Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Kautschuk
558
genom rökning. Härvid doppas ett roder lik
-nande trästycke i mjölksaften och torkas
sedan i röken från en eld, som underhålles med
hartsrika palmnötter o. dyl. På samma sätt
fästes skikt efter skikt av k. på detta
verktyg, tills en klump om 10—20 kg vikt
er-hålles. Den så erhållna, efter hamnstaden
Para benämnda parakautschuken är
mörkfärgad av röken och visar vid
genomskärning ett randigt snitt. Andra sorters
vildkautschuk finnes i handeln i form av
mindre bollar eller skivor, beroende på sättet
för koaguleringen. — På kautschukplantagen
sker koaguleringen mera rationellt. Saften
samlas i förtenta kärl, utspädes med vatten,
silas och tömmes i större behållare, där
koaguleringen framkallas genom tillsats av syror
och uppvärmning. Den avskilda k. rentvättas
på valsverk och utvalsas till tunna skikt, s. k.
c r è p e, som torkas och ofta hoppressas till
balar. Om k:s bearbetning se G u m m i f
a-b r i k a t i o n.
I mjölksaften förekomma små oljedroppar
av kolväten jämte en mindre mängd
äggviteämnen och salter, vilka torde spela en viktig
roll vid den polymerisering av kolvätena till
k., som äger rum vid koaguleringen.
Moderkolvätet för naturkautschuk är isopren, en vid
37° C kokande, lättflyktig vätska. Den bildade
råkautschuken är vid vanlig temp. det mest
elastiska ämne man känner men blir i köld
spröd och övergår vid upphettning till en
klibbig, tjärartad massa. K. löses i
kol-svavla, bensin och vissa andra organiska
vätskor. Utom kolväten finnas i råkautschuk
s. k. kautschukhartser, vilka uppkommit vid
oxidation av k. eller kautschukbildande
kolväten genom luftens syre. Vid längre
förvaring och vid hög temp. fortsätter k:s
förharts-ning, varvid den torkar, hårdnar och mister
sin elasticitet.
K. kan även framställas syntetiskt, men
sådan k. har hittills ej fullt ut kunnat
bibringas naturkautschukens fördelaktiga
fysikaliska egenskaper, särskilt dess elasticitet.
Syntetisk k. torde även under lågkonjunktur
på kautschukmarknaden ha svårt att
konkurrera med naturkautschuken. Man har
anledning antaga, att k. i de kautschukförande
träden bildas av vissa sockerarter, som i sin
ordning uppkommit ur kolsyra och vatten
genom samverkan av växternas klorofyll och
ljuset. Av sockerarterna torde i mjölksaften
bildas isopren, som vid polymeriseringen ger
vanlig k.
Man har nu, särskilt genom arbeten av
tyska och engelska kemister, funnit metoder
för relativt billig framställning av isopren
och de därmed besläktade kolvätena b u t
a-d i e n, dimetylbutadien och e r y t r e n
samt för dessa kolvätens polymerisering till
olika kautschukarter. Tekniskt mest utarbetad
och billigast är framställning av
dimetylbutadien och motsvarande s. k. metylkautschuk.
Som utgångsmaterial nyttjas kalciumkarbid,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Tappning av mjölksaft ur ett kautschukträd.
som ger acetylen. Ur denna framställes
ättiksyra och ur dess kalksalt aceton, som sedan
kan överföras till dimetylbutadien. —
Poly-merisationen sker genom lång tids
upphettning under tryck till högre temp. vid närvaro
av en del katalysatorer, ss. glycerin och
urinämne jämte piperidin och dimetylanilin, av
vilka den förra gör produkten mera resistent
mot luftsyre och den senare ger den bättre
elastiska egenskaper. E-t N-n.
Indianerna kände till och använde k. före
Columbus, bl. a. för impregnering av kläder,
till bollar (jfr Bollspel) o. s. v. Först La
Condamine spred i Europa närmare kännedom
om k., som i slutet av 1700-talet
importerades till England och nyttjades till
rader-gummi, slangar o. s. v. 1798 blev Gamla
världens förnämsta kautschukträd, Ficus elastica,
känt genom William Roxburgh, skeppsläkare
i Ostindiska kompaniets tjänst (därav k:s
engelska namn, india rubber). 1820
tillverkades vattentäta kläder med tillhjälp av k. Men
det var först efter amerikanen Ch. Goodyears
(1800—60) införande av
vulkaniseringsmeto-den, som k. fick allt större användning, och
förbrukningen har sedan dess oavbrutet stigit.
Mer än hälften av världsmarknadens k.,
para-kautschuk, härrörde länge från Brasiliens
vilda Hevea-trüd. Den gäller ännu i dag som
marknadens bästa. 1876 lyckades sir Henry
Wickham (1842—1928; han adlades för denna
bedrift) att trots brasilianskt exportförbud
överföra hevean till London, där den först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
