Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keplers lagar - Keplers problem - Keppel, släkt - Kerak - Kerameikos - Keramik - Keramiker - Keratin - Keratitis - Keratos - Kératry, Auguste Hilarion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Keplers problem—Kératry
624
mindre avvika från den elliptiska formen.
Jfr Gravitation. B-d.
Keplers problem, ett av J. Kepler (se d. o.)
1609 framställt problem, vars lösning
möjliggör bestämmandet av en planets läge i ett
givet tidsmoment, om man känner dess bana
och tiden för dess passage genom periheliet.
Detta problem leder till en ekvation, den s. k.
Keplerska ekvationen, som dock ej
kan på direkt väg fullt exakt lösas.
Emellertid finnas metoder att på approximativ väg
med fullt nöjaktig noggrannhet erhålla en
lösning. B-d.
Keppel [kepl], engelsk adelssläkt av
holländskt ursprung, vilken kom över till
England 1688 med Arnold Joost van K.
(1669—1718), 1696 upphöjd till earl av
Al-be m a r 1 e. Han var Vilhelm III:s förtrogne
följeslagare och stred från 1706 som holländsk
rytterigeneral under Marlborough mot
fransmännen. Hans sonson George K., sedan
1754 earl av Albemarle (1724—72), blev
1759 engelsk generallöjtnant och vann 1762
rikt byte som befälhavare över den
landstig-ningshär, som besatte Habana. Dennes
brorsons son storamiralen sir Henry K. (1809—
1904) utmärkte sig 1842—43 vid
undertryckandet av sjöröveriet vid Borneo, 1854—55
som fartygsbefälhavare under Krimkriget och
1857 under striderna vid Kanton (adlad s. å.).
Jfr självbiografien »A sa,ilor’s life under four
sovereigns» (1899). V. S-g.
Kerak [kö’-]. 1. E 1 - K., stad i
Transjorda-nien, vid den till Döda havet förande wadi
el-Kerak; omkr. 18,000 inv. K. var en av
moabiternas huvudorter. Under korstågen var
K:s borg, som behärskade karavanvägen från
Egypten till Syrien och Arabien, ofta
omstridd. Den intogs 1188 av Saladin, vars
efterföljare ytterligare befäste K. Staden är
byggd på en av djupa raviner omgiven kulle,
som i s. behärskas av den kvarstående,
mäktiga borgen. Stadsmurarna äro delvis rivna;
de flesta byggnaderna äro eländiga kojor. —
2. SeTransjordanien.
KeraméFkos [ke-] (grek. Kerameiko’s},
»kruk-makarkvarteret», två stadsdelar i n. v. delen
av det forna Aten, inre K. innanför, yttre K.
utanför stadsmuren. Genom två närbelägna
portar, Dipylon och den heliga porten, ledde
två vägar ut, den senare bredvid bäcken
Eri-danos. Vid denna är en begravningsplats
belägen, som särskilt är bekant för sina härliga
gravmonument från 400-talet f. Kr.
Begravningsplatsen har kommit under jorden vid
obekant tid (man har gissat på Sullas
belägring av Aten 86 f. Kr.), varvid
gravmonumenten blevo kvarstående upprätta. De
uppgrävdes på 1870-talet; senare utgrävningar i
början av 1900-talet visa, att varje gravplats
varit anordnad som ett arkitektoniskt
avslutat, muromgivet helt, på vilket de olika
minnesvärdarna ordnats. Gravplatserna voro
ofta försedda med blomsterrabatter och
åtskildes av gator. Det var en »kyrkogårdskonst»
av ädlaste art. I yttre K. lågo de stora
gemensamma gravar, i vilka de, som fallit i
striden för fäderneslandet, bisattes med en
gemensam högtidlighet. Dessa gravar äro
icke återfunna. Gravplatsen användes långt
in i romersk tid, men de yngre gravarna äro
mycket enkla. Om de äldsta gravarna se
Dipylon. Litt.: A. Brückner, »Der Fried
-hof am Eridanos» (1909); M. P:n Nilsson,
»Attisk gravkonst» (i Ord och Bild 1919), s.
537—553. M. PnN-n.
Keramik [ke-] (av grek. ke’ramos,
krukma-karlera), numera allmänt antagen
benämning på lergodstillverkningen i hela dess
omfattning från tegelbränning upp till den
finaste porslinsfabrikation. Ordet nyttjas
även för att beteckna såväl framställningen
av denna tillverknings historia som de genom
tillverkningen frambragta alstren. De
kera-miska tillverkningarna kunna efter godsets
hårdhet, dess genomskinlighet och glasyrens
beskaffenhet delas i flera huvudgrupper:
1) lergods med porös, ogenomskinlig massa,
2) lergods med hårdbränd, ogenomskinlig
massa, och 3) lergods med hårdbränd,
halvgenomskinlig massa. Till den första gruppen
höra de tegelliknande, grova tillverkningarna
oglaserat lergods (terrakotta), de antika
vaserna, det simpla glaserade krukmakargodset
och den emaljerade fajansen; till andra
gruppen hänföras den s. k. fina fajansen och
stengodset, till den tredje de olika arterna av
porslin. Se Fajans, Glasyr, Kakel,
Porslin, Porslinstillverkning,
Stengods och Terrakotta. Litt.: E. Hannover,
»Keramisk handbok»,!—II (1919—24). (Ä.Stw.)
Keramiker [ke-], utövare av keramik (se
d. o.). — Kerämisk, som sysslar med el.
består av keramik.
Keratln [ke-], en till äggviteämnena
hörande albuminoid, som utgör huvudmassan i horn,
hår, naglar och fjädrar och utmärkes av stor
svavelhalt (2—5%); se Cystin. K. är
olösligt i matsmältningsvätskorna och i utspädda
baser. I. B.
Keratltis [ke-], inflammation i ögats
hornhinna. Se ögonsjukdomar.
Keratos [keratå’s], plur. keratöser (av
grek. ke’ras, horn), gemensamt namn för alla
på abnorm utveckling av epidermis och
horn-artade vävnader beroende hudåkommor, t. ex.
svalbildning, liktornar, hudhorn, vårtor och
ichthyosis. F. B-m.*
Kératry [keratri’],AugusteHilarion,
greve d e, fransk politiker och skriftställare
(1769—1859), bördig från Bretagne. Var
under skräckväldet en tid i fängelse och ägnade
sig under Napoleontiden åt litteraturen.
1818—24 och från 1827 var K. deputerad och
en av de liberalas ledare, medverkade 1830
vid julimonarkiens upprättande och blev 1837
pär. Vid statskuppen 2 dec. 1851 häktades
han och drog sig sedan från politiken. K.
skrev en mängd romaner och noveller, på sin
tid mycket populära, samt arbeten i estetik
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
