Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaukasus - Kaukasus - Kaula - Kaulbach, Wilhelm - Kaulbach, Friedrich - Kaulbach, Friedrich August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Kaukasus—Kaulbach
552
Landskapsbild från Kaukasus.
Bergets naturförhållanden influeras starkt
av den klimatiska motsättningen mellan
nordsidans mot ö. alltmer utpräglade torra
stäppklimat och sydvästsidans regnrika, varma,
pontiska kustklimat; i s. ö. går det torra
stäppklimatet över även på sydsidan av K.
Centrala K. har glaciärer av samma
storleksordning som Alpernas. — Snögränsen ligger
2,700—3,800 m ö. h. Bergets s. v. delar äro
till stor del täckta av urskog; f. ö. utgöras
skogarna på bergssluttningarna nederst av
mediterrana el. mellaneuropeiska lövträd, där
ovan barrskogar och högre upp lövskog med
björk, rhododendronbestånd och alpina växter.
Vin, kastanje och valnöt odlas upp mot 1,000
m ö. h., korn och råg gå upp till 1,800 m. Om
passövergångar se K a u k a s i e n. O. Sjn.
Kåu’kasus, astron., se Månen.
Kaula, se Hawaiiöarna, sp. 647.
Kåu’lbach, tyska målare. Wilhelm v.
K. (1805—74) tillhörde Cornelius’ elevkrets i
Düsseldorf och München och vann ett mycket
stort, dock ej obestritt, rykte som
monumentalmålare. Som mästerverk skattades framför
allt hans väggmålningar i Neues Museum i
Berlin: »Hunnerslaget», »Babels torn»,
»Jerusalems förstöring», »Greklands blomstring»,
»Korsfararna vid Jerusalem» och
»Reformationens tidsålder». De sex stora målningarna
med sina allegoriska inslag utfördes med
mineralfärger 1847—66. Andra
monumentalmålningar av K. finnas i Germanisches Museum
i Nürnberg och Maximilianeum i München
(»Slaget vid Salamis»). En vidlyftig serie
skisser till freskomålningar för ytterväggarna
i Nya pinakoteket i München bevaras där
(ämnet är konsternas blomstring under
Ludvig I:s hägn); freskerna, utförda av annan
hand, äro mestadels ödelagda av väder och vind.
K. sökte djupsinniga
uppgifter, men hans
konst har ej stått sig
inför eftervärlden, som
finner honom
opersonlig och ytlig och i hans
monumentala verk ser
en skäligen fadd
il-lustrationskonst, behagliga kompositioner
med schablonmässiga
skönhetstyper. Sin
berömmelse som
illustratör vann han främst
genom bilderna till
Goethes »Reineke
Fuchs». Senare följde flera andra
tecknings-serier, ss. »Goethe-Galerie», »Goethes
Frauen-gestalten» och »Schiller-Galerie». — Monogr.
av H. Müller (1893) och F. v. Ostini (1907). —
Hermann K. (1846—1909), son till W. v. K.,
elev av Piloty, blev prof, i München, målade
antika och historiska motiv: »Mozarts sista
stunder» (Wiens museum), »Odödlighet»
(München, Nya pinakoteket). — Friedrich K.
(1822—1903), brorson till W. v. K., var
hovmålare i Hannover, målade historietavlor,
»Karl den stores kröning» (Maximilianeum i
München), och porträtt. — Friedrich
August K. (1850—1920), son till Fr. K.,
verksam i München, målade omtyckta genrer,
historiska kostymbilder samt eleganta
porträtt av societetsdamer och barn. Represente-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Wilhelm von Kaulbach.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
