Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kern, Johann Konrad - Kernell, Per Ulrik - Kerner, Justinus - Kerner von Marilaun, Anton - Kernkamp, Gerard Willem - Kerosen el. Kerosin - Kéroualle, Louise de - Kerr, John - Kerreffekt - Kerria japonica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Kernell—Kerria japonica
630
dande andel i den nya förbundsförfattningens
utarbetande (1848), blev 1850 president i
Schweiz’ högsta domstol och s. å. medlem av
nationalrådet, senare av ständerrådet. I
konflikten mellan Schweiz och Preussen 1856
efter upproret i Neuchätel utverkade han
Napoleon 111 :s medling. K. var 1857—83
schweiziskt sändebud i Paris. Han utgav 1887 sina
»Souvenirs politiques» (ty. uppl. s. å.). V. S-g.
Kernell [l^ärnä’1], Per Ulrik, författare
(1797—1824), student 1815 i Uppsala, där han
slöt sig till sin kusin skalden Atterbom och
studerade teologi, filosofi och estetik. 1822
for han till Södern för att söka bot för
lungsot, vistades i Italien och Tyskland, där han
som lärjunge till Schelling och vän till Aug.
von Plåten dog i Erlangen. En typisk
romantiker, kännes han huvudsakligen genom de
postumt utg. »Anteckningar under en resa»
(1825). Litt.: P. D. A. Atterbom,
»Minnesteckningar och tal» (1869); Klara Johanson
i Ord och Bild 1907. R-n B.
Kerner [ke’-], J u s t i n u s, tysk författare
(1786—1862), blev med. dr 1808 och var
amts-överläkare i Weinsberg 1819—51. K.
tillhörde den schwabiska gruppen av
romantikerna och utgav vittra
kalendrar jämte sin
kusin Uhland, Schwab
m. fl. K :s dikter
(samlingar 1825, 1852,
1859) äro starkt
anknutna till
folkpoesien och äga naiv kän
sia, enkel, suggesti»
form; deras motiv äro
ofta fantastiska, ja,
hemska och
spökaktiga (»Fältskärns
berättelser» ha
’konung
ens ring’ från K.). I K:s berättelser
(»Reise-schatten», 1811, »Der Bärenhäuter im
Salz-bade», 1837, m. fl.) framträda också humor
och drastisk kvickhet. Som medicinsk
forskare sysslade K. mest med somnambulism
och animal magnetism; en stor del av sitt
liv ägnade han åt att iakttaga och beskriva
en kvinnlig somnambul (»Die Seherin von
Prevorst», 2 bd, 1829; sv. övers. 1835). Dikter
i urval 1878 (2 bd), brevväxling 1897 (2 bd).
— Litt.: A. Reinhard, »J. K. und das
Ker-nerhaus» (2:a uppl. 1886); Th. Kerner (K:s
son), »Das Kernerhaus
und seine Gäste»
(1894). R-n B.
Kerner von
Mari-låu’n [ke’-], Anton,
österrikisk botanist
(1831—98). Blev med.
dr 1854, prof, i
botanik i Innsbruck 1860
och i Wien 1878. K.
var framstående
florist, växtgeograf och
blombiolog och har
verksamt bidragit till utforskandet av
Österrikes, Ungerns och framför allt Alpernas
flora. Bland hans talrika skrifter må
nämnas »Das Pflanzenleben der Donauländer»
(1863) och »Die Abhängigkeit der
Pflanzen-gestalt von Klima und Boden» (1869). Hans
mest kända arbete är »Pflanzenleben» (2 bd,
1887—91; 3:e uppl., 3 bd, utg. av A.
Han-sen, 1913—17; en sv. uppl. är f. n. under
utarbetande). K. A.
Kernkamp [ke’-], G e r a r d W i 11 e m,
holländsk historiker (f. 1864). Blev 1890 fil. dr
(på avh. »De sleutels van de Sont. Het
aan-deel van de republiek in den
deensch-zweed-schen oorlog van 1644—45») samt prof, i
historia 1901 i Amsterdam och 1903 i Utrecht.
Efter på offentligt uppdrag 1900 bedrivna
forskningar i Sveriges och Danmarks arkiv
ingav han den värdefulla berättelsen »Verslag
van een onderzoek in Zweden, Noorwegen en
Denemarken naar archivalia, belangrijk voor
de geschiedenis van Nederland» etc. (1902).
Han har vidare utgivit »Memorien van den
zweedschen resident Harald Appelboom» (i
Bijdragen en Mededeelingen van het
Histo-risch Genootschap, d. 26, 1905), »Zweedsche
archivalia», innehållande Samuel Blommaerts
(1635—41) och Louis De Geers (1618—52)
brev till Axel Oxenstierna m. m. (ibid., d. 29,
1908) och »Baltische archivalia» (1909),
resultat av ytterligare undersökningar i svenska,
danska och tysk-baltiska arkiv. E. Ngn.
Kerosèn [ke-] el. K e r o s i n, från Amerika
härrörande handelsbenämning på lysolja av
petroleum (i Sverige = fotogen).
Kéroualle [kercoa’l], Louise de, sedan 1675
hertiginna av Portsmouth, älskarinna
till Karl II av England (1649—1734). Var
adelsdam från Bretagne, kom 1670 som
hovdam hos Karl II :s syster hertiginnan
Hen-riette av Orleans till England, blev kort
därpå konungens erkända mätress och fick
med honom 1672 sonen Charles Lennox, hertig
av Richmond (se d. o.). K. påverkade
konungen i franskt och katolskt intresse. 1688
återvände hon till Frankrike. Monogr. av H.
Forneron (1886). V. S-g.
Kerr [kö el. kä], John, skotsk fysiker
(1824—1907), från 1857 lärare i matematik i
Glasgow. Han fann 1876, att polariserat ljus,
som reflekteras från polerna av en
elektro-magnet, får sitt polarisationsplan vridet i
motsatt led mot den magnetiserande
strömmen. Tre år senare upptäckte K., att
isola-torer både i fast (t. ex. glas) och flytande
form (t. ex. kolsvavla, terpentin, oljor) bli
optiskt dubbelbrytande i ett kraftigt
elektriskt fält. Båda dessa företeelser, särskilt
den senare, kallas Kerref f ekten. S. A-s.*
Kerreffekt, benämning både på ett
magneto-optiskt och på ett elektro-optiskt fenomen,
vilka bägge upptäckts av J. Kerr (se d. o.).
Kerria japönica [ke’-], en till fam. Rosaceae
hörande mindre buske med gula, vanl. dubbla
blommor. Den odlas ofta som prydnadsväxt.
K, torde sökas under C.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
