Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Key, Ellen Sofia Carolina - Key, Emil (Carl Fredrik Edvin Emil)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Key, E.
642
ning bör vara ena makens yrkande därpå.
Hon betonade dock, att den livslånga
monogamien var den ädlaste och lyckligaste
formen för det erotiska livet. Den märkligaste
motskriften mot henne är V. Norströms
»Ellen Keys tredje rike. En studie öfver
radikalismen» (1902). — I Sverige först mycket
omstridda, särskilt på grund av hennes
åsikter om de erotiska frågorna, utövade Ellen
K:s skrifter ett ovanligt stort inflytande i
en mångfald länder. Årtiondet före
världskriget var hennes berömmelses höjdpunkt. I
världskrigets töcken slocknade hennes
inflytande i utlandet. Nedgången i hennes
popularitet berodde delvis på hennes frimodiga
neutrala uttalanden men i synnerhet därpå,
att det stora kriget tycktes vederlägga hennes
optimism. Hon hade varit den vältaligaste
rösten för kulturidealismen hos den epok, som
slutade med världskriget.
Bland mindre skrifter må nämnas
»Individualism och socialism» (1895), »Bildning»
(1897), »Skönhet för alla» (1899), »Svensk
eller storsvensk patriotism» (s. å.), »Några
tankar om skandinavismens framtid» (1906)
och »Folkbildningsarbetet, särskildt med
hänsyn till skönhetssinnets odling» (s. å.). I
»Minnen av och om Emil Key» (3 bd, 1915—17)
tecknade hon sin fars levnad och politiska
verksamhet. Under och efter kriget förde hon
outtröttligt människokärlekens talan i en rad
skrifter (»En djupare syn på kriget», 1916,
»Själarnas neutralitet», s. å., »Allsegraren»,
I och II, 1918 och 1924). 1918 tog hon parti
för Finlands lagliga regering och yrkade på
svensk vapensändning till Finland.
Uttryckets patos, formuleringens
sinnrikhet och bildernas prakt gåvo Ellen K:s
skrifter en starkt suggestiv makt. Hennes stil
lider stundom av en viss exaltation. Kanske
utgjorde hennes muntliga talekonst stunderna
för hennes personlighets rikaste expansion.
Hon var medlem av Samfundet De nio från
dess stiftande 1913. — Litt.: Lotten
Nyström-Hamilton, »E. K. En lifsbild» (1904; övers, till
ty. och eng.); J. Landquist, »E. K.» (i ser.
»Svenskar», 1909); Emilia Fogelklou i Ord och
Bild 1919; »En bok om E. K.» (s. å.; med
bidrag av in- och utländska förf.). J. L-t.
Key [kej], Emil (Carl Fredrik
Edvin Emil), godsägare, politiker (1822 7/i0
—92 31/i2); se släktöversikten. Blev
student i Lund 1838,
avlade kansliexamen
1841, blev e. o.
kanslist i Finansdep. 1842
och var från 1848
innehavare av
Sunds-holms säteri,
Gladhammars socken, Kalmar
län. K. blev snart
mycket anlitad i
hemtrakten, var bl. a. led. av
Norra Kalmar läns
landsting (1863—82,
Ellen Key. Fotografi av H. B. Goodwin.
ordf. 1882). I pressen var han tidigt verksam
som liberal reformvän men var även en skarp
kritiker av det ekonomiska system, som
i finansminister J. A. Gripenstedt hade sin
främste förespråkare. Efter
representationsreformen invaldes han omedelbart i Andra
kammaren, som han tillhörde 1867—83 och
där han från början intog en framskjuten
ställning: led. av det s. k. välfärdsutskottet
1867, av statsutskottet 1868—83 (ordf. 1881
—82), led. av försvarsutskottet vid urtima
riksdagen 1871 samt 1878 och 1883, led. av
skatteregleringskommittén 1879—83 och av
lantförsvarskommittén 1880—82. Han
medverkade 1867 kraftigt vid bildandet av
Lantmannapartiet och var alltsedan en av dess
talföraste och mest energiska ledare.
Samtidigt som han ivrigt kämpade för partiets
huvudsyften, sparsamhet med statsmedlen
samt avlyftande av grundskatternas och
indelningsverkets bördor, sökte han stämma
partiet gynnsamt för liberala reformer och
allehanda kulturanslag; med målmedveten
energi arbetade han för en verklig
försvars-reform på den allmänna värnpliktens grund.
Lantmannapartiets berömda massmotioner i
försvarsfrågan 1878 äro främst hans verk.
Deras grundtankar upptogos i ministären
Posses härordningsförslag 1883, för vilket K.
nitiskt verkade. Då det föll, drog han sig
missmodig från riksdagen. Under sin
politiska verksamhet hade K. försummat sina
egna affärer och nödgades nu lämna sin gård;
som en reträttplats fick han 1883
postmästar-sysslan i Hälsingborg.
K. utgav bl. a. »En resebeskrifning af E.
K.» (2 bd, 1846), »Politiska funderingar af en
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XI. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
