Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keynes, John Maynard - Keyser, de, familj - Keyser, Henrik - Keyser, Jacob Rudolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Keyser—Keyser, J. R.
646
revision of the treaty», 1922; sv. övers, s. å.)
fullföljdes genom en mängd artiklar i olika
länders tidningar, ooh 1923 förvärvade K. det
avgörande inflytandet på veckotidningen The
Nation, som därefter, under redaktion av en
bland hans lärjungar, blev organ för den från
Cambridge utgångna ekonomiska och politiska
liberalism, vars bärare K. är. Hand i hand
med K:s arbete på skadeståndspolitikens
omläggning har därvid gått hans strävan att
bygga upp penningväsendet på grundval av
en fri valuta med fast köpkraft gentemot
varorna, sålunda en ersättning för den gamla
guldmyntfoten; detta program är närmare
utfört i arbetet »A tract on monetary reform»
(1923). I rent vetenskapliga frågor har K:s
insats ej varit lika betydande, men han har
offentliggjort ett större arbete av
filosofisk-matematisk karaktär, »A treatise on
proba-bility» (1921). E. Hkr.
Keyser [kål’sor], de, holländsk
konstnärs-familj under 1500- och 1600-talet. H
end-rik de K., arkitekt, skulptör och
medalj-gravör (1565—1621), elev av skulptören och
arkitekten Cornelis Bloemaert, är mest
berömd. Vid sidan av L. de Key men med rikare
former har han genomfört den holländska
renässansen. De märkligaste bland hans många
arbeten äro Zuiderkerk i Amsterdam (1603—
14; se Holländsk konst, bild 13),
Ostindiska kompaniets hus (1606) i samma stad,
fasaden till rådhuset i Delft (1618) samt
Westerkerk i Amsterdam (1620, färdig först
1638). I hans sista arbeten finns en tendens
att omstämma arkitekturens proportioner
efter italienska, palladianska förebilder. Som
skulptör ledde han en stor verkstad, som bl.
a. utförde gravmonument, t. ex. det
praktfulla monumentet i Nieuwe kerk i Delft över
Vilhelm I av Oranien, på vilket han arbetade
från 1614 till sin död, statyn i Rotterdam
över Erasmus i denna stad (1621) samt
bildverk för export till Danmark (1619) etc. Av
Hendrik de K:s fyra söner äro Pieter de
K., arkitekt och skulptör (1595—1676), och
Thomas de K., målare och arkitekt (1596
el. 1597—1667), kända även i Norden, den
förre som mästare till gravmonumentet i
Skara domkyrka över Erik Soop (efter 1637),
den senare, som målade historiska och
bibliska scener samt i synnerhet porträtt, genom
ett par bröstbilder av en borgare och hans
hustru i Stockholms högskolas samling (1631,
1634). E.L-k.
Keyser [ke’j-], Henrik, boktryckare (d.
1663). Blev enl. egen uppgift 1633 kungl.
boktryckare i Stockholm. Från hans officin
ut-gingo flera större arbeten av utmärkt
typografisk förtjänst, ss. finska bibeln av 1642,
svenska bibeln (»Drottning Kristinas bibel»)
av 1646, båda i folio, samt vapenboken av
1650. K. var även en särdeles skicklig
trä-snidare (formskärare). — Tryckeriet ärvdes
av hans änka och övergick sedan till sonen
Henrik K. d. y. (d. 1699). Denne fick 1685
Ord, som saknas under
Westerkerk i Amsterdam, byggd efter Hendrik de
Keysers ritning.
även privilegium som akad. boktryckare i
Uppsala, där han grundade en filial av sitt
Stockholmstryckeri. Han började tryckningen
av den stora kyrkobibeln, fullbordad först
1703 (»Karl XII:s bibel»), under ledning av
faktorn J. E. Balduin. Keyserska tryckeriet
övertogs 1716 av systersonen Aron Holm,
medan Henrik K:s son Henrik K. (d. 1707)
övertog Uppsalatryckeriet; han var 1695—
1701 akademiens boktryckare. Om släkten K:s
förlagsverksamhet se H. Schück, »Den svenska
förlagsbokhandelns historia», I (1923), samt I.
Collijn, »Svenska boktryckets historia 1483—
1700» (i S. Dahls Bibliotekshandbok, sv. uppl.,
d. 1, 1924). (O. W-n.)
Keyser [ke’j-], Jacob Rudolph, norsk
historiker (1803—64). Blev 1828 docent och
1829 lektor i historia och statistik vid
Kristiania univ. samt var 1837—62 prof, i historia.
K. var den förste fullt
vetenskapligt
utrustade norske historikern
och tillika den förste,
som med kraft
hävdade norrmännens
självständiga roll inom den
fornnordiska kulturen.
Hans verksamhet blev
därför grundläggande
för den s. k. norska
historiska skolan.
Särskilt viktig i detta
av
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>