Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kauntiz, Wenzel Anton, von Kaunitz-Rietberg - Kauppinen, Heikki - Kaurisnäcka - Kaus - Kausal - Kausalitet - Kausalsammanhang - Kausativ - Kaustik - Kaustika el. Brännlinje - Kaustika alkalier - Kautel - Kauterisation (Kaustik) - Kaution - Kautokeino - Kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555 Kauppinen—Kautschuk 556
politik ställde sig K. på dennes sida mot
kejsarinnan. Han fick minskat inflytande efter
hennes död och tog 1792 avsked från sina
ämbeten. K. var ett original, stel och fåfäng
men stor gynnare av vetenskap och konst.
Delar av hans brevväxling äro utgivna. Litt.:
G. Küntzel, »Fürst K.-Rittberg als
Staats-mann» (1923). (B. H-d.)
Kau’ppinen, Heikki, finländsk författare
(1862—1920). Kom i unga år som dräng till
Juhani Ahos far, vars söner togo sig an den
begåvade ynglingen. 1884 blev han
ambula-torisk skollärare och 1893 lärare vid en
uppfostringsanstalt i Kuopio. Under pseud.
Kauppis-Heikki utgav K. skildringar
ur det savolaksiska folklivet. Hans samlade
arbeten utkommo 1920—21. Litt.: I. Ilavu,
»Kauppis-Heikki» (1925). H. E. P.
Kåu’risnäcka, se Porslinssnäckor.
Kaus, till segel, stag o. dyl. fästa ringar av
metall el. trä, i vilka hakar, taljerep el. dyl.
huggas.
Kausal, som innebär en orsak, orsaks-; k.
sats, bisats, som anger orsaken (grunden)
till huvudsatsens utsago och inledes med en k.
konjunktion (sv. då, emedan o. s. v.).
Kausalitet, filos. K. el. kausalsammanhang
formuleras av Kant så: allt som sker (B)
föregås av något (A), varefter det följer enl. en
regel. Det råder då ett nödvändigt
tidsförhållande emellan A och B så, att A, varhelst det
uppträder i tidsserien, efterföljes av B. Denna
nödvändiga tidsförbindelse är just det
konstituerande momentet i kausalbegreppet. Den
förbindes dock ofta med andra tankegångar,
så t. ex. i den rationalistiska filosofien med
den föreställningen, att det råder identitet
mellan orsak och verkan, varför man ock
anser, att k. kan bevisas ur motsägelselagen.
Redan under gamla tiden och medeltiden
ifrågasattes av vissa filosofer
kausalbegrep-pets bevisbarhet, men den mest principiella
kritiken riktades emot detta av Hume, som
sökte visa, att man aldrig vare sig a priori el.
a posteriori kan bevisa detta begrepps
giltighet. Kant sökte övervinna denna kritik
genom att visa, att k. är en nödvändig
förutsättning för all erfarenhet, så att
verkligheten, om man förnekar k., blir ett kaos, varom
ingen kunskap är möjlig. Också i våra dagars
filosofi spelar kausalundersökningen en
dominerande roll. Vissa specialvetenskaper ha
sina särskilda kausalproblem, t. ex.
straffrätten, som har att undersöka det
kausalför-hållande, som konstituerar ett brott. C. H-m.
Kausalsammanhang, se Kausalitet.
Kausatlv, förorsakande. — Kausativt
(f a k t i t i v t) verb, härlett transitivt verb,
som uttrycker den verksamhet, vilken
frambringar det, som stamordet betecknar, t. ex.
fälla (av falla), bränna (av brinna).
Kaustlk. 1. (Adj.; ovanligare form är
k a u s t i s k; av grek. käustiko’s, brännande.)
Frätande, brännande. Ett för medicinskt
bruk, förstörande av en sjuk vävnad, avsett
frätmedel kallas causticum. — 2. (Subst.)
Operation med brännande el. frätande medel,
kauterisation (se d. o.). Jfr även
Galvano-k a u s t i k.
Kau’stika el. B r ä n n 1 i n j e. Vid ljusets
reflexion i en sfärisk konkav spegel eller vid
dess brytning i en positiv lins förenas till
följd av den sfäriska aberrationen icke alla
strålarna i en punkt, utan de centrala
(närmast axeln belägna) skära varandra längre
från spegeln, resp, linsen, än sidostrålarna.
Bilden av en lysande punkt blir således icke
en punkt utan en yta, brännyta,
uppkommen genom de varandra successivt skärande
strålarna. Skärningslinjen mellan brännytan
och ett plan bildar en k. Man ser en sådan
brännlinje t. ex. då solen skiner i en med
kaffe eller annan ogenomskinlig vätska
nästan fylld kopp. Brännlinjen bildas där genom
reflexion mot koppens inre vägg och
brännytans genomskärning av vätskeytan. Uppstår
k. genom reflexion, kallas den k a t ak
au-s t i k a, varemot den, som alstras genom
brytning, benämnes diakaustika. L. A. F.*
Kaustlka alkälier kallas ibland på grund
av sina frätande egenskaper kaliumhydroxid
(kaustikt kali), natriumhydroxid och
ammo-niaklösning. — K a u st i k soda, se
Natriumföreningar.
Kautel (lat. cautèla), försiktighetsmått.
Kauterisation (K a u s 11 k), operation, som
utföres med brännande eller frätande
medel. I förra fallet sker detta genom
galvano-kaustik (se d. o. 1) el. med en på annat sätt
upphettad metallspets. I äldre tider användes
härvid ymnigt och i många former
brännjärn (cauteria). En bränning el. rättare
etsning kan också åstadkommas kemiskt
med kromsyra, silvernitrat (lapis) och andra
s. k. etsmedel (se d. o.). T. R.
Kautiön (lat. cau’tio, av cavére, gå i borgen
för), borgen. — K a u t i o n i’s t, borgesman.
Kåu’tokeino, Finmark fylkes sydligaste
sogn och herred, Norge, vid gränsen mot
Finland; 941 inv. (1920), huvudsaki. lappar.
Räknades en tid till Sverige men tillföll vid
gränsreglering 1751 jämte Karasjok (se d. o.)
Norge. Om de av religiös jäsning
framkallade blodiga uppträdena 1852 i K. se S.
Trom-holt, »Under nordlysets straaler» (1885).
Kåu’tschuk (av det indianska ordet
caa-o-chu, gråtande träd; eng. india rubber) el.
Gummi elasticum, Rågummi,
erhål-les genom koagulering av mjölksaften (latex)
hos kautschukväxter (se d. o.). Denna
ut-vinnes genom att man sårar trädens bark
med en yxa och under varje sår anbringar
en liten bleckkopp, vari den utrinnande
saften uppsamlas. Metoderna för trädens
skattande ha betydligt förbättrats under det
senaste årtiondet, så att saften kan
tappas ur träden år från år utan att dessa,
som tidigare var fallet, tyna av, vissna och
dö. S. k. vildkautschuk erhålles i
Brasilien ur mjölksaften genom dess koagulering
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
