalor från 1 : 200 till 1 : 5,000 alltefter
rikedomen på kartdetaljer, huvudsaki. dets. som
svenska lantmäterikartor jämte uppdelning i
parceller (se d. o.). En början till
kataster-mätning kan anses gjord i Sverige genom
nymätningarna (sedan omkr. 1900) av städer
enl. siffermetoden samt genom lantmäteriets
mätningstekniska reformering. K. Rn.*
Katastermätning (se Kataster),
uppmätning av jorden för beskattningsändamål.
Katastrof [-strä’f] (grek, katastrofè,
omkastning, utgång), stor olycka, förstöring,
undergång.
Katastrofteorien el. Ka t ak ly sm
teorien (om dess innebörd se Geologi, sp.
550) fick mot 1800-talets mitt vika för
aktua-lismteorien (se A k t u a 1 i s m). Denna synes
ha gått för långt, så att en reaktion
uppstått och man i allm. går en medelväg, som
utesluter ytterligheterna, å ena sidan k:s
antagande av kortvariga katastrofer,
förorsakade av andra krafter än de nu på jorden
verksamma, å andra sidan aktualismens
postulat om den långa tiden som en allt
övervinnande geologisk faktor. K. A. G.
Katatoni (av grek. kata’tonos, nedspänd,
nedtryckt), av tyske psykiatern K. L.
Kahl-baum införd term för ett sjukligt
själstillstånd, sammansatt av viljelivet berörande
sjukdomssymtom (katatona symtom).
Alltefter dessas art blir den yttre bilden vid
k. mycket växlande. Gemensamt är de
katatona handlingarnas mer eller mindre
fullständiga oberoende av föreställnings- och
känsloliv; de stå ofta i avsaknad av motiv, t. o. m.
för den sjuke själv. Som exempel på katatona
symtom må nämnas negativismen,
varvid den sjuke behärskas av en tendens att
motsätta sig allt vad man begär av honom,
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
