Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettil Karlsson - Kettil Jämte - Kettler, Gotthard - Ketubim - Keudell, Robert von - Keulen, Cornelis Janssens van - Keuper - Kew - Kevelaer - Kewenter, Mattias - Kewförteckningen - Kew gardens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Kettil Jämte—Kew gardens
636
båda sistnämnda vägrade att erkänna Karls
regemente, senast i dec. antog K.
riksföre-ståndartiteln, och i jan. 1465 tvangs konung
Karl att åter avsäga sig regeringen. K:s
riks-föreståndarskap blev icke långvarigt: ett
halvår senare bortrycktes han av pesten i
Stockholm. En varaktig frukt av hans
gärning blev Kristian I:s fördrivande från
Sverige; genom att i det syftet kring sig fylka
nationens breda lager återgav han åt
demokratien — för honom själv måhända
omedvetet — den politiska betydelse, som denna
efter Engelbrekts död alltmer förlorat, och
även såtillvida banade han väg för den
följande nationella utvecklingen. G. C-n.
Kettil Jämte, enligt sägnen en norsk
jarla-son, som flytt till nuv. Jämtland, vilket skulle
ha fått sitt namn efter honom.
Kettler [ke’-], Gotthard,
svärdsriddar-ordens siste härmästare, Kurlands förste
hertig (1518—87), tillhörde en gammal
westfalisk adelssläkt. K. blev 1558 biträdande
or-densmästare och 1559 ordensmästare i
liv-ländska ordensstaten. Hans företrädare,
Fürs-tenberg, hade 1558 på flera håll sökt hjälp mot
ryske tsaren Ivan IV Vasiljevitjs angrepp på
ordenslandet och därvid även vänt sig till
hertig Johan av Finland. K. gjorde direkt
hos den svenske konungen en anhållan om
penninglån mot pant av ett eller flera av
ordens slott. Genom ett skyddsfördrag med
Litauen av 31 aug. 1559 fullföljde han det
redan förut inledda närmandet till Polen och
slöt 26 sept. s. å. ett fördrag med Fredrik II
av Danmark, vari denne utfäste sig att
försvara stiftet ösel och Wiek mot rätt att
utnämna stiftets biskop. Sedan Gustav I 1560
tillkännagivit sin benägenhet att medla fred
mellan orden och Ryssland, sände K. en
beskickning till Stockholm. Men denna fick,
efter konung Gustavs död (29 sept. 1560),
vända åter med Erik XIV:s avslag på K:s
högt tilltagna fordringar, samtidigt med att
Reval och närliggande delar av Estland
underkastade sig svenska kronan. K., som
drömt om att kunna för sin räkning
förvandla hela ordenslandet till ett världsligt
hertigdöme, såg sig snart nödsakad att
inskränka sina anspråk. Medan ordens
huvudland, Livland, med Riga, genom fördraget i
Vilna (28 nov. 1561) överläts till Sigismund
II August, mottog K. av denne Kurland, med
Semgallen, som hertigdöme under polsk
läns-höghet och var därjämte till 1565 ståthållare
över Livland. Han stadgade genom en
kyrkoordning (1570) den evangeliska lärans
herravälde i Kurland. Fr. W.*
Ketublm [ke-], se Hagiografa.
Keudell [käPdol], Robert von, tysk
diplomat (1825—1903). Var först civil
ämbetsman, kallades av Bismarck 1863 till
tjänstgöring i preussiska utrikesministeriet och var
där Bismarcks förtrognaste medhjälpare
(åtföljde honom t. ex. under krigen 1866 och
1870—71). K. blev sändebud 1872 i Konstan-
Ord, som saknas under
tinopel och 1873 i Rom, fick 1876
ambassadörs rang och tog avsked 1887. Han var 1871
—72 och 1890—93 (konservativ) led. av tyska
riksdagen samt 1888—93 led. av preussiska
deputeradekammaren. Upplysande är hans
memoarverk »Fürst und Fürstin Bismarck.
Erinnerungen aus den Jahren 1846—1872»
(1901). — K:s son Walter von K. (f. 1884)
är sedan 1924 (tysknationell) led. av tyska
riksdagen och var 1927—28 riksinrikesminister.
Keulen [kö’len], Cornelis Janssens
van, se Janssens.
Keuper [kSFpor], den översta gruppen el.
avd. av triassystemet (se d. o.), i
synnerhet i dess germanska utbildning. Urspr.
var k. en lokalbenämning i Franken på vissa,
oftast röda och brokiga leror, skifferleror,
märglar och sandstenar, innehållande föga av
fossil, som tillhörde övre delen av trias, men är
nu allmänt erkänt namn på översta delen av
trias. — I n. v. Skåne räknas till k. en serie
av röda leror och sandsten, som delvis
under-lagra Skånes stenkolsförande bildningar (se
Skåne, geologi). K. A. G.
Kew [kjö], se K e w gardens.
Kevelaer [ké’felär], tysk köping i
Rhenpro-vinsen, nära holländska gränsen, 40 km n. n. v.
om Krefeld; 8,565 inv. (1925). Stora
vallfärder (inemot 600,000 pilgrimer årl.) företagas
till en 1642 i K. uppställd Mariabild.
Kewe’nter, Mattias, politiker (1735—
—1805), av en urspr. holsteinsk släkt. Blev
fil. mag. i Lund 1757 och docent i kemi i
Uppsala 1763. Efter utebliven befordran
lämnade han den akademiska banan, gifte sig
med en källarmästardotter och blev 1766 själv
källarmästare. K. var riksdagsman i
borgarståndet 1786 och väckte motion om
tryckfrihetens återställande i enlighet med 1774 års
lagstiftning. Stånden förenade sig om en
petition, som dock avslogs av Gustav III. K.
uppläste då 21 juni s. å. ett nytt memorial
med förklaring, att K. m:t i
lagstiftningsärenden vore bunden av tre stånds beslut.
Memorialet, som i förväg tryckts och spritts,
ansågs förgripligt, och borgarståndet anmälde
hos konungen sitt ogillande. Efter
riksdagens slut dömdes K. av Svea hovrätt till 14
dagars vatten- och brödstraff samt
obehörighet »att såsom fullmäktig menigheters
allmänna värv och ärenden utföra».
Sistnämnda straffbestämmelse, för vilken intet lagrum
kunde åberopas, blev blott genom konungens
påtryckning stadfäst i högsta instans. K.
hyllades som martyr för tryckfriheten.
Förmyndarregeringen återgav K. 27 nov. 1792
rätt att vara fullmäktig. 1793 blev han
rådman i Uppsala. L. S.*
Kewförteckningen [kjö’-], bot., se Index
K e w e n s i s.
Kew gardens [kjö’ gä’danz], en av världens
förnämsta botaniska trädgårdar, i Londons
förstad Kew, grevsk. Surrey, på Thaines’ s.
strand i v. Greater London, består av en
vidsträckt park, rik på praktfulla och sällsynta
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
