Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerkena - Kerkevare - Kerkoper - Kerkringska vecken - Kerkuk, Kirkuk - Kerkyra - Kermadecöarna - Kerman, Kirman - Kermanschah - Kermesbär, Alkermes - Kermeskorn - Kermis - Kern, Filip - Kern, Jan Hendrik Kaspar - Kern, Johann Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Kerkena—Kern
628
Kerkena [ke’rk-], ögrupp i Lilla
Syrtenvi-ken, Medelhavet, tillhör Tunisien; omkr.
12,000 inv. Var under romartiden
förvisningsort (Cercina), bl. a. för Marius 88—87 f. Kr.
Kerkevare, fjäll i Kvikkjokks
kapellförsamling, Norrbottens län, s. ö. om sjön
Viri-haure; 1,565 m. Är jämte de närbelägna
Pasålke (1,581 m), Alkavare (1,625 m) m. fl.
bekant för sina silver- och
blyglansfyndig-heter, upptäckta 1657, bearbetade av staten
och enskilda till 1702. Man smälte malmen
vid hytta i Kvikkjokk.
Kerkoper [kerkä’-] (grek. ke’rkopes),
grekiska folksagans namn på ett slags illsluga
och tjuvaktiga pysslingar, vilka bl. a. lade
försåt för Herakles men blevo tillfångatagna
av denne. En arkaisk metop från Selinus på
Sicilien framställer dem hängande på en
stång, som Herakles bär över axeln. M.Pn N-n.
Kerkringska vecken [ke’rk-], låga, tunna
veck, uppkallade efter Hamburgläkaren Th.
Kerkring (d. 1693), vilka gå över
tunntarmens inre yta och förstora denna.
Kerku’k [ke-], K i r k u k, stad i n. Irak
(Mesopotamien), vilajetet Mosul, ändpunkt
för järnväg från Bagdad; omkr. 15,000 inv.
Ligger runt en fordom befäst, konstgjord
kulle, som uppbär en moské (förr kyrka). Till
»profeten Daniels grav» ö. om K. vallfärda
många judar. K. är marknadsort för s.
Kurdistan och centrum för givande oljeproduktion.
Kerkyra [ke’r-], se Joniska öarna
och Korfu.
Kermadecöarna [kö’mødek-], obebodd
vulkanisk ögrupp (tills. 39 kvkm) i Stilla havet,
36° s. br., 178° 30’ v. Igd, 965 km n. n. ö. om
Nya Zeeland, öarna ockuperades av England
och äro sedan 1887 administrativt förenade
med Nya Zeeland. I en djupgrav ö. om öarna
har uppmätts ett djup av 9,427 m.
Kermän [ke-], K i r m ä n, Persiens
sydöstligaste provins, vid Omanviken samt gränsen
mot Belutsjistan och Afganistan; omkr.
500,000 kvkm. Är innanför det omkr. 150
km breda kustbrämet (Mekran) huvudsaki.
avloppslöst, upptages i n. ö. av saltöknen
Lut (300—1.000 m ö. h.) och omgivande
randberg, bland vilka vulkanen Kuh-i-Tuftan når
3,973 m; består f. ö. mest av bergskedjor,
parallella med kustlinjen. Osunt, i kustlandet
hett klimat. Vattentillgången medger endast
lokalt boskapsskötsel och odling av spannmål,
bomull, mullbärsträd m. m. Omkr. 500,000
inv. (kurder, armenier, tadjiker, hinduer,
araber, larer, perser och judar). Huvudstaden K.
ligger på en fruktbar slätt (1,853 m ö. h.) vid
foten av Sir- och Kasutbergen (3,383 m) v. om
Lut och är knutpunkt för viktiga
karavanvägar; omkr. 40.000 inv. Berömd tillv. och
försäljning av mattor, schalar m. m. Dess
hamnstad är Bender Abbas i prov. Farsistan.
Kermanschäh [ke-], stad i v. Persien, vid
karavan vägen Bagdad—Teheran; omkr. 50,000
inv. I närheten de berömda inskrifterna vid
Behistan (se d. o.).
Kermesbär [ke’-], A 1 k e’r m e s, de
torkade bären av Phytolacca decandra (fam.
Phytolaccaceae), en högvuxen, flerårig ört,
sannolikt från subtropiska Nordamerika, nu
odlad och förvildad mångenstädes i varmare
länder. K. innehålla en röd saft, som är
giftig men dock brukas till färgning av vin
och konditorivaror. G. M-e.
Kermeskorn [ke’-], Gräna Che’rmes,
torkade, äggstinna honor av sköldlusen Coccus
el. Chermes Ilicis, som lever på den busklik
-nande ekarten Quercus coccifera, i s. Europa
och Mindre Asien. Dessa brunröda, glänsande
korn av en liten ärtas storlek ge vid
pulveri-sering ett högrött färgämne, liknande
ko-schenill (se K o n s c h o n e 11). G. H-r.
Kermi’s [ke-], holl. (ty. Kirmes el. Kirmse,
av Kirchmesse, kyrkmässa), benämning på
årsmarknaderna i de flamska och holländska
städerna. De utmärktes förr av ett brokigt
folkliv och ha därför ofta tagits till motiv för
bildframställningar, särskilt på 1600-talet (t.
ex. Rubens’ »Kermis» i Louvre, Paris).
Kern [ke-], Filip, från Meissen
(födelse- och dödsår ej kända), omtalas först
1567 som bardskärare eller fältskär vid Sala
gruva. 1570 var han anställd hos Johan III,
blev 1577 hans kammartjänare och anlitades
som både läkare och byggmästare. Han fick
1578 överinseende över byggnadsarbetena vid
Uppsala, Västerås och Svartsjö slott. Som
befallningsman på Uppsala slott och gård,
vartill han förordnats 1585, begick han många
våldsamheter. 1590 satt han fängslad i
Stockholm, anklagad för oredlighet och
maktmissbruk, men frigavs inom kort. K. befann sig
1597 bland Sigismunds anhängare på Äbo
slott och blev efter dess intagande
misshandlad av hertig Karl. (A. H-r.)
Kern [ke-], Jan Hendrik Kaspar,
holländsk orientalist, språkforskare (1833—
1916). F. på Java, studerade i Holland,
Tyskland och England, var 1863—65 prof, i
Bena-res och 1865—1903 prof, i sanskrit och
jämförande språkvetenskap i Leiden. K. utövade
en vidsträckt verksamhet som filolog och
språkforskare på indiskt, javanskt och
malajiskt område samt arbetade även med
germanska, baltisk-slaviska m. fl. språk. Bland
hans viktigaste arbeten märkas
»Geschiede-nis van* het buddhisme in Indie» (2 bd, 1882
—83; ty. övers. 1882—84; fr. övers. 1901—03),
»Manual of buddhism» (1896); flera uppl. av
fornjavanska dikter, avh. om
malajo-polyne-siska språk, Asokainskrifterna, den saliska
lagen m. m. K:s »Verspreide geschriften» äro
under utgivning (15 bd, 1913—28). J. Ch-r.
Kern [ke-], Johann Konrad,
schweizisk politiker (1808—88). Blev 1832 led. av
sin hemkantons, Thurgaus, stora råd, var 1833
—48 led. av kantonernas gemensamma
representation (Tagsatzung) och tog där dec.
1847 initiativet till väpnat inskridande mot
de katolska kantonernas »Sonderbund» (se
Schweiz, historia). K. hade därpå
bety
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
