Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Key, Emil (Carl Fredrik Edvin Emil) - Key, Helmer (Carl Axel Helmer) - Key, Lieven de - Keyland, Nils - Keynes, John Maynard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Key, H.—Keynes
644
skandinav» (1849), broschyrerna »Till
allmänheten i försvarsfrågan af Broder Svensk»
(1882) och »Till allmänheten i skattefrågan af
Broder Svensk» (1883) samt »Försök till
svenska tidningspressens historia», I (1883). —
Litt.: Ellen Key, »Minnen av och om Emil K.»
(3 bd, 1915—17); E. Thermænius,
»Lantmannapartiet. Dess uppkomst, organisation ocb
tidigare utveckling» (1928). E. Thins.
Key [kej], Helmer (Carl Axel
Helmer), tidningsman, finansman (f. 1864 20/«);
jfr släktart. Blev fil. dr 1894, s. å. docent i
litteraturhistoria vid Uppsala univ. och
övertog 1897
redaktörs-skapet för det då
rekonstruerade
Svenska Dagbladet, som
han därefter med ett
kortare avbrott (1908)
innehaft. Det
betydande och i det hela
oavbrutna uppsving,
som utmärkt
tidningens utveckling
under denna tid, sam
manhänger otvivelak
tigt i mycket med
K:s ledning, ej minst huvudredaktörens
förmåga att finna personliga anknytningar på
olika fält och den rörelsefrihet, varpå hans
medarbetare kunnat räkna. Vid sidan av sin
publicistiska verksamhet, vartill flera
förtroendeuppdrag få räknas, ss.
ordförandeskapet i Publicistklubben 1917—20, har K. varit
särskilt verksam som författare i ekonomiska
ooh musikaliska ämnen. Han företog 1920 en
längre studieresa i Förenta staterna, som han
skildrat i »En amerikaresa» (s. å.), samt 1928
en färd till Kuba och Guatemala, vars utbyte
han framlagt i »Kaffe, socker och bananer»
(s. å.; 4:e, utvidgade uppl. 1929). K. har efter
världskriget framträtt som en
uppmärksammad målsman för tanken att lätta den
inhemska arbetslösheten genom folköverskottets
rationella utnyttjande för produktiva
uppgifter i transoceana länder, som klimatiskt
lämpa sig härför. Bland hans övriga skrifter
märkas, förutom ett par skådespel samt några
översättningar för scenen, »Francesca da
Ri-mini» (1893), »La vie économique de la
Suède» (1913), »A. O. Wallenberg» (1916),
»Arrigo Boito» (1918), »Modern operaregi»
(1919), »Rekonstruktionspolitikens bankrutt
och kolonialpolitiken» (1923) samt »Ny
kolonialpolitik» (1926). Flera av K:s ekonomiska
inlägg ha utkommit i upplagor även på
främmande språk.
Key [kåi], Lie ven de, holländsk
arkitekt (omkr. 1560—1627). K. var den, som
verksammast bidrog till den holländska
arkitekturens renässans omkr. 1600. Han utförde
1601 ritningar till det för stilriktningen
typiska slakthuset i Haarlem (se bild vid d. o.),
som ett par år senare uppbyggdes av honom
i samarbete med Claes Pietersz. Sannolikt
har K. också utfört ritningar till rådhuset
i Leiden 1593—94 (se Holländsk konst,
bild 12), en ståtlig byggnad med rikt
smyckade gavlar. E. L-k.
Keyland [ke’j-], Nils, folklivsforskare
(1867—1924). Blev fil. kand, i Uppsala 1890,
vistades 1892—95 i Nordamerika, bl. a. som
lärare vid Hope academy i Moorhead,
Minnesota, verkade efter hemkomsten som
privatlärare samt blev 1906 amanuens vid
Nordiska museet och 1912 intendent för dess
kulturhistoriska avd. på Skansen. Efter 1898
företog han för Nordiska museets räkning
upprepade samlings- och studieresor,
huvudsaki. i Värmland. Särskilt må nämnas
K:s specialundersökningar 1916 och 1920 av
Värmlandsfinnarnas bosättnings- och
byggnadsförhållanden. K. var en av Sveriges
främsta folkmusikkännare. Han offentlig
gjorde bl. a. »Värmländska låtar» (1901,
jämte C. W. Rendahl), »Svensk allmogekost»
(2 dir, 1919), »Julbröd, julbockar och
Staf-fanssångare» (1919) samt många uppsatser i
tidskr., framför allt i Fataburen. Jfr
minnesteckningar i Fataburen 1924 och 1925, den
senare med bibliogr. N. E. H.*
Keynes [keinz], John Maynard,
engelsk nationalekonom, politisk författare (f.
1883 5/e). Efter i Cambridge erhållen
akademisk grad avlade K. 1906 förvaltningsexamen
och blev tjänsteman i
[ndia office men
återvände 1908 till
Cambridge, där han sedan
kvarstannat som
fel-low vid King’s
college; sedan 1912 är
ban också
medutgi-vare av The Economic
Journal, Englands
ledande nationalekonomiska tidskr. K. togs
vid världskrigets
utbrott i anspråk för
statens krigsekonomiska uppgifter. Han stod
1915—19 finansförvaltningen, The treasury,
till tjänst och företrädde den vid
fredsförhandlingarna i Versailles jan.—juni 1919. I
förtvivlan över den vändning, som
förhandlingarna togo, utverkade han befrielse från
sitt uppdrag och offentliggjorde i slutet av
1919 det arbete, som inom några få veckor
skaffade honom världsrykte, »The economic
consequences of the peace» (»Fredens
ekonomiska följder», 1920). Dess närmaste syfte
var att visa icke blott frånvaron av moralisk
och ekonomisk grundval för
skadeståndsanspråken på Tyskland utan också, och framför
allt, den ekonomiska omöjligheten av deras
genomförande och de fördärvliga följderna för
Europa och segrarmakterna själva av deras
upprätthållande. Allmänna meningens
omsvängning på skadeståndsfrågans område fick
sannolikt sin starkaste impuls därifrån.
Syftet med denna bok (och en forts, därav, »A
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
