Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschuk - Kautschukväxter el. Gummiväxter - Kautsky, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Kautschukväxter—Kautsky
560
planterades i Kew gardens och sedermera
överfördes till Ceylon och Singapore, och
därmed lades grunden till våra dagars
kaut-schukplantagedrift i stort. År 1913 var
världs-produktionen 110,180 ton, varav mer än 50 %
utgjordes av vild brasiliansk k. 1928 var
produktionen 617,299 ton, därav vild k. 40,000
ton. — Kautschukpriserna ha växlat oerhört,
och omkr. 1910—11 nådde de kulmen, den
stora »gummiboomen». Efter världskriget
sjönko priserna, så att 1922
plantageodling-arna gingo med förlust. En restriktionsplan
(Stevensonplanen) infördes, och sundare
förhållanden ha återinträtt. På grund av sin
högt uppdrivna bilindustri äro Förenta
staterna den största avnämaren av k. (omkr.
70 % av världsproduktionen), medan
plan-tagerna även i Nederländska Indien
behärskas av brittiskt kapital. Detta har på grund
av de stora prisfluktuationerna lett till
komplikationer mellan konsumenter och
producenter, och Amerikas strävan går ut på att
göra sig oberoende av Englands herravälde på
kautschukmarknaden. Sålunda har den
amerikanske gummifabrikanten Firestone anlagt
kautschukplantager i Liberia, och H. Ford har
erhållit koncession på stora jordområden i
Brasilien, som skola förvandlas till plantager.
Sveriges import av oarbetad k. var 2,397 ton
1928. Jfr B a 1 a t a, F a k t i s,
Gummifabrikation, Gutta, perka och K a u
t-schu k växter. — Litt.: H. Wright,
»He-vea Brasiliensis or Para rubber» (1912);
W. C. Geer, »The reign of rubber» (1922);
A. Sörlin, »Kautschuk» (1928). O-fJ-n.
Kautschukväxter el. Gummiväxter
förekomma i en mängd olika arter och
varie-teter i framför allt tropiska, nederbördsrika
områden, särskilt Amasonområdet,
Kongoom-rådet, Mellanamerika och Ostindien.
Utmärkande för dem alla är förekomsten av en stor
rikedom på mjölksaft, som efter intorkning,
koagulering m. fl. framställningssätt lämnar
kautschuk (se d. o.) el. gummi elasticum.
Mjölksaften uppträder hos växterna antingen
i s. k. mjölksaftceller eller i mjölksaftkärl,
av vilka de förra äro vanligast hos de hittills
ekonomiskt viktigaste k. De äro levande
celler, som i sin plasma innehålla en stor mängd
av cellkärnor och vanl. även stärkelsekorn.
De förekomma i för kautschukindustrien så
betydelsefulla familjer som Euphorbiaceae,
Moraceae, Apocynaceae och Asclepiadaceae.
Kautschuken förekommer i mjölksaften i ett
slags emulsion som små kulor med en
diameter av endast omkr. O,oo2 mm (se vidare
Kautschuk).
Viktigast av k. är hevean (Ilevea
brasiliensis), parakautschukträdet, som torde ge
i runt tal mer än 90 % av hela världens
kautschukproduktion. Trädet är som
fullvuxet 20—40 m högt och omkr. 1 m i
genomskärning. I vilt tillstånd förekommer det
som enstaka exemplar i den tropiska
urskogen. Vild hevea är utbredd över större delen
av Brasilien, främst inom de
nederbördsri-kaste delarna kring Amasonfloden och dess
talrika bifloder. Utom i Brasilien, där dess
odling ännu så länge är ganska begränsad,
odlas den med allt större framgång bl. a. på
Ceylon, Malackahalvön och Sundaöarna.
Av övriga k. märkes Manihot glaziovii,
cearä- el. manicobakautschukträdet. Detta
träd växer vilt inom n. ö. delen av Brasilien,
i synnerhet staten Cearä. I likhet med hevean
har det lätt att acklimatisera sig och odlas
inom de flesta tropiska länder, särskilt i
Östafrika. Kvaliteten står föga efter
parakaut-schukträdets. — Även Sapium-nrter äro
vildväxande i Brasilien. Kvaliteten är hög.
De odlas i Brittiska Guayana, ehuru i liten
skala. — Castilloa elastica,
cauchokautschuk-trädet, hör hemma i Centralamerika,
angränsande delar av Sydamerika och Västindiska
öarna samt odlas där, särskilt i s. delen av
Mexiko. I Gamla världen har odlingen visat
sig slå mindre väl ut. Det uppges stundom
ge större avkastning än hevean. — Ficus
elastica, assam- el. indiakautschukträdet, se
Ficus. — Funtamia elastica (Kickxia
elastica), Afrikas kautschukträd, silk rubber tree,
påminner i förekomstsätt närmast om hevean.
Dess utbredningsområde är Kongoområdet. —
Ilancornia speciosa,
mangabeirakautschukträ-det, förekommer i s. ö. Brasilien. Odlas ej
nämnvärt. — Landolphia-arter,
kautschuklianer, och arter av släktet Carpodinus höra
hemma i Afrika. Landolphiakautschuk är av
mindre god kvalitet. O-f J-n.
Kåu’tsky, Karl, tysk socialdemokratisk
nationalekonom (f. 1854 io/to i Prag). Har
sedan 1875 medarbetat i socialistiska
tidningar och redigerade 1883—1917 tidskriften Neue
Zeit, som avsåg att
vara hela det tyska
socialdemokratiska
partiets vetenskapliga
organ och
representera särskilt dess
ortodoxt marxistiska
riktning. I
befolknings-spörsmålet omfattar
K. Malthus’ lära och
ansluter sig till
ny-malthusianismen.
Bland K:s främsta
arbeten märkas »Marx’
ökonomische Lehren» (1887; »Karl Marx’s
ekonomiska läror», h. 1—4, 1888—90), »Das Erfurter
Programm» (1892; »Socialismens grundläror»,
bearb. sammandrag, 1904 och 1909), en
teoretiskt belysande utläggning av det program,
som Tysklands socialdemokratiska parti antog
vid kongressen i Erfurt 1891 och vartill K. själv
utarbetat förslaget, »Die Agrarfrage» (1899),
ett försvar för Marx’ teori om
koncentrations-processen inom jordbruket, »Bernstein und
die äozialdemokratische Partei» (1899;
»Socialdemokrati och socialism», 1908), ett inlägg
i den energiska och uppseendeväckande strid,
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
