Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautsky, Karl - Kauttua - Kautzsch, Emil - Kavaj - Kava-kava (Kaoua-kaoua) - Kavala, Cavalla, Kavalla - Kavalett - Kavaljer - Kavaljererna - Kavalkad - Kavalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Kauttua—Kavalleri
562
som K. i Neue Zeit och på partidagar fört
mot E. Bernstein (se d. o.) och den
reformistiska riktningen inom socialdemokratien, »Die
soziale Revolution» (1903; sv. övers. 1906) och
»Die historische Leistung von Karl Marx»
(1908). Bland K:s senare skrifter märkas
»Georgien» (1921), »Rasse und Judentum»
(1914), »Die proletarische Revolution und
ihr Programm» (1922), »Thomas More» (i
»Vorläufer des neueren Sozialismus», 2, 1893;
3:e uppl. 1913; sv. övers. 1893), »Der Ursprung
des Christentums» (1908; 13:e uppl. 1923),
»Die Klassengegensätze im Zeitalter der
fran-zösischen Revolution» (1908; sv. övers. 1917)
och »Die materialistische
Geschichtsauffas-sung» (1927). K. slöt sig 1917 till det
oavhängiga socialdemokratiska partiet. Efter
revolutionen i nov. 1918 anställdes han i
utrikesministeriet och fick i uppdrag att för
utgivning ordna akter rörande skulden till
världskriget, och på grundval av hans arbete
utgavs sedan av M. Montgelas och A.
Schüc-king den värdefulla dokumentsamlingen »Die
deutschen Dokumente zum Kriegsausbruch»
(4 bd, 1919). K. ogillade flera oavhängiga
socialisters samgående med de ryska
bolsjevi-kerna och hade betydande andel i de båda
tyska socialdemokratiska partiernas
återförening (sept. 1922). E. F. K. S-n.
Kau’ttua, pappersbruk och träsliperi i Eura
socken, Åbo och Björneborgs län, Finland.
Äges av A. Ahlström Osakeyhtiö. Årstillv.
7,200 ton papper.
Kåutzsch, Emil, tysk protestantisk teolog
och orientalist (1841—1910), prof, i Leipzig,
Basel, Tübingen och (från 1888) Halle. K.
gjorde sig känd som en av den nyare
gammaltestamentliga forskningens förnämsta
ban-brytare. Han utgav »Grammatik des
Biblisch-Aramäischen» (1884) och i förening med andra
övers., jämte kritiska anmärkningar och
inledningar, av G. T:s kanoniska, apokryfiska
och pseudoepigrafiska böcker: »Die Heilige
Schrift des Alten Testaments» (1890—94; 4:e
uppl. 1923) och »Die Apokryphen und
Pseud-epigraphen des Alten Testaments» (1898—
1900). Jfr Bibelöversättningar, sp.
211. Sedan 1888 utgav han (jämte andra)
»Theologische Studien und Kritiken». S. H-r.
Kava’j, kort rock (utan skört), med en el.
två knapprader.
Kava-kava (Kaoua-kaoua) fås av örten
Piper methysticum (fam. Piperaceae) på Stilla
havets öar. Av roten, k a v a r o t, bereda
polynesierna rusdrycken a v a. Bitar av roten
tuggas, varigenom en ymnig salivflytning
åstadkommes. Denna saliv uppsamlas i en
skål jämte de tuggade bitarna av roten, vars
stärkelse övergår i alkoholjäsning; av denna
vätska beredes drycken. Kavapreparat ha
brukats mot inflammation i urinröret
(särskilt gonorré). C. G. S.
Kava’la, C a v a 11 a, off. K a v a 11 a,
huvudstad i grek, nomos K. (118,568 inv. 1928),
vid Egedska havet, innanför ön Thasos; 49,310
Ord, som saknas under
inv. (1928). Biskopssäte. Stor tobaksindustri
och export av spannmål, bomull och tobak.
K. anses vara det Neapolis, där Paulus enl.
Apg. 16: 11 landsteg. — Under världskriget
lät 26 aug. 1915 den grekiske kommendanten
i K. till de allierades harm bulgarerna
besätta alla forten där. Bulgarerna besatte 12
sept. s. å. även staden K., varpå 4:e grekiska
armékåren, omkr. 10,000 man, internerades i
Tyskland. I okt. 1918 återtogs K. av grekerna.
Kavale’tt (it. cavale’tto, liten häst), på en
ställning vridbar platta, varpå skulptörens
ler- el. vaxmodell står under arbetet.
Kavaljer (fr. cavalier, eg. ryttare),
uppvaktande adelsman vid hov; belevad man; herre,
som för en dam till bords, i dans o. s. v.;
även befästningsverk med större eldhöjd än
de kringliggande, »högverk».
Kavaljererna, namn på eng. konungen Karl
I:s anhängare i striden mot parlamentet.
Kavalkad, ryttartåg, ryttarfölje.
Kavalleri (av lat. caba’llus, häst), förr R y
t-t e r i, ett av de i en armé ingående
huvud-truppslagen, vilket utbildats att uppträda
och strida såväl till häst som till fots. På
grund av sin rörlighet har k. en viktig
uppgift att fylla i spanings- och
bevakningstjänsten, på samma gång det under rörligt
fältkrig kan göra sig kraftigt gällande vid
uppträdande i fiendens flank och rygg, vid
förföljandet av en slagen fiende o. s. v.
K. förekom, vanl. i rätt stort antal, hos
forntidens alla österländska folk. Romarnas
k. var däremot, särskilt i äldre tider, av
mycket underordnad betydelse. Under
folkvandringarna kämpade folken mest till fots,
men de vilda ryttarstammarnas infall
öster-ifrån gav anledning till uppsättandet i
Europa av k., och detta fick under medeltiden
genom riddarväsendet sin blomstringstid. Mot
medeltidens slut nedsattes, i synnerhet genom
eldvapnen, k:s betydelse. I st. f. de oordnade
riddarhoparna trädde kompanier av bestämd
storlek och rekryterade av värvat manskap.
På grund av olikhet i utrustning och
beväpning skildes mellan tungt k., lätt k.
och dragoner (ett mellanting mellan tungt
och lätt k.). K. uppställdes i stora, djupa
massor, och dess stridssätt urartade till en
icke avgörande eldstrid. Gustav II Adolf
återgav k. dess rätta betydelse, då han återinförde
attacken i fyrsprång. Karl XII använde
alltid detta anfallssätt, vilket sedermera kom
till heders vid preussiska k. under Fredrik II.
Napoleon I använde k. i massformationer mot
avgörande punkter i fiendens ställning. —
Under den period, som föregick världskriget
1914—18, var k., ehuru reg:tena hade
skiftande benämningar (k y r a s s i ä r e r,
husarer, dragoner, hästjägare), av
i huvudsak enhetligt slag, således beväpnat
med sabel och karbin; i viss utsträckning,
dock ej i Sverige, ingick i beväpningen även
lans. Reg.tet var indelat i 4—6 skvadroner
och varje skva,dron i 3—4 troppar. K. var
av-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
