Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerria japonica - Kerry - Kerry mountains - Kerschensteiner, Georg Michael - Kersjentsev, Platon - Kerteminde, Kjerteminde - Kertj - Kerub el. Cherub - Kervyn de Lettenhove, Constantin - Kesa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Kerry—Kesa
632
I Kina, där den finna vild, användas bladen
i medicinen. G. M-e.
Kerry [ke’ri], grevskap i irl. prov. Munster;
4,701 kvkm, 149,171 inv. (1926). Huvudstad:
Tralee (10,533 inv.). Irlands sydvästligaste del
och högsta bergland (bl. a. Kerry m o u
n-t a i n s; se d. o.), uppdelat av dalar och
havsvikar (se karta vid art. Irland); särskilt
Killarney är ryktbart för sin naturskönhet.
Kerry mountains [ke’ri måu’ntinz],
bergområde i irl. grevsk. Kerry (se ovan), på halvön
mellan Dingle bay och Kenmare river,
uppbyggt av kalksten, old red sandstone m. m.
Här märkes Irlands högsta bergstopp, C a
r-rantuohill (se d. o.), 1,041 m.
Kerschensteiner [kä’rjonftainor], Georg
M i c h a e 1, tysk skolman (f. 1854),
folkskollärare 1871—73, fil. dr 1881, lärare vid högre
läroanstalter till 1895, då han blev
folkskolinspektör i München. Kort före sin avgång
från inspektörsbefattningen 1919 blev K.
ho-norärprof. i pedagogik vid Münchens univ.
K., som opponerar mot den starka
intellek-tualismen i skolan och har en utpräglat social
syn på uppfostringsarbetet, har reformerat
teckningsundervisningen och i sin hemstad
utfört ett högt skattat
skolorganisationsar-bete genom inrättandet av ett stort antal
yrkesskolor (fortsättningsskolor). Hans idéer
ha vunnit stor anslutning, utom i Tyskland,
särskilt i Sverige, England och Förenta
staterna. K. har bl. a. skrivit »Staatsbürgerliche
Erziehung der deutschen Jugend» (1901; 8:e
uppl. 1925; sv. övers. 1912), »Grundfragen der
Schulorganisation» (1907; 5:e uppl. 1922; sv.
övers. 1910), »Der Begriff der Arbeitsschule»
(1912; 7:e uppl. 1928) och »Theorie der
Bildung» (2:a uppl. 1928). K. besökte 1910
Sverige och höll då föredrag. Fr. Sg.
Kersjentsev [ke’rfontsäf], Platon,
sovjetrysk diplomat, politisk författare (f. 1881).
Var en tid docent vid Moskvas univ. och
1910—12 tidningsman i Petersburg. K. blev
dömd att deporteras till Sibirien, lyckades
snart rymma och vistades sedan i England
och Förenta staterna till 1917, då han efter
marsrevolutionen blev medarbetare i Gorkijs
tidning Novaja Zjisnj. Efter
novemberrevolutionen s. å. blev han medarbetare i
regeringsorganet Izvestija i Moskva och 1919
ledare av telegrambyrån Rosta. K. var 1920
delegerad vid fredsförhandlingarna med
Finland och 1921—23 sovjetregeringens
befull-mäktigade ombud i Stockholm. (A. de R.)
Kertemi’nde [ke-], Kjerteminde, stad
på Fyns n. ö. kust, Odense amt, Danmark,
huvudsaki. n. om det smala inloppet från K.
bugt till K. fjord; 3,088 inv. (1925). Ligger
vid järnväg till Odense. K. blev stad 1413
och var betydande som hamnstad till 1659,
då staden bombarderades av holländarna vid
ett försök att utdriva svenskarna. Numera
är fiske huvudnäring.
Kertj [ke-], befäst hamnstad i ryska
sovjetrepubliken Krim, vid Kertj- el. J e n i-
Ord. som saknas under
kalesundet mellan Azovska sjön och
Svarta havet; 34,624 inv. (1926). Ligger
amfi-teatraliskt vid foten av Mithridatesberget.
Ändpunkt för järnvägen Dzjankoj—K.
Farleden i sundet är 5 m djup. I närheten av K.
svavel- och petroleumfyndigheter samt
järngruvor och järnverk. 10 km i n. ö. ligger den
gamla turkiska fästningen Jen i k a 1 e.
K. är det gamla Pantikapaion, en av
greker från Miletos på 500-talet f. Kr. anlagd
koloni, som sedermera blev medelpunkt i
Bos-poranska riket (se d. o.) och därefter från
omkr. 100 f. Kr. till omkr. 250 e. Kr. lydde
under Mithridates och hans ätt. K. kom
sedermera efter vartannat till östromerska
riket, kazarerna, Genua (1318) och turkarna
(1475) samt avträddes 1774 av de sistnämnda
till Ryssland. Rika fornfynd från grekisk och
bosporansk tid ha gjorts i gravkullar i
omnejden (se L. Stephani, »Die Altertümer von
Kertsch», 1880).
Kerüb el. C h e r ü b. Keruberna (kerubim
el. cherubim) voro mytologiska väsen, som
omtalas i G. T. och ingingo i flera
österländska folks föreställningar. Urspr. voro de väl
personifikationer av stormmolnen. Liksom
dessa omgåvo Guds himmelska boning, så
bevakade keruberna de heliga platserna, t. ex.
ingången till paradiset och förbundsarken. Om
kerubfigurernas utseende finnas motstridiga
uppgifter. Än beskrivas de med endast ett
ansikte, än med två, ett av människa och ett
av lejon, än åter framställas de som djur med
fyra ansikten (av människa, lejon, tjur och
örn). Den bästa analogien till G. T:s keruber
och deras avbildande torde ges av de bevingade
stenkolosser i form av lejon eller tjurar men
med människoansikten, vilka stodo som
väktare framför de assyrisk-babyloniska templen.
Hesekiel torde vara den förste, som
sammansmält den assyrisk-babyloniska föreställning,
vilken fått sitt plastiska uttryck i dessa
stenkolosser, med den gammalisraelitiska
åskådningen om k. som det personifierade
stormmolnet, på vilket Jahve färdas. I den kristna
föreställningen ha k. sammansmält med
änglarna. De avbildas som behagfulla genier (el.
vanl. endast som människohuvuden) med två
eller fyra vingar. S. H-r.
Kervyn de Lettenhove [kä’rfäin de [-lä’ton-häfo],-] {+lä’ton-
häfo],+} Constantin Bruno, baron,
belgisk historiker och politiker (1817—91). K.,
som var klerikal, var juli 1870—dec. 1871
inrikesminister. Han skrev bl. a. »Histoire de
Flandre» (6 bd, 1847—50), »Froissart» (2 bd,
1857), »Relations politiques des Pays-Bas et
de 1’Angleterre sous le règne de Philippe II»
(10 bd, 1882—92) samt »Les huguenots et les
gueux» (6 bd, 1883—85). K:s arbeten ha stort
källvärde men äro präglade av katolsk och
flamländsk fanatism. K. utgav bl. a. »Oeuvres
de Jean Froissart» (25 bd, 1867—77).
Kesa [^è’-] sägas nötkreatur göra, då de,
skrämda t. ex. av bromsar, skena i väg med
svansen i vädret.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
