Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keyser, Jacob Rudolph - Keyserling, Eduard - Keyserling, Hermann - Key west, Cay west - Key-Åberg, Adolf Henrik Algot - Key-Åberg, Karl Vilhelm Viktor - K. F. A. - K. F. U. K. - K. F. U. M. - K. G. - kg - Kgl. Maj:t, Kgl. M:t - kgm - Kha - Khaibarpasset - Khair-eddin - Khairpur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Keyserling—Khairpur
648
seende är hans avh. »Om nordmændenes
her-komst og folke-slægtskab» (1839). Hans mest
betydande arbete var »Den norske kirkes
historie under katholicismen» (2 bd, 1856—
58). Efter K:s död utkommo en ofullbordad
»Norges historie» (1865—70) och »Efterladte
skrifter» (1866—67), en rad avh. om norsk
medeltidskultur. K. utgav tills, m. P. A.
Munch »Norges gamle love indtil 1387» (3 bd,
1846—49). Han var också betydande som
språkforskare och arkeolog. J. J-n.
Keyserling [kaPzar-], E d u a r d, greve,
tysk författare (1855—1918). Skrev skådespel
och romaner med förfinad stilkonst och
utsökt stämnings- och själsmålning; i sv. övers,
föreligga »Kvafva dagar» (1912),
»Furstinnor» (1918), »Dumala» (1919), »Skymningens
gårdar» (s. å.), »Vågor» (1920), »En stilla vrå»
(1921) och »Vilsna hjärtan» (1921). R-n B.
Keyserling [käPzor-], H e r m a n n, greve,
tysk (baltisk) filosof (f. 1880), kusins son till
E. K. Föddes i Livland, var till världskriget
bosatt i Estland och bor numera i
Darm-stadt, där han 1919
grundade en
»vishetsskola». På sina
före-dragsresor har han
även besökt
Stockholm. Som filosofisk
författare utgick K.
urspr. från H. S.
Chamberlain. Han
söker bakom allt i tid
och rum varande
något, som är
verklighetens »betydelse».
Uppgiften för den vise är
ej att veta utan att förstå. Vägen till detta
förstående har visats av österlandets vise,
men målet måste i Västerlandet vara ett
helt annat. Medan för österlänningarna
typen utgör det bestämmande, måste man
i Västerlandet fordra utvecklingsmöjlighet
för den fria individen. — K. har utövat
ett omfattande författarskap med långt mer
av konstnärens livssyn och uttryckssätt än
den begreppsmässiga filosofens. Bland hans
skrifter må nämnas »Das Gefüge der Welt»
(1906; 3:e uppl. 1920), »Das Reisetagebuch
eines Philosophen» (1919; 7:e uppl. 1923;
»österland och Västerland, en- filosofs
resedagbok», 2 bd, 1922), »Schöpferische Erkenntnis»
(1922) och »Das Spektrum Europas» (1928).
Han utger skriftserien Der Weg zur
Voll-endung (sedan 1921) och årsboken Der
Leuch-ter, Jahrbuch der Schule der Weisheit (sedan
1919). Monogr. av G. v. Dolgow (1925). S-e.*
Key west [kl mest], C a y w e s t, stad och
starkt befäst flottstation i Florida, U. S. A.,
på den västligaste av Florida keys (se
Florida), i Floridasundet; 13,701 inv. (1925;
1920 18,749 inv., därav 21,5 % negrer). Är
förnämsta överfartsort U. S. A.—Kuba (ångfärja
till Habana; 170 km) och förbindes med
fastlandet genom järnväg (omkr. 200 km) över 36
broar (tills. 120 km). Vinterkurort.
Tobaks-industri, svamp- och sköldpaddsfångst.
Key-Åberg [kej-], Adolf Henrik
Algot, läkare (1854—1918), urspr. Åberg (tog
namnet Key efter modern, se Key,
släktartikeln), bror till K. V. V. K.-Å. Blev med.
dr 1885 på avh. »Om betydelsen af
endarteri-tis chronica deformans såsom orsak till
plötslig död» och 1889 ord. prof, i rätts- och
stats-medicin vid Karol. inst. Praktiserade även
som specialist i öron-, näs- och halssjukdomar.
Han ledde 1917 den mönstergilla
vetenskapliga undersökningen av Karl XII:s kvarlevor
(om dennas märkliga resultat se Karl, sp.
362—363). R. T-dt.*
Key-Åberg [kej-], Karl Vilhelm
Viktor, historiker, statistiker (1861—1927), bror
till A. H. A. K.-A. Efter studier i Uppsala
blev han fil. dr 1888 och docent i historia
där 1890, tjänsteman vid Kommerskollegiums
avd. för näringsstatistik 1892, förste aktuarie
och föreståndare vid Järnvägsstyrelsens
statistiska kontor 1904 samt byråchef i
Kommerskollegium och chef för dess
näringssta-tistiska avd. 1912. Från 1915 till sin död var
han chef för Svenska arbetsgivareföreningens
statistiska byrå. Vid avgången ur statstjänst
fick han kommerseråds n. h. o. v. Bland hans
många offentliga utredningsuppdrag må
nämnas sådana ang. arbetarnas
bostadsförhållanden i Stockholm 1895, ang. Inlandsbanans
ekonomiska förutsättningar 1905—09, för
ål-derdomsförsörjningskommittén 1909 samt för
nykterhetskommittén 1912. K. utgav ett stort
antal historiska och statistiska avh., uppsatser
och publikationer samt redigerade
uppslagsböckerna »Sveriges industri» (senare
»Sveriges industrikalender») samt »Svenska
aktiebolag och enskilda banker». H. H-n.
K. F. A., se C i f.
K. F. U. K., se Kristliga
föreningen av unga kvinnor.
K. F. U. M., se Kristliga
föreningen av unge män.
K. G., förk. för eng. Knight of the Garter,
riddare av Strumpebandsorden.
kg, svensk förk. för kilogram.
Kgl. Maj:t, K g 1. M : t, förk. av
Kunglig majestät.
kgm, svensk förk. för kilogrammeter.
Kha, sammanfattningsnamn på en del rester
av Bortre Indiens urfolk, i gränsbergen
mellan Annam och Siarn. De äro av mongolisk
typ men ha mörk hudfärg; de leva av jakt.
Khai’barpasset, pass på gränsen mellan
Af-ganistan och Indien, omkr. 1,030 m ö. h.
Järnvägen från Peshawar till afganska
gränsen, färdig 1925, fortsättes av landsväg till
Dakka vid Kabulfloden. Genom K. ha de
flesta erövrare av Indien trängt fram. Se
bild vid A f g a n i s t a n, sp. 207—208.
Khair-eddin, sjörövare, se Barbaross a.
Khairpur [eng. uttal kaiopö’9],
brittisk-indisk lydstat i Sind; 15,730 kvkm, 193,152
inv. (1921). Jfr Sind.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
