Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kew gardens - Kexel, Olof - Kexholm, Kexholms län - Kexlerus, Simon - Key, släkt - Key, Axel (Ernst Axel Henrik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Kexel—Key, A.
638
träd, samt av en mängd storslagna,
vetenskapliga och populära avd. på kalljord, täcka sjöar
och ofantliga växthuskomplex, över 24,000
växtformer äro i odling. Ytan är 116,5 har.
Bland andra byggnader märkas laboratorium,
fyra botaniska museer, en 50 m hög
kinesisk pagod (1762), Queen’s cottage (1770) och
slottet Kew palace (1631). Herbariet, världens
största (över 3 mill. ark), är jämte biblioteket
inrymt i byggnader strax utanför trädgården.
K. grundades 1759 av prinsessan Augusta av
Saehsen-Gotha, överlämnades 1841 till staten
och vann under W. J. Hooker och J. D.
Hoo-ker (se dessa ord) sin rangställning. Drottning
Viktoria införlivade 1897 Queen’s cottage och
dess naturpark med trädgården. Genom sin
stora vetenskapliga stab, sina väldiga
samlingar och viktiga publikationer spelar den en
ledande roll, särskilt för systematisk botanik,
men äger ock, bl. a. genom utbildandet av
trädgårdsmästare, stor betydelse för
hortikuIturen i England och kolonierna. C. S-g.
Kexe’l, Olof, författare (1748—96),
student 1761 i Uppsala, auskultant i
Kommerskollegium 1768, rymde 1770 från Sverige
undan sina fordringsägare, återkom 1773, fick
plats vid Kungl.
teatern först som
ordon-natör, sedan som sekr.
och blev 1795 även
sekr. vid
nummerlotteriet. K. lokaliserade
för svenska scenen
flera utländska
teaterpjäser: »Sterbhuscam-mereraren Mulpus»
(1776, efter J. B.
Rousseau), »Michel
Wing-ler» (1788) och
»Bergs-lags-Fröken» (1789),
båda efter Garrick, »Capitain Puff eller
Stor-prataren» (1789, efter de Boissy),
»Välgöran-det på prof» (1799), »Folke Birgersson till
Ringstad» (1793, opéra comique, efter
Mon-vel) och »De begge kammarpagerne» (1794);
»Namnsdagen» (1795; tr. 1852) synes vara
original. Han var skicklig bearbetare,
förstod att ge dialog och figurer inhemsk
karaktär och komisk effekt. Särskilt
populär var Kapten Puff, som satiriserade
det politiska pratmakeriet och vars
titelroll skapades av Lars Hjortsberg. Ringa
värde har hans övriga författarskap, t. ex.
»Mina tidsfördrif på gäldstufvan» (1776—77),
anekdoter, småberättelser m. m.; boken
åtalades för sina bibelparodier och indrogs. K.
utgav även »Bacchi hand-bibliotheque» (1784
—86), med bidrag av Bellman, »Kongl.
svenska theaterns almanach» (1779—89) m. m. I
Stockholms glada sällskapsliv var K. en
mycket livlig och uppskattad deltagare. Han
stiftade, organiserade och gav med
utgångspunkt från Bellmans backanaliska
parenta-tioner ceremoniel åt ordenssamfundet Par
Bricole (se d. o.). K:s »Samlade skrifter»
Ord, som saknas under
utgåvos 1837 av P. A. Sondén och 1852 av
Hanselli. K. W-g.*
Kexholm, Kexholms län, se K e k s h o 1 m,
Keksholms län.
Kexlèrus, Simon, matematiker (1602—69).
Föddes i Käxleby, Edsbergs socken (Närke),
blev student i Uppsala 1625, fil. mag. 1632,
företog en utrikesresa bl. a. till Holland, blev
lärare vid Strängnäs gymnasium 1635, fil.
adjunkt i Uppsala 1637 samt blev 1640 Äbo
akad:s förste prof, i matematik, vilken
befattning han innehade till sin död. K. utgav
på latin en mängd läroböcker i matematik,
astronomi, geodesi o. s. v. Även utgav han
flera almanackor. Han var motståndare till
det kopernikanska systemet, ägnade sig åt
astrologi och utgav flera skrifter i detta
ämne. Bl. a. förklarade han, att »stiernorne
menniskian til tumult vpäggia kunne, i thet
the vthi theras kropp en elak och förgifftigh
wätska förorsaka, så at the för ringa saak
skull lätteligh til krig vthbrista». I. F-m.*
Key [kej], svensk släkt. Inkom från
Skottland (klanen M a c’k a y) under trettioåriga
kriget med överstelöjtnanten James Kay.
Med hans sonsons söner delas släkten i
Eds-hults- och Vindögrenarna. Av den förra
märkas Axel, Einar och Helmer K. (se nedan).
Från en syster till Axel K. härstammar
släkten Key-Äberg. Till Vindögrenen hörde
Emil K. och hans dotter Ellen K. (se nedan).
Key [kej], Axel (Ernst Axel Henrik),
anatom, patolog, akademisk lärare (1832 2S/10
—1901 27/ia); se släktöversikten. Blev med.
lic. 1857, kir. mag. 1859 och, efter studier
hos Virehow i Berlin,
med. dr 1862. 1862—
97 verkade han som
prof, i patologisk
anatomi vid Karol. inst.
K. var 1882—88
(frisinnad) led. av Andra
kammaren för
Stockholms stad och blev
1882 led. av den stora
läroverkskommittén, i
vars utlåtande han
författat bil. E,
»Redogörelse för den
hy
gieniska undersökningen» (1885; ty. övers, i
sammandrag, »Schulhygienische
Untersuch-ungen», 1889), som är av grundläggande
betydelse inom skolhygienen. 1886—97 var K.
Karol. inst:s rektor.
K. författade ett flertal vetenskapliga
avh. och skrifter, huvudsaki. i mikroskopisk
anatomi, patologi och den svenska
medicinens historia. Tills, m. G. Retzius utgav han
»Studien in der Anatomie des Nervensystems
und des Bindegewebes» (2 bd, 1875—1903). Han
utgav 1889 en utredning (på tyska) av
puber-tetsutvecklingen och dess förhållande till
sjukligheten hos ungdomen. Som en av
redaktörerna för Medicinskt Archiv (1863—67)
och från 1869 som huvudred, för Nordiskt
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
