- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
609-610

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemisk reaktionslära - Kemisk statik - Kemisk teknologi - Kemiskt element el. Grundämne - Kemisk tidskrift, Svensk - Kemisk trämassa - Kemsik tvätt - Kemistsamfundet - Kemi träsk - Kemitypi - Kemi älv - Kemmel - Kemmerer, Edwin Walter - Kemner, Nils Viktor Alarik - Kemo-, Chemo- - Kemonasti - Kemotaxi - Kemoterapi - Kemotropism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

609

Kemisk statik—Kemotropism

610

kännedomen om de elektriska system, som
atomerna utgöra, gör det möjligt att till
elektriska krafter återföra och till storleken
uppskatta de mellan dem verkande »kemiska»
krafterna; även atomernas noggrant kända
dimensioner spela vid uppkomsten av deras
föreningar och därmed för de kemiska
reaktionerna en viktig roll. G. S-ck.

Kemisk statik, läran om kemisk jämvikt
(se M as s verk ans lag).

Kemisk teknologi, läran om den
vetenskapliga kemiens tillämpningar inom industrien,
i synnerhet som läroämne vid tekniska
undervisningsanstalter.

Kemiskt element el. Grundämne, se
Atom, sp. 430.

Kemisk tidskrift, Svensk, se
Kemistsamfundet.

Kemisk trämassa, se P a p p e r s m a s s
e-tillverkning.

Kemisk tvätt, rengöring av läder- och
textilvaror medelst indifferenta, flyktiga
lösningsmedel, vilka direkt lösa de i föremålen
béfintliga föroreningarna. Det först
använda lösningsmedlet var bensol. Sedan på
1880-talet ren bensin, som ej efterlämnar någon
lukt, kom i handeln, brukas mest denna. På
senaste tiden ha åtskilliga kloretylener fått
stor användning, då dessa ha fördelen att
ej vara eldfarliga. Även andra flyktiga
lösningsmedel, ss. sprit, eter, kloroform,
amyl-alkohol, ättiketer, användas men då oftast
som tillsats till bensin och bensol för att öka
dessas lösningsförmåga. — Själva
tvättningen utföres utan lufttillträde i slutna
dubbelcylindrar. Den inre cylindern, i vilken
tvättgodset befinner sig, är perforerad och
har en fram- och tillbakagående roterande
rörelse, omkr. 18 varv per min. Efteråt
spolas med nytt lösningsmedel, som därpå renas
och återvinnes genom omdestillering. —
Nackdelen med kemisk tvättning är, att
lösningsmedlen blott lösa fetter, hartser, oljor o.
dyl. Men vanliga fläckar av t. ex. socker,
stärkelse, salter gå ej att avlägsna med
denna metod. När föremålen tåla vid det,
kombineras därför kemisk s. k. torrtvättning med
vattentvättning. D-m.

Kemistsamfundet i Stockholm bildades 1883
och räknar bland sina (ung. 500) medl.
representanter för alla grenar av kemisk
verksamhet. Det sammanträder 9 ggr årl. och utger
Svensk Kemisk Tidskrift (grundad 1889) med
12 h. om året (sedan 1918). Samfundet har
två fonder, den ^Norblad-Ekstrandska fonden
och Oscar Carlsons medalj fond, varifrån utgå
penningpriser och medaljer till förtjänta
kemister. G. S-ck.

Kemi träsk [ke’-]> se Kemi älv.

Kemitypl, framställning medelst etsning i
metall av tryckformar (klichéer) för
bok-tryckspressen. J. H-g.

Kemi älv [ke’-], fi. Ke’mijoki, Finlands
längsta flod, upprinner nära ryska gränsen,
„genomflyter Kemi träsk (fi. Kemijärvi;

142 kvkm, 146 m ö. h.) och utfaller‘i n. delen
av Bottenviken (se karta vid art. Finland);
flodområde 51,400 kvkm, därav 1,4 % sjöar,
längd 425 km, medelvatteneffekt 568,000 hkr,
ej utbyggd till följd av isförhållandena och
de stora vattenståndsvariationerna. K. har
största vattenkraften bland Finlands floder.
Nedom Kemi träsk omfattar vart och ett av
de största fallen, Petäjäkoski, Narkauskoski
och Taivalkoski, 50,000—60,000 hkr. Nästan
hela K. nyttjas som flottled. Stort laxfiske.

Kemmel [ke’-], by och höjdsträckning 8
km s. v. om Yperen i belg. prov. Västflandern.
Kemmelhöjden var under världskrigets sista
skede (från april 1918) platsen för
hårdnackade strider (se Belgisk-franska
fronten, sp. 1188).

Kemmerer [ke’maro], Edwin Walter,
amerikansk nationalekonom (f. 1875), fil. dr på
avh. »Money and credit instruments in their
relation to general prices» (1907; 2:a uppl.
1909), 1912 prof, i nationalekonomi och
finansvetenskap vid univ. i Princeton. Som expert
har han medverkat vid ordnandet av
penningväsendet för Filippinerna 1903 och därefter i
flera stater, bl. a. i mellersta och s. Amerika,
samt vid Daweskommittén. Bland hans
arbeten märkas »Modern currency reforms» (1916)
och »The A B C of the federal reserve system»
(1918). E. F. K. S-n.

Kemner [ke’-], Nils Viktor Alarik,
entomolog (f. 1887 Vz)- Fil. dr i Lund 1918,
laborator vid Centralanstaltens
lantbruks-entomologiska avd. 1921, föreståndare för
univ:s i Lund entomologiska samlingar 1929.
Har vid sidan av praktisk entomologi särskilt
studerat skalbaggar och termiter.

Kèmo-, Chèmo- (av kemi), förstavelse
i ord, ss. kemotekniker, kemoterapi m. fl.

Kemonastl (av kemi och grek. na’stèin,
trycka), kemiskt utlösta retningsrörelser hos
dorsiventrala organ, t. ex. klängen,
insektätande växters fångstorgan, varvid
krök-ningsriktningen bestämmes av organets
byggnad, ej av retningsmedlet. Se
Retnings-fysiologi. E. S-g.

Kemotaxl (av kemi och grek. ta’xis,
ställning), kemiskt utlösta förflyttningsrörelser
hos fritt rörliga organismer och hos i celler
inneslutna protoplasmatiska organ. Se
Retning sfysiologi. E. S-g.

Kemoterapi, av P. E h r 1 i c h (se d. o.)
givet namn på sjukdomsbehandling med
läkemedel, som skola inne i blodet eller organen
kemiskt påverka och döda levande
smittämnen, en invärtes antiseptik vid
infektionssjukdomar. Ehrlich lyckades
framställa några medel, som dödade smittämnen
inne i kroppen utan att i regel skada denna,
ss. vissa färgämnen (trypanrött m. fl.) och
arsenikföreningen salvarsan. Även
antimon-och vismutföreningar kunna utöva liknande
kemoterapeutisk verkan. C. G. S.

Kemotropi’sm (av kemi och grek. tro’pos,
vändning), kemiskt utlösta krökningsrörelser

XI. 20

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free